Vallentuna BK - Viggbyholms IK 1-2 (0-1)
Lördag 3:e september 2011, kl 14.00 på Vallentuna IP


Lördagen den 3 september bjöd på strålande solsken och en imponerande fin grön gräsmatta. Vallentunas fotbollsanläggning är också något i särklass, både vad gäller antal planer och faciliteter för åskådare. Det enda som upprörde, åtminstone en av åskådarna, var entréavgiften på 60 kr och då ingick inget program, vilket direkt föranledde vår vän i publiken att fråga om det rörde sig om VM-kval.

Ingen verkade dock störas i det fina vädret av att matchen blev 25 minuter försenad på grund av att huvuddomaren satt fast i Uppsala med en krånglande bil. Sedan en av linjemännen gjort en brandkårsutryckning och eskorterat den utsatte till Vallentuna, kunde denne också blåsa till spel.

Viggan öppnade inspirerande och tog snabbt kommandot, även om Vallentuna i den 12:e spelminuten fick bortalaget att hicka till ordentligt, sedan man på högerkanten lyckats springa sig fri och ensam öga mot öga med Petri i målet utmanat densamme. Men Petri var med på noterna och kunde med den snäva vinkeln som hjälp avstyra skottet med sitt sedvanliga lugn.

Vallentuna, som med sitt utsatta läge längst ner i tabellen, visste att detta kunde vara sista chansen att åtminstone försöka få ögonkontakt med nedflyttningsstrecket, stred frenetiskt i varje kamp, något som domaren också med jämna mellanrum observerade och därför också friskt delade ut valda delar av sin medhavda kortlek.

Spänningen inom det polkagrisrandiga laget var uppenbarligen så stor, att det även ledde till diverse interna stridigheter, med starka uttalanden mellan ledning och en av de mest spända spelarna. Många tuffa tag noterades och det var med en viss förnöjsamhet man kunde konstatera att Viggan insåg att det fanns mycket att tjäna på om man själva höll en låg profil.

Glädjande nog kunde man även konstatera att Viggan hittat tillbaka lite till rollen som chansskapare, även om effektiviteten i avsluten lämnar mycket övrigt att önska. Niklas Jonssons fina ekvilibristiska framfart på vänsterkanten i den 21:a minuten avslutas med ett inlägg till Jens, som i en framskjuten position lyckas med konststycket att få bollen på fel sida av stolproten, men nära var det.

Niklas, vår vän från västkusten, som således är van vid spel på den vänstra halvan av planen, får i den 26:e minuten själv se hur svårt det är att skilja på vad som är in- och utsida på nätmaskorna. Efter att ha gått hela vägen in på mål, skulle han med ett tämligen halvöppet mål, ha kunnat bredsida in bollen, men bollen hamnar i burens utsida. Kan ha varit ett felval av fot som gjorde det.

En annan lyckosam konstellation var Göran Dahlberg och Jens Eklöf, där den förre i den 39:e minuten får in ett perfekt inlägg från vänsterkanten, som Jens snyggt nickar in i nätmaskorna och Viggan kunde ta ledningen med 1-0, vilket upplevdes med helt olika ansiktsuttryck på planen. Vallentuna var långt från ofarliga, även om man inte denna dag inte hade samma förmåga att skapa de där riktigt farliga målchanserna som Viggan berikats med.

Halvtidsresultatet var ju inte direkt en kassaskåpssäker ledning, då Vallentuna bränt mycket krut på att engagera sig i mycket som inte direkt rörde själva spelet och förmodligen hade mycket mer att ge om man koncentrerade sig på rätt saker. Pausvilan hade nog också till stor del handlat om just detta, för i den andra halvleken lyfte sig Vallentuna.

Detta till trots, hann Viggan med att, redan efter 50 sekunders spel, skapa matchens kanske fetaste chans, när Niklas Jonsson lyckades missa öppet mål och skickat bollen utanför målramen . Mycket bättre chans än så är det nog svårt att få. Göran Dahlberg, som svarat för passningen, undrade nog innerst inne hur den gode Niklas tänkte där.

