IFK Vaxholm - Viggbyholms IK 0-5 (0-3)
Lördag 3:e juni 2006, kl 14.00 Vaxö IP

Vilken lördagseftermiddag! Solsken och en stor publik inramade mötet mellan IFK Vaxholm och Viggbyholms IK, där bägge lagen behövde poäng för att markera vilken planhalva i tabellen som man skulle tillhöra. Inte sedan 1999, då i div 6, hade lagen mötts på Vaxö IP och den gången drog Viggan det längsta strået genom att vinna med 4-0. Men hur skulle det gå idag?

Viggan blixtrade till i inledningen, som i många tidigare matcher, men fick ändå se Vaxholm ha den första chansen, även om det var en nick långt utanför. Peter Billberg, som går från klarhet till klarhet, hade denna dag flyttats upp ett steg i banan, från högerback till högeryttermittfältare, något som han tydligen stormtrivdes med. I den 8:e minuten skjuter han stenhårt från sin högerposition i undersidan av ribban och bollen studsar rakt ner och sen ut, där en del i publiken nog ville ha att bollen varit innanför, något som inte kunde verifieras av linjemannen, som var på en helt annan plats. Även om spelet böljar fram och tillbaka så känns det som om Viggan har ett klart grepp om matchen, något som ytterligare vidimeras vid Patrick Öbergs frispark i den 20:e minuten, då endast målvaktens tåspets räddar Vaxholmsmålet från påhälsning (se bild).
Efter denna rekorderliga chans kommer Vaxholm mer och mer in i matchen, mycket beroende på att Viggan tappar initiativet och sjunker djupare och djupare ner i planen. I den 24:e boxar Martin Persson ut en frispark till hörna (se bild), något som växte till tre hörnor på raken, där ingen av dem var ofarlig. I den 25:e minuten har Vaxholm ytterligare ett bra anfall som man avslutar med att skjuta över i ett mycket bra läge (se bild). Viggan har nu helt tappat greppet om matchen och det som tidigare såg stensäkert ut vibrerar nu av osäkerhet. Men när nöden är som störst är räddningen som närmast.
Vaxholm har nu målvittring och trycker på för fullt, kanske alltför fullt, för i den 30:e spelar Tom Gyldorff, från sin backposition, fram en perfekt passning som skär igenom hela Vaxholmsförsvaret, som nu befinner sig vid mittlinjen, vilken helt friställer en vaken Håkan Roswall, som i ensamt majestät disponerar hela Vaxholms planhalva och som kan avsluta med att sätta 1-0 till Viggan. Minuten efter får Martin Persson på en riktig pärla till utspark, som dimper ner på Vaxholms planhalva, där den alltid dristige Mikael Houlst finns till hand för att distrahera Vaxholmsförsvaret. Med sin intensiva uppvaktning lyckas han stressa en av Vaxholmsbackarna till den grad, att dennes rensning går rakt upp i luften, ja mycket högt upp i luften. När bollen väl kommer ner med extra hjälp av gravitationslagen, studsar den nästan lika högt igen, men denna gång över den stackars målvakten, som inte tillhörde de längre på planen, och upp i nättaket. 2-0 till Viggan genom ett mycket olyckligt självmål av Vaxholm och det är här som matchen vänder helt. Två mål på en minut kan knäcka den bäste.
I den 32:a får den målhungrige Håkan Roswall en gratischans att punktera matchen, men Håkan är på väg åt vänster och skottet skall gå till höger, vilket fick till effekt att det blev för löst. Vaxholm har dock inte gett slaget förlorat och kan i den 35:e komma loss i ett soloföretag, men solisten blev alltför ivrig och sköt ca 3 meter över mål. Viggan kontrar dock snabbt och minuten efter spelar Billberg fram Houlst, som på direktvolley skjuter strax ovanför ribban. Hade det skottet gått in hade det varit en riktig delikatess. Strax efter drabbas Fredrik Karlsson i Viggan av ett gult kort och inte många minuter därefter åker både han och en Vaxholmsspelare av planen med varsitt rött kort hängande över sig. Med endast 10 utespelare vardera kvar på planen efter domslutet, så var det nog Viggan som tjänade mest på den affären. Billberg, som jobbat ihop till en anteckning i målprotokollet, får en smörpassning av Houlst i den 45:e +1 minuten och gör processen kort med det erbjudandet, varvid ställningen ändras till 3-0 för Viggan och Vaxholm måste nog ha känt sig ganska slokörade just då. Ett psykologiskt mycket viktigt mål som avgjorde matchen.

