Årets serie verkar bli jämnare än på många år, åtminstone så ser det ut så här långt, även om några lag tillskansat sig lite marginal i den översta delen av tabellen, men därunder verkar det vara rena rama getingboet, där alla kan slå alla.

Mot den bakgrunden får man vara nöjd med varje poäng som man kan sno åt sig och därför bör nog Viggan ändå vara ganska nöjda med den poäng man fick med sig. Detta särskilt med tanke på den ytterst negativa statistik, som man har från att möte Bollstanäs på deras hemmaplan.

Bollstanäs, som ramlade ur trean i höstas, hade inte fått någon smakstart, men senaste vinsten mot Hässelby måste ha stärkt aktierna ordentligt, något som Viggan fick känna på denna dag. Dessförinnan hade man en oavgjord och tre förluster, men med dagens poäng lyckades man ta sig upp från nedflyttningsplats.

Viggan å sin sida kunde luta sig mot en stabil insats och vinst mot Rissne förra lördagen och en förhoppning om att man äntligen hade hittat försäsongsformen. Även om den uppenbarligen inte infunnit sig definitivt ännu, att döma av dagens match, så har man ändå på de sex hittills spelade matcherna endast en förlust i bagaget. Och med dagens match har man nu tre oavgjorda, bortsett från de två vinstmatcherna.

Även om man nu kan ståta med få insläppta mål, 7 stycken på sex matcher, så har man å andra sidan stora svårigheter med att göra några, endast 7 stycken så här långt. I raden bakom Viggan hittar man å andra sidan lag som mer verkar hänge sig åt spel med Hawaiinspirerade rytmer, åtminstone att döma av antalet gjorda och insläppta mål.

Normalt sett brukar Viggan vara bra på att skapa feta chanser, men ännu bättre på att missa dem. Idag blev det dessvärre inte så mycket av någotdera, även om man började och slutade på ett ganska bra sätt. Ett annat problem, som Viggan ofta kan drabbas av, är det sk Rimbosyndromet*), dvs när absolut ingenting fungerar, vilket bl a skedde i den ökända matchen mot Hässelby, men prov har även getts på detta i andra matcher, och delvis även nu mot Bollstanäs.

Hursomhelst, redan efter två minuter håller sig Bollstanäs framme, men skjuter utanför, något som skulle bli legio för dem denna dag när de fick chansen. Men efter denna framfusighet tar Viggan över dirigentpinnen. Viggan får en hörna i den 4:e minuten och BSK kontrar med att skjuta över i den 5:e, men det känns ändå som Viggan har greppet om matchen initialt, även om bara fåtalet minuter hunnit rinna iväg.

I den 6:e får Viggan en hörna, som målvakten tar och minuten efter får Denny Nordén på ett bra skott som dock viner över krysset. Viggans bästa chans får Glenn, när han lyckas göra sig fri på vänsterkanten och mången tror nog att bollen skall slinka in, men målvakten lyckas med nöd och näppe få ordning på balansen och kan till sist rädda skottet genom en sen knipning.

I den 10:e får Houlst på ett skott som går över, och i den 15:e lägger Anton Johnson en frispark, som dock går rakt på målvakten och efter att Viggan legat på ordentligt under den inledande kvarten, utan att få någon utdelning, så passar Bollstanäs på att utnyttja denna frustration. Den kommande kvarten skulle komma att bli en total scenförändring.

Viggan hamnar nu i brygga (exempel på Rimbosyndromet) och får se BSK komma i ett bra läge efter 16 minuter, men David ”Jeppe” Jespersson i Vigganmålet var på alerten och utan att på något sätt förta dennes insatser, så måste i sammanhanget inflikas att BSKs avslut var ganska tandlösa, när de väl kom i skottposition. Minuten efter blir det svettigt, då BSK lyckas få ihop en trippelhörna, men även dessa blev resultatlösa.

Ytterligare en minut senare är det dags för en ny Bollstahörna, men som alla andra blev även denna utan effekt, då skottet går utanför. Värre blev det då i den 21:a, när man kommer fri på högerkanten och ensam med Jeppes vitöga så skjuter man ganska långt utanför. Det var väl kanske den bästa chansen som de brände. I den 28:e får man på ett bra skott men Jeppe tar lätt.

Som synes totaldominerar BSK spelet under den kvart som följde Viggans kvart och därefter avtar det osmotiska trycket successivt, men avslutas med ytterligare en hörna i den 44:e minuten. Viggan hade under den sista halvtimmen hamnat i försvarsposition och hade ytterst svårt att skapa något framåt. Trots detta kunde ingen avgöra hur det hela skulle sluta.

I hopp om att Viggan skulle komma igång i början av den andra, så blev man dessvärre besviken, då BSK öppnade som om det inte varit någon paus. Den följande kvarten kom att utgöras av en fortsatt Bollstadominans. Exempel på det är en hörna efter 46 minuter; ett bra läge i den 50:e som Jeppe tar och därefter tre hörnor i den 53:e; 55;e och 58:e minuten, men sedan tog det slut.

Med vetskapen om hur svårt det är att plocka poäng på Bollstanäs IP, så börjar nu ett visst tvivel infinna sig om utgången, även denna gång. Bollen rullar inte direkt Viggans väg och vän av bortförklaringar letar febrilt efter orsaker. Kan det vara det dubiösa konstgräset, som var utspätt med lika mängder granulat och sand, vilket avslöjades vid varje bollstuds och tillslag? (se bildbevis nedan) Nej, knappast. Men lite Rimboeffekt var det.

