Lördagen den 16 september, dagen innan det stora Valet, hade Viggan möjlighet att göra sitt eget vägval. Vid vinst mot tabelljumbon Ekerö på Träkvistavallen, skulle kontraktet vara säkrat och man skulle även ha möjlighet att klättra upp till en imponerande 7:e plats, om Vaxholm och Viksjö förlorade samma dag (vilket de även gjorde). Vid förlust skulle det bli synnerligen obehagligt, särskilt om Bele Barkarby samtidigt skulle gå och slå Bromsten (vilket nu även skedde). Det som absolut inte fick hända, hände nu dessvärre.

Vi kan nu i efterhand tacka gudarna för att vi lyckades ta tre poäng mot Täby IS i förra mötet, även om det för många var oväntat. Utan dessa tre poäng hade det nu varit ännu mer olidligt. Dessvärre fick Daniel Senkal och Patrick Öberg gula kort vid denna Phyrrusseger mot Täby IS, vilket gjorde att de var avstängda mot Ekerö. Totalt saknade vi idag 6 (sex) spelare från tidigare startelvor: Nyss nämnda och avstängda Senkal och Öberg; Målsäffle, Kalle Stenberg, Kennie Roswall (bortresta) samt Robert Senkal som skadades i veckan. Då vi alltid haft svårt mot Ekerö, särskilt borta på Träkvistavallen, var detta ett avbräck som skulle få icke önskade effekter. Innan vi går in på några detaljer, så måste det klargöras att detta var den i särklass svagaste insatsen i år från Viggans sida. Den slår t o m matcher som mot Bromsten, Vaxholm och Viksjö, då vi ändå lyckades skapa chanser och även kanske borde ha vunnit eller åtminstone tagit poäng. Men denna dag var det avsaknad på allt! Även om det var en höjdare att få besegra Täby IS förra veckan, så verkade det som all kraft hade satsats på denna match, såväl fysiskt som mentalt, för det var inte mycket av det man fick se denna dag. Ekerös seger med 2-0 var fullt rättvis och för en gångs skull kan vi inte ifrågasätta ett resultat, som vi tidigare tvingats göra så många gånger i år.

Redan från början rycker Ekerö åt sig initiativet och det syntes tidigt att man kommit ut för att vinna, trots sitt dåliga utgångsläge i tabellen. Inga farligheter finns egentligen att rapportera om, annat än i den 13:e minuten då Ekerö får på ett lyrliknande inlägg, som går mot Diffens bortre stolpe. Dessvärre når inte Diffen upp till bollen, utan en välplacerad Ekeröspelare tillåts att göra 1-0, vilket var det sista vi behövde denna dag. Ekerö kontrollerar det mesta av spelet och det är inte alltför mycket som Viggan kan kontra med. Trots idoga försök så trasas anfallen sönder när man kommit in en bit på Ekerös planhalva. Brogren har dock ett bra skott i den 19:e, som målisen tvingas ge retur på, vilken Gonzo snabbt är framme och hugger på, men skjuter på målvakten. Domaren blåser dock av för offside i samma ögonblick. Houlsten skjuter ett skott i den 27:e, som styrs just utanför stolpen till hörna, men dessvärre blev denna hörna, liksom de flesta av de andra hörnorna denna dag, alltför dåligt slagen. Brogren lyckas även i den 43:e få på ett snabbt skott, sedan han gjort en dubbel Tuplov och skjutit från höften, ett skott som överrumplar Ekerö och målvakten, men dessvärre stryker bollen just över ribban (se bild).

Viggan öppnar andra halvlek starkt genom ett mycket bra anfall, där Houlsts insats dock endast resulterar i en hörna. Dessvärre klingar dessa ambitioner av ganska snabbt och endast fem minuter senare ringer det nere hos Diffen. Diffen fick dock en armbåge i ögat vid Ekerös burdusa framstöt och målet underkänns. Diffen lär nu bli ännu mer blårandig i sina ögon efter den smällen. I den 60:e håller Ekerö på att få in ett skott vid stolproten, men Nordine lyckas med en specialare, genom att sträcka ut ena benet bakåt och därmed omdirigera bollbanan. I den 69:e får Rundgren på ett skott från vänsterkanten men det tippas till hörna. Trots att Viggan är i desperat behov av poäng för att säkra kontraktet är det inte mycket som tyder på att så skall bli fallet. När så Ekerö gör 2-0 i den 85:e åker rullgardinen ner.

Den första halvleken var under all kritik, men den andra var så undermålig att få lär vilja kännas vid den. En av få som dock gjorde bra ifrån sig denna dag var Martin Brogren, som lättar lite på stämningen genom att skjuta ett stenhårt skott i ribban i den 87:e och på returen får Kalle Olsson för mycket vrist under och skjuter över öppet mål, något som han dessvärre repeterar tre minuter senare.

Som sagt, det går inte att dela ut några blommor denna dag, även om Martin Brogren gjorde en ganska bra insats, liksom Nordine Baraka, som alltid har blåstället på sig. Men i övrigt var det en mycket tam samling, där där 11 spelare aldrig lyckades spela efter samma partitur, åtminstone inte samtidigt. Nej, Viggan, detta var en mycket pinsam tillställning, där Ekerö ville vinna trots att man kvalitetsmässigt inte var mycket bättre, men man vann på vilja och jävlaranamma, något som helt saknades hos Viggan denna dag.

Visst är det kul att göra kanoninsatser mot topplagen och ta poäng, vilket gjorts ett flertal gånger, men det är i de viktiga och möjliga matcherna som man måste plocka poäng. Även om dagens laguppställning måhända inte var densamma som mot Täby IS, så hade man ändå förväntat sig mer. Må denna match väcka revanschlust till en betydligt bättre insats i sista hemmamatchen för i år mot Rotebro nästa söndag.

Gula Örnen

Laguppställning
Tomas Thörnblom
Daniel Melki
Kalle Olsson
Mikael Houlst
Martin Brogren
Nordine Baraka (k)
Gonzalo Maturana
Jonas Malmgren
Peter Billberg
Daniel Breeze
Victor Stenberg
Nils Pasthy, avb
David Rundgren, avb
Daniel Niklasson, avb

Målgörare
-

Gula kort
Martin Brogren (17:e)

Röda kort
-

Domare
Kerim Kilali, HD
Lars Reuterhagen, AD
Mathias Nyrén, AD

Matchens Viking
Nordine Baraka

Publik
86 personer