Andra halvlek blev stundtals en ganska avslagen tillställning, även om Håkan Roswalls 4-0 mål i den 58:e, efter pass från Joachim Thunström, ökade adrenalinhalten i Viggan. Trots ett ordentligt underläge fortsatte Vaxholms forwards att kämpa på in i det längsta, även om försvaret föll ihop vartefter, vilket skapade stora fria ytor för Viggans yttermittfältare, något som utnyttjades i den 66:e minuten, då Kennie Roswall intelligent spelar ut till Victor Stenberg på högerkanten, som elegant sätter 5-0 till Viggan. Ett ytterligare bevis på att Vaxholms forwards inte gett upp, ges i den 67:e minuten då två spelare blir helt fria med Martin Persson i Vigganmålet. Men genom att göra sig betydligt större än vad han egentligen är, så lyckas Martin parera skottet och på returen är Kalle Olsson framme och rensar bort bollen från hetluften.
Resten av matchen blir mest en defilering från Viggans sida, även om en stor eloge skall tilldelas Vaxholms unga lag för att man aldrig gav upp trots det stora negativa resultatet. Återigen, bortsett från en period i första halvlek och en i andra halvlek, så spelade Viggans backar säkert, där Nordine Baraka gjorde en helgjuten insats tillsammans med Kalle Olsson i mittlåset. Tom Gyldorff var riktigt pigg på sin kant liksom Patrick Öberg, vilket måste vara ett trevligt besked för Veronese. Martin Persson gjorde ånyo en stormatch i målet och har vuxit ordentligt på de senaste matcherna. Kalle Olsson gjorde en av sina bästa matcher och måste betecknas som i det närmaste felfri i sitt agerande. Måltjuven Håkan Roswall, som idag satte sitt 10:e mål för säsongen, vet var man skall hålla hus när det gäller. Kennie Roswall blir bara piggare ju äldre han blir, vilket lovar gott för framtiden, även om han fick kliva mållös av planen idag. Jocke Thunström kunde trots sin blåtira hålla åtminstone ett öga på bollen, något som satte honom i respekt hos motståndarna, även om han inte hade millimetrarna med sig denna dag. Victor Stenberg blev en frisk fläkt när han kom in och målet var också en belöning för hårt slit. Nu är det bara Houlsts bössa som skall börja fungera så att även han får belöning för sitt slit.

Dagens trepoängare gav ytterligare bevis på att Viggans tidigare poängsamling inte varit någon tillfällighet och vid en snabb tillbakablick kan man se att det lätt kunde ha varit fler pinnar i bagaget om inte om funnits. På onsdag väntar Rinkeby, som punkterade Djurgårdsbrunn med hela 9-1, så risken för underskattning måste vara minimal, men det kommer att krävas en insats av guds nåde då, om vi skall kunna fortsätta vår framgångsrika resa.

Gula Örnen


Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 6 Bild 7 Bild 8

Laguppställning
Martin Persson
Kalle Olsson
Tom Gyldorff
Patrick Öberg
Joachim Thunström
Nordine Baraka
Kennie Roswall
Håkan Roswall (k)
Fredrik Karlsson
Jonas Pasthy
Peter Billberg
Jonas Fonseca, avb
Mikael Houlst, avb
Daniel Niklasson, avb
Victor Stenberg, avb

Målgörare
Håkan Roswall, 2
Peter Billberg
Victor Stenberg
Självmål

Gula kort
Fredrik Karlsson (44:e)

Röda Kort
Fredrik Karlsson (45:e, gr.)

Domare
Robert Katic, HD
Predag Jovanovic, AD
Senad Begic, AD

Matchens Viking
Kalle Olsson

Bild 5

Publik
105 personer