Men då, efter en dryg kvarts spel, inträffar dessbättre en efterlängtad uppryckning och Viggans lagmaskineri börjar komma igång, ett maskineri som det gått grus i, eller snarare sand. I den 63:e minuten får Viggan en frispark som Anton är ytterst nära att nicka in, men bollen smiter utanför krysset. Detta var Viggans fetaste chans på länge.

Men det skulle bli bättre tider. Minuten efter fälls Markus Flodmark, som släpptes ut i manegen sedan lillbrorsan värmt upp högerkanten under den första halvleken. Markus hade uppenbarligen lärt sig en del under sin tvåmånaders sejour i Asien och var ytterst farlig i sina framstötar på kanten.

Vid just en sådan forcering, fälls han som sagt, och domaren visar för första gången på straffpunkten vad gäller Viggans vidkommande detta år. Viking Peterson, som kommer direkt från avbytarbänken och är utsedd till exekutor, stegar fram och sätter bollen rutinerat i nätmaskorna och Viggan leder plötsligt med 1-0.

Men säg den glädje som varar. Endast tre minuter senare gör BSK mål, sedan en röd tånagel lyckades ställa tre egna försvare och därmed friställa Simon Vikman, vilken inte missar detta tillfäller och nu var det kvitterat. Lite sordin på stämningen blev det, men Viggan rycker ändå åt sig initiativet i matchen och går för tre poäng.

I den 81:a får Leo på en ormdödare, som smiter strax utanför stolproten hos Mikael Forssbeck i Bollstamålet. I den 88:e har Mackan Flodmark en bra chans att bli matchhjälte, men hans nick går utanför. Matchen verkar nu gå mot sitt slut och resultatet verkar stå sig, men domaren har hittat åtskilliga minuter, som han gärna vill lägga till, något som BSK nu inte verkar ha något emot.

Efter fyra av dessa tilläggsminuter får så BSK en frispark, SSV om Viggans högra hörnflagga, vilket inverkar menligt på nervsystemet, men frisparken tas om hand, men inte bättre än att det blir en hörna, vilken även den höjer blodtrycket. Även denna blockeras, men nu till ytterligare en hörna och nu är sanden i timglaset nästan utrunnen…men inget händer och kort därefter blåser domaren av matchen.

Med tanke på platsen och historiken, måste Viggan ändå vara riktigt nöjda med en poäng, även om det sved ordentligt att få släppa ledningen så snabbt. Kvalitén på årets serie verkar betydligt jämnare än på många år och man får visst lära sig att uppskatta varje poäng som man lyckas bärga. Mycket jämnare än så här är det svårt att bli. Må vara att trion i toppen just nu lyckats skapa sig lite marginaler neråt.

På lördag väntar Kista Galaxy och det blir sista lördagsmatchen för Viggan innan den 16 augusti, då man möter Danderyd hemma. Galaxy klämde dit Hässelby med 3-0 nu i helgen och då känns det extra tungt att minnas vårt möte mot just Hässelby, som nu inkasserat två större torskar i rad. Galaxy verkar dock på gång, även om deras målskillnad 14-13 förbryllar.

Kan Viggan få bort Rimbospöket och utnyttja alla hemligheter med Viggas gräsmatta på lördag, så hoppas vi att såväl passnings- som målskyttet äntligen skall lossna på allvar. Den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge. Bakåt så verkar vi ju hålla väl så tätt, sju mål bara, varav två straffmål, men framåt måste något drastiskt ske, då vi bara lyckas få in sju bollar, varav nu den senaste på straff.

/Gula Örnen

*) Rimbosyndromet: Söndagen den 6 april kl 15.00 i sista träningsmatchen innan seriestarten, mötte Viggan division 5-laget Rimbo IF och åkte på en ordentlig överhalning, där absolut ingenting fungerade, vare sig bakåt eller framåt. Det var flera uppträdande fenomen, vilka då var och fortfarande är helt omöjliga att diagnostisera. Detta särskilt som inga som helst symptom på detta tidigare hade uppträtt under försäsongen. Vissa tecken på Rimbosyndromet har sedan dessvärre upptäckts i mindre skala, även om de inte har varit av samma allvarliga karaktär som just då i Rimbo.

Laguppställning
David Jespersson
Nordine Baraka
Jan Tauer
Anton Johnson
Mikael Houlst, K (72)
Nils Pasthy (39)(46)(77)
Anelis Redzic (14)(19)
Denny Nordén (85)
Erik Flodmark (46)
Niklas Jonsson (25)
Viking Peterson (36)(64)
Henrik Zacco, avb (39)(46)(77)
Leo Edholm F., avb (36)(64)(72)
Larry Liljeholm, avb (25)
Daniel Brezze, avb (85)
Markus Flodmark, avb (14)(19)(46)

Målgörare
Viking Peterson, str (64)

Gula kort
Denny Nordén (39)
Leo Edholm F. (60)

Röda kort
-

Domare
Payam Pahlavanloo, HD
Gösta Jonsson, AD1
Baback Hoasseini, AD2

Matchens Viking
Nordine Baraka

Publik
110 personer

Väder
Växlande molnighet, +22