I den 56:e får Jens på ett bra skott, som dock räddas, och även om Vallentuna nu mer koncentrerar sig på själva spelet så kompenserar man sitt underläge med att försöka få Viggan ur rytmen. Metoden för detta var företrädelsevis genom ett betydligt tuffare spel, med många för domaren osynliga tjuvnyp, men vissa såg han dock och vid det här laget hade man i Vallentuna också dragit på sig fyra gula kort.

En som bl a drabbades av Vallentunas framfart var Sam Lundholm, som efter åtskilliga tacklingar inte kunde resa sig mer efter den sista, utan fick utgå ur det ordinarie sortimentet, vilket skapade möjligheter för en annan junior, Larrymar, att visa framfötterna, vilket han också gjorde. Med sin uppenbara litenhet utgjorde också han en frestande måltavla för de betydligt större Vallentunaspelarna.

Gaston Nunez, med nr 5 på ryggen, har under årets tidigare 17 matcher inte noterats för ett enda misstag, men däremot för en mängd imponerande brytningar från sin mittbacksposition. Men just denna dag, i den 68:e minuten, har han en ett mindre lyckat ögonblick, något som Vallentunas torped nr 1, Daniel Lundkvist också upptäcker och kan därmed ytterligare spä på spänningen i matchen genom att kvittera till 1-1.

Men säg den glädje som varar, tänkte nog mången Vallentunabo, när Gaston Nunez i den 73:e minuten nickar in Viggans ledningsmål och också segermål, skulle det visa sig. Göran Dahlberg, som svarade för hörnan, kunde samtidigt notera att detta var Gastons tredje nickmål på hörna och tillsammans med sina fyra tidigare straffmål leder han därmed också Viggans interna skytteliga, bl a före just Göran Dahlberg som gjort tre mål hittills.

Matchens avslutas sedan med tryck från bägge håll, där Viggan radade upp ett antal resultatlösa hörnor på raken medan Vallentuna pressade på in i det sista, där domarens tilläggstid på fem minuter gjorde matchen obehagligt spännande. Viggan vann dock till sist och sett över hela matchen var det rättvis, även om Vallentuna skall ha en eloge för de aldrig gav upp trots sin desperata situation.

Detta var Viggans andra raka seger och bägge 2-1 vinsterna har varit mot de två lag som kämpar som mest frenetiskt i botten för att få luft. Mot den bakgrunden måste det ses som extra starkt att ha ridit ut stormen i dessa matcher, även om spelet ännu inte nått de höjder som man hade under vårsäsongen. Det var dessutom ett ganska rumphugget lag som Viggan till sist fick på benen, sedan skador och andra orsaker decimerat truppen den senaste tiden.

Nu väntar IK Franke på lördag och det vet vi från mötet i Västerås i våras, att det inte blir någon lätt uppgift, även om Viggan har en majestätiskt imponerande resultattavla att visa upp på hemmaplan, den näst bästa i serien. Viggan har hittills i serien skrapat ihop 10 segrar, 4 oavgjorda och 4 förluster, vilket genererat 34 poäng, endast tre poäng efter Bele Barkarby och Bollstanäs, något som kan borga för en riktigt spännande avslutning på serien i år. Vem hade trott det innan seriestarten. Inte Nordicbet i vilket fall.

//Gula Örnen



Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 Bild 13 Bild 14 Bild 15 Bild 16 Bild 17 Bild 18 Bild 19 Bild 20 Bild 21 Bild 22

Laguppställning
Petri Anufrijeff
Tom Gyldorff
Gaston Nunez
Victor Stenberg
Mikael Houlst, K
Christian Freby (73)
Sam Lundholm (62)
Göran Dahlberg (86)
Johan Palm
Jens Eklöf
Niklas Jonsson
Christer Dahlgren, ers (86)
Nicklas Lindberg, ers
Nils Pasthy, ers (73)
Larrymar Liljeholm, ers (62)
Patric Kajhed, ers

Målgörare
Jens Eklöf (39)
Gaston Nunez (73)

(se skytteligan)

Gula kort
Larrymar Liljeholm (64)
Göran Dahlberg (68)

Röda kort
-

Domare
Ramin Navaee, HD
Stefan Brodin, AD1
Robert Vangeus, AD2

Matchens Viking
Jens Eklöf

Matchens VIKing

Publik
108 personer

Väder
+21, sol