Viggan och Danderyd har tidigare drabbat samman i division 4-sammanhang vid åtta tillfällen. Första gången var 2007, då matcherna slutade 1-1 och 1-1. 2008 vann Danderyd första mötet med 2-1 och Viggan det andra med 2-1. 2009 blev ett trendbrott, då Viggan var på målspottarhumör. Vinst i första med 8-0 och sedan 6-2 i det andra mötet. 2010 var vi tillbaka på normal nivå: 0-0 och 1-1.

Mot denna bakgrund förstår man att onsdagskvällens möte inte hade någon given utgång och att det var med viss osäkerhet som man såg fram mot matchen, även om Nordicbet nu hade Viggan som favoriter. Det är inte bara prestige dessa matcher handlar om. Den här gången gällde det dessutom viktiga poäng att slåss om samt en del familjeangelägenheter.

Bortom poäng och prestige ligger också kampen mellan de olika brödraparen. Jonas Pasthy i Danderyd, som tidigare spelat i Viggan, men nu bytt sida, har sin bror Nizze i Viggan. Anton Johnson i Viggan, som hade en sejour i Danderyd efter sin skada i Viggan 2011, men nu är åter sedan förra året, har sin bror Kennie som motpart på mittbackspositionen i Danderyd. Ganska komplicerad familjekonstellation. Broder mot broder.

För att spä på derbykaraktären av matchen, kan nämnas att målvakten Martin Persson, utespelarna David Rundgren, och som sagts Jonas Pasthy samt Daniel Niklasson har ett förflutet i Viggan, innan de gick till Danderyd efter säsongen 2006, då Danderyd kom tvåa i division 5 och flyttades upp i division 4 året efter. 2010 fick Danderyd sedan lämna division 4, medan Viggan lyckades kvala upp till division 3. Men i år möts lagen alltså återigen.

För Danderyd gällde det nu att ta sig ur bottenträsket, medan Viggan kämpade för att skaka av sig kostymen med alla oavgjorda matchresultat och därigenom också försöka röra sig åt rätt håll i tabellen. Med Viggans fyra oavgjorda i ryggsäcken, där tre matcher också hade medfört straffar, var det extra viktigt att hålla sig i skinnet denna dag. Skulle man lyckas?

Det gällde inte bara att hålla sig i skinnet denna dag för att undvika fler straffar, man var också tvungen att sköta sig så pass, att man inte drog på sig några gula kort, då fem man redan satt med par på hand. För att gå händelserna i förväg, kan vi redan nu avslöja att totalt fem kort blev det, varav fyra spelare nu sitter med triss på hand och får således vila under nästa match mot Spånga. Det blev förstås ytterligare en straff, men mer om detta längre fram.

Även om solen började titta fram lite försiktigt i samband med matchstarten, så var det ändå svinaktigt kallt, något som tyvärr höll mången åskådare borta. Alltså, alla förutsättningar fanns för en riktigt spännande batalj mellan två kämpastarka lag. Viggan, som vid ett flertal tillfällen valt att starta med stark press och då också skapat en massa chanser, men för det mesta inte fått utdelning, hade denna afton valt att inta en mer avvaktande ställning.

Även om denna strategi inte hade överhörts genom väggarna mellan omklädningsrummen, hade Danderyd ändå uppfattat det som att det var deras chans att starta med full fart. Redan efter två minuter skapade man en frispark i ett farligt läge, dock utan att kunna utnyttja den. Men det var uppenbart att Viggan hamnade på defensiven och man hade också fullt sjå med att freda sig.

Det dröjde faktiskt nio minuter innan Viggan tog sig samman och kunde utföra sitt första kontrollerade anfall, som Leo avslutade med att skjuta utanför. Men detta var ändå startskottet till vad som komma skulle. Viggan började nu mer och mer ta över kommandot och när Glenn passar fram Leo i den 12:e minuten, så gör den senare inget misstag, utan kan lägga in 1-0 för Viggan bakom Martin Persson i Danderydsmålet.

Fyra minuter senare får Martin böja sig igen, sedan Glenn lagt en hörna som Houlsten störtdyker på och nickar in 2-0 för Viggan och man har fått den ledning som man så innerligt önskat. Tre minuter senare försöker sig Leo på att bli tvåmålsskytt, men skjuter utanför igen. I den 21:a minuten händer dock det som absolut inte får hända.

Anton, som till synes verkar helt ensam med bollen, tar det lite alltför lugnt med densamma och plötsligt blir han uppvaktad och stressad tvingas han få iväg bollen på ett sätt, som domaren tycker likna en straffsituation, något som dementeras av alla med röda ögon, särskilt Nordine Baraka, som inte kan hålla tillbaka sina uppsvallande känslor, något man väl kan förstå.

Till exekutor i Danderyd utses Jonas Pasthy med nr 9 på ryggen. Målsägare i Viggan är David ”Jeppe” Jespersson, med erfarenhet av tre tidigare lagda straffar emot sig. Danderyd får nu en gratischans att komma in i matchen. Bollen slås, Jeppe kastar sig åt rätt håll och tar bollen, varvid en viss rättvisa skipas, då straffen verkade lite väl billig enligt många förståsigpåare.

Jeppe blev nog ett par centimeter längre efter den situationen och han skulle faktiskt komma att bli ytterligare något längre senare i matchen, då han tar ett skott avfyrat från motståndarna i den 25:e minuten. Trots dessa avbrott i Viggans till synes dominerande ställning i matchen så fortsätter Viggan att trumma på.

