Den som såg kvartsfinalen mellan Italien och England kunde känna vissa likheter med måndagsmatchen mellan Bollstanäs och Viggan. Första halvlek var mycket spännande och jämn med böljande spel, där dock Bollstanäs successivt tog över kommandot och bollinnehavet. Halvleken vanns på poäng av Bollstanäs medan Viggan klart vann hörnstatistiken och också hade den fetaste målchansen.

Bollstanäs kunde kliva in på planen med rätt mycket råg i ryggen efter att först ha nedlagt Råsunda med 12-0 och senast även Märsta med 5-1 och hade uppenbarligen fått fart på målmaskineriet. Viggan å sin sida hade inte haft samma flyt, då man endast gjort ett mål i sina två senaste framträdanden och dessutom släppt in ett i respektive matchs absoluta slutskede.

Bollstanäs skulle vid seger gå upp i serieledning, medan en seger för Viggan skulle innebära att man skulle ligga strax under det absolut översta skiktet. Förlust för Viggan skulle däremot innebära sällskap med Unik och de andra i den nedre regionen. Efter att ha gjort en räcka av matcher, där man kunnat notera att en successiv formförbättring börjat infinna sig, var förhoppningarna förhållandevis stora inför matchen.

Även denna gång uppvisade Viggan en ny backlinje, där Gaston Nunez åter var i tjänst och även en viss omdisponering av de offensiva positionerna hade gjorts, där Simon Håkansson sattes på topp, flankerad av Göran Dahlberg till vänster och Johannes Lahtinen på högerkanten. På pappret såg det ut som en synnerligen slagkraftig startelva med spets.

Även om det var Bollstanäs som bestämde bollinnehavet, så var det ändå Viggan som kändes lite mer vassa framåt, åtminstone till en början och man hade under den första kvarten tillförskansat sig tre hörnor, som till sist skulle bli sju, även om ingen resulterade i målprotokollet.

Bollstanäs hade ett mycket imponerande passningsspel och alla visste uppenbarligen var alla befann sig, då felpassen var ytterst få, något man däremot inte kunde beskylla Viggan för. Aldrig tidigare har det väl slagits så många felpass och ett exempel på detta var i den 10:e minuten, då en passning mellan backarna slogs så galet att den gick till hörna, vilket faktiskt var teoretiskt nästan omöjligt.

På den gula bänken blev man mycket upprörda i den 25:e minuten, då det viftades för straff, sedan en Bollstanäsare klämts mellan Petri och en röd back, något domaren dock inte fann anledning att åtgärda. Trots ett massivt bollinnehav för de gula, var man ganska ineffektiva framåt, åtminstone vad gällde att skapa klara målchanser, annat än några ofarliga skott kring Petris bur.

När Viggan väl kom framåt, så skapade man vissa farligheter, där Göran Dahlbergs chans i den 35:e, var en av matchens absolut hetaste och borde enligt samstämmiga uppgifter ha lett till mål. Dessvärre befinner sig Göran inte i harmoni med stjärnorna och kunde nu notera ännu ett missat måltillfälle i sin anteckningsbok. Bollstanäs bästa chans sparade man till den 44:e minuten, då man är ganska nära, men skjuter utanför. 0-0 i halvlek var ganska rättvist, sett till chanser, men där Bollstanäs klart vann bollinnehavet.

Den andra halvleken var inte rolig, åtminstone inte för Viggans del. Redan efter fyra minuter är Bollstanäs nära att ändra matchresultatet. Bättre gick det dock för dem tre minuter senare, när man kunde göra 1-0, sedan Johan Mattsson inledningsvis varit lyckosam i att ta bollen vid kortlinjen, för att i momentet senare bli av med den, vilket möjliggjorde ett instick framför mål som också gav utdelning.

Bollstanäs dominerar nu matchen totalt och Viggan får finna sig i att jaga boll och när man väl fick fatt i den lyckades man bli av med den meddetsamma och det var ingen rolig syn man bjöds på. Inga passningar gick fram till forwards och mittfältet måste ha upplevt en av sina värsta dagar i mannaminne och att backlinjen lyckades hålla tätt var bara att beundra. Den första halvtimmen i andra halvlek måste nog beskrivas som ett bottennapp för Viggans del.

Bollstanäs kunde i princip göra vad man ville utan att Viggan lyckades sätta stopp för det och tack vare Petris avancerade enhandsräddning i den 75:e hölls matchen fortfarande vid liv. Tolv minuter senare lyckas han medelst en förlängning av såväl bål som fingerspets tippa ett skott till hörna och man kände att vägen till kvittering var riktigt lång.

Den sista kvarten gick Viggan ner på en trebackslinje och släpper in tre nya spelare i manegen för att försöka räta upp ställningarna och jämna ut såväl tryck som resultat, något som kanske hade kunnat lyckas med lite tur. Julio Silva, som kommit in på planen med knappt tio minuter kvar, kan på övertid nästan helt själv göra ett av Viggans få lyckade anfall. Efter att på bästa Kurre Hamrin-manér ha gjort bort ett par gubbar på högerkanten, skär han in mot mål men skottet blockeras via stolproten till hörna.

Det är bara att lyfta på hatten för Bollstanäs som genomförde en riktigt bra match spelmässigt, mot ett Viggan som för dagen inte stod att känna igen. Om det går att dra några konklusioner från matchen så bör det göras snabbt, så att man sedan kan glömma och gömma den i något dammigt arkiv. Nu är det bara att ladda batterierna under sommaren och ta nya tag till hösten, då alla möjligheter till klättring finns i denna jämna serie.

/Gula Örnen

Laguppställning
Petri Anufrijeff
Johan Mattsson (73)
Gaston Nunez
Mikael Houlst, K
Joakim Thunström
Göran Dahlberg (63)
Christian Freby
Simon Håkansson
Johannes Lahtinen
Mikael Sten
Viking Peterson (83)
Sergio Meyer, ers
Tom Gyldorff, ers (73)
Nils Pasthy, ers
Leo Edholm, ers
Niklas Jonsson, ers (63)
Julio Silva, ers (83)
Patric Kajhed, ers

Målgörare
-

Gula kort
Johan Mattsson (52(
Christian Freby (87)

Röda kort
-

Domare
Håkan Pettersson, HD
Johan Åhström, AD1
Jens Edström, AD2

Matchens Viking
Mikael Houlst

Publik
157 personer

Väder
Soligt +13