“Regntunga skyar vartän jag ser, nån sol finns ej mer...” (känd schlagerdänga från 40-talet med sång av Alice Babs och text av Hasse Ekman), var en strof som Viggan tvingats nynna på under åtminstone de första åtta omgångarna av denna säsong. Efter åtta omgångar stod Viggan nämligen på 0 poäng, medan de övriga bottenlagen hade i nämnd ordning: Långholmen 1; Roslagskulla 6; Danderyd 8; Ursvik 8. Efter 18 omgångar ser det nu dock lite bättre ut för Viggans del, då poängen fördelar sig så här, räknat nerifrån: Roslagskulla 10; Danderyd 16; Ursvik 17; Viggan 17 och Långholmen 17.

Trots vädret på Danderydsvallen, som bjöd på ihållande regn under hela matchen, kan Viggan se lite ljusare på tillvaron, efter segern mot Dandryds SK, då man nu har sitt öde i egna händer. Matchen mot Danderyd var laddad på många sätt, då en förlust för Viggan åter skulle öppna dörrarna ner till kölsvinet, medan en vinst för Viggan skulle kunna förpassa Danderyd dithän istället. Danderyd, som hittills legat på en betryggande nivå under säsongen, har haft en kräftliknande gång under hösten och har också fått se sina kollegor komma allt närmare i tabellen.

Alla ingredienser för ett derby fanns alltså på plats, i synnerhet som förra årets kamper slutade oavgjort bägge gångerna och med en knapp Danderydsseger (2-1) i våromgången. Att sedan fyra spelare, som tidigare spelat i Viggan, numer har sin hemvist i Danderyd, gjorde förstås saken än mer laddad. Det var alltså ära, revansch och poäng, som stod på spel denna dag. Dessvärre hade det synnerligen dåliga vädret skrämt bort mången åskådare, men 32 eldsjälar trotsade skyfallen och fick se, åtminstone en spännande andra halvlek.

“Från västfronten intet nytt” var nog en ganska passande beskrivning på första halvlek, där motståndarna mest gick och kände på varandra som två tungviktsboxare. Det som dock imponerade lite var Viggans pigga passningsspel, som nu hållit i sig ett par matcher och trots det dyblöta underlaget, så var det förvånansvärt många pass som gick hem. Ytterligare bevis på att den nya Maginotlinjen var ett lyckokast fick man denna dag, där Victor Stenberg i sin centrala backroll, ofta hördes likt Lord Welllington i stridslarmet vid Waterloo, ge sina direktiv till de framförvarande styrkorna. Ackompanjerad av sin trogne mittkollega Kevin Wargh Meehan och sina flankkollegor Gusten Grauers och David Källman, framstod denna betonglinje som oforcerbar och ingöt lugn såväl bland medspelare, coacher som röda åskådare.

Med denna opermeabla backlinje lyckades Danderyd inte skapa något direkt farligt framåt och om de hade lyckats, hade den omutlige Micke Johansson i målet satt P för detta. Kennie Roswall, som går mot en ny vår i år, kunde med sitt lugn och sin talangfulla teknik, se till att ingen stress uppstod i mitten och att bollar fördelades på ett synnerligen effektivt sätt. Trots att Mikael Houlst numer allt sällan dyker upp i målprotokollet, har han som få lyckats inrätta sig i sin nya roll som “middle killer”, där han inte släpper någon j-l över bron. Trots denna nya, lite mer anonyma roll, har Houlsten vuxit till något mycket stort, som blivit en oersättlig gåva för Viggan.

Esmer och Göran på ytterflankerna, går från klarhet till klarhet och kunde tillsammans med Jocke Thunström och Nils Pasthy på topp riva upp en hel del hål i Danderydsförsvaret, något som skulle accentueras än mer under andra halvlek. Vetskapen om att Teo ”Treo” Fagerström, Oscar ”Guldfot” Sundström och Kalle ”Riokalle” Olsson satt på huk i holken, gjorde att alla kunde koncentrera sig på sina uppgifter och ge allt, då man visste att det fanns resurser att ta av.

I andra halvlek blev det som sagt lite mer action, där regnet bidrog till att ge bollen än mer fart på det blöta underlaget. I den 57:e minuten kan Viggan, efter att ha sumpat ett eget inkast, återerövra bollen genom Mikael Houlst, som i hård kamp med Jonas Pasthy i DSK, slår en perfekt crossboll till Göran Dahlberg, som avancerar ner mot det högra hörnet (se bild) från vilket han slår ett perfekt inlägg, som Jocke Thunström oantastad slår in med högerfoten, vilket måste betecknas som väldigt ovanligt, vänsterfotad som han är (se bild). 1-0 till Viggan.