I den 29:e minuten får Viggan en dubbelhörna, som orsakar stort kaos framför Danderydsmålet och i den 36:e minuten har Viggan ett riktigt bra anfall och läge att göra mål, men utan resultat. Minuten efter får Anelis på ett bra skott från höger, som Martin Persson får göra en TV4-räddning på, då han kastar sig i riktning mot krysset och klistrar bollen.

Viggan avslutar halvleken med två hörnor och när domaren väl blåser till halvtidsvila, känner sig nog de flesta tillfreds med sina insatser i det röda laget och vittringen av tre poäng känns tydligt i luften. Viggan har för en gångs skull fått mycket att fungera och dessutom fått utdelning, vilket man inte varit bortskämd med på länge.

Men Danderyd har ingalunda gett upp hoppet och även om Viggan oroat med en hörna i den 52:a minuten, så skapar Danderyd i den 55:e matchens farligaste chans, där Jeppe säkert blev ca 11-12 cm längre, när han slänger sig bland grässtråna och enhandsräddar ett förmodligen givet mål.

Minuten efter är det Viggans tur att irritera sina motståndare med en hörna. Breeze lyckas då med konststycket att träffa bollen i midjehöjd och med sådan kraft, att den med största säkerhet skulle ha gått i mål, om den bara gått lite till vänster eller höger och nu inte hamnat rakt i famnen på Martin Persson.

Bättre lycka har dock Leo i den 62:a minuten, sedan han fått en passning från Nizze och får på en riktig kanonrökare, som otagbart susar in i nätmaskorna, vilket direkt medförde en 3-0 ledning för Viggan. Med en 3-0 ledning kändes det nu som om de tre poängen var bärgade. I ishockey är en 3-0 ledning ett ytterst osäkert försprång. Hur är det i fotboll?

Vilken motståndare som helst borde hängt med huvudena nu, men inte Danderyd, något som vi dock vet sedan gammalt. Istället får man blodad tand, samtidigt som Viggan verkar säkra på en seger och slappnar av, något som får dramatiska påföljder.

I den 66:e minuten får Danderyd på en riktig rökare i ribban, som säkert sände en del kalla kårar på ryggen hos Jeppe och de andra röda. Två minuter senare missar man dessutom ett öppet mål och skjuter utanför och nu är Viggan i ordentlig gungning, särskilt som man strax efter utsätts för ytterligare ett riktigt farligt läge.

Det som sett jättestabilt under matchen, förbyttes nu under en femminuterspress till något som mest liknade Kungsfågelns testanläggning för yra höns. Dessbättre nyktrade Viggan till ordentligt av denna intensiva uppvaktning och tar sig samman igen, då man inser att det är livsfarligt att ta ut något på förhand.

I den 73:e och 74:e minuten har både Zacco och Glenn skapat varsin farlighet på vänsterkanten, dock utan att det leder till något som avtecknar sig på resultattavlan. I den 77:e får Viggan två hörnor, som även de arkiveras under fliken resultatlösa. Men liksom många gånger förr när Viggan tar sig samman på slutet, får man till en bra press på motståndarna.

I den 88:e kommer Martin Brogren fram i ett farligt läge på vänsterkanten och väljer osjälviskt att passa in i slottet, istället för att själv försöka sig på ett skott i ett annars bra läge, men dessvärre var ingen riktigt på tårna för ett bra avslut. Det blev till sist en seger och då det var ett tag sedan, så uppskattades den desto mer.

Viggans insats under den första halvleken var ofta mycket bra och man skapade då också tryck som i sin tur gav upphov till chanser, medan man i den andra höll på att tappa koncepterna, särskilt under den intensiva femminuterspressen som Danderyd skapade. För en gångs skull kändes det som Viggan hade flyt då man gjorde mål på sina chanser och inte släppte in några onödiga mål bakåt, inte ens en straff.

Det är alltid enkelt att hitta fina prestationer en sådan här dag och det var extra kul att Leo fick bli tvåmålsskytt samt att Jeppe fick göra två riktigt avgörande räddningar. Detta samtidigt som alla andra gjorde vad som förväntades av dem och ofta mer därtill. Alla kan ta åt sig äran av denna viktiga seger som gör det lite roligare att kika i tabellen.

//Gula Örnen

Laguppställning
David Jespersson
Nordine Baraka
Jan Tauer
Anton Johnson
Mikael Houlst, K (46)
Nils Pasthy
Göran Dahlberg (75)
Anelis Redzic (81)
Leo Edholm F. (70)
Niklas Jonsson
Viking Peterson (73)
Martin Brogren, avb (70)
Henrik Zacco, avb (73)
Erik Flodmark, avb (75)
Daniel Brezze, avb (46)
Markus Flodmark, avb (81)

Målgörare
Leo Edholm F. (12)
Mikael Houlst (16)
Leo Edholm F. (62)

Gula kort
Nordine Baraka (23)
Mikael Houlst (32)
Leo Edholm F. (34)
Jan Tauer (58)
Anton Johnson (83)

Röda kort
-

Domare
Fredrik Östman, HD
Antoni Kakarnakis P., AD1
Pierre Sjöblom, AD2

Matchens Viking
Viking Peterson

Publik
34 personer

Väder
Växlande, +8