Det var nog länge sedan som ett ledningsmål var så efterlängtat och medan de röda patrioterna utmed sidlinjen fortfarande står och diskuterar hur målet gick till är det dags igen. Tre minuter har förflutit sedan målet kom och den här gången får Viggan en frispark, som Victor Stenberg exekuterar så pass väl att Nils ”Nietzche” Pasthy kan nicka ner bollen till en framstormande Jocke Thunström, som drar på ett distinkt skott vilket ger Viggan en 2-0 ledning i den 60:e minuten (se bild).

En 2-0 ledning, med en kvart kvar, brukar normalt sett ha en stabiliserande effekt på det ledande laget, men Viggan som är ett luttrat lag och förlorat större ledningar än så under slutkvarten, blir ängsliga om sin ledning, med tanke på vad som står på spel. En effekt av detta blir att en Danderydare i den 63:e minuten kommer alltför nära den viggbyholmska målburen och kan avlossa ett kanonskott som tar i stolpens utsida. Även om skottet avlossades i en halvdöd vinkel, så skrämde ändå ljudet från stolpträffen lunchen ur mången på åskådarbänk med röd partibok.

Två minuter senare (65:e) har dock Viggan möjlighet att replikera, då Esmer och Jocke kommer fria, men det stenhårda skottet boxas ut till inkast av Martin Persson i DSK-målet (fd viggbyholmare också). Lite till höger eller vänster och det hade förmodligen ringt bakom Persson. Gusten Grauers, högerback som han var, kan minuten efter avlossa ett glödgat läder, som dock går över och endast bringar lite oreda i ett södergående fågelstreck.

Viggan, som förmodlligen blivit klarvakna av det tidigare stolpskottet, tvingas ånyo åse en farlighet från Danderyds sida. Det är Jonas Pasthy (fd viggbyholmare), som ensam med Micke Johansson i målet har möjligheten att reducera. Micke Johansson kommenterar efter matchen att ”det var lugnt, jag skar av hela skottvinkeln, så inte undra på att han sköt utanför.” Två minuter senare nickar Jocke Thunström just över ribban, efter ett inlägg från Kennie Roswall.

I nästa minut (74:e) kan Markus Haataja i en envig med den annars omutbare Kevin, slita sig från den segslitna uppvaktningen och reducera till 1-2. Coach Olausson, som inte hade haft några som helst orosmoln över sin panna under de gångna 73 minuterna, kände sig nu plötsligt lite okomfortabel över den målmässiga utvecklingen. Men Oscar Sundström kan i den 78:e fresta Martin Persson med en riktig rökare, som dock smiter utanför (se bild).

Triumviratet Kennie Roswall, Oscar Sundström och Esmer Memisevic kan i den 86:e punktera matchen, då de åtminstone har tre lägen att få in bollen bakom Persson, men inget av dessa försök lyckades, vilket så här från sidan måste betecknas som näst intill osannolikt. Fetare chanser får man inte. När domaren sedan blåser av matchen utbryter ett stort jubel i den röda kontingenten.

Bortsett från de livsviktiga poängen kan man bara glädjas med Jocke Thunström som efter en längre tids frånvaro dök upp som gubben i lådan och avgjorde matchen med två suveräna mål. Jocke berättar att han hållit sig i form genom att springa mellan Oslo och Kiel, vilket till en början kan synas en aning märkligt, men Jocke förklarar: ”Jag har sprungit på löpband varje dag – på färjan.”

Viggan hade inte bara tagit revansch, man hade även tillförskansat sig tre viktiga poäng och dessutom passerat Danderyd i tabellen, om än med minsta möjliga marginal. Psykologiskt viktig seger med tanke på att man haft Damoklessvärdet hängande över sig under en fruktansvärd lång tid. Det var den andra, för framtida planer helt avgörande segern i rad, något som tyvärr är historia redan nu på söndag, då ännu en avgörande match väntar, denna gång åter mot en av bottenkonkurrenterna Ursvik IK. Ursvik, som uppenbarligen fått in ett par duktiga spelare under den senaste tiden, har också rest sig ur askan och slåss för sin överlevnad i fyran.

Nu gäller det ånyo för Viggan att samla sig på träningarna denna vecka och återupprepa den inställning som visats under hösten så här långt. Nu finns självförtroendet!

Gula Örnen

Laguppställning
Mikael Johansson
Gustaf Grauers
Kevin Wargh Meehan
Nils Pasthy (83)
Mikael Houlst, K
Victor Stenberg
Esmer Memisevic (66)(84)
Göran Dahlberg (84)
David Källman
Joakim Thunström (75)
Kennie Roswall
Kalle Olsson, avb (83)
Teo Fagerström, avb (66)
Krister Jansson, avb
Oscar Sundström, avb (75)

Målgörare
Joakim Thunström, 2

Gula kort
Mikael Houlst (61)

Röda kort
-

Domare
Gojko Jajic, HD
Miroslav Stojkovic, AD
Slobodan Djordjevic, AD

Matchens Viking
David Källman

Publik
32 personer (som mest)

Väder
+16, ihållande regn