Lördagen den 3 juni blev en besvikelsens dag, inte bara för att den medförde en förlust, utan framförallt för att man förmodligen redan hade diskonterat en vinst, vilket i och för sig inte är orimligt, med tanke på hur säsongen inletts. Efter att ha öst in mål under säsongen, såväl på träningsmatcher som under serien, så tog det plötsligt totalstopp. Inte ett enda mål gjordes.

I den föregående matchen mot Bollstanäs saknades inte mindre än 10 spelare och ändå tog man hem en övertygande seger, må vara att förra lördagens motstånd inte stod i paritet med det som Ursvik visade upp i form av idel ädel tunga, välväxta och tekniskt skickliga spelare.

Till dagens match var det lättare att få ihop en trupp, då många stod till förfogande denna gång, men ändå lyckades man inte leverera. Delvis berodde det på att alla kanske inte verkade nå sin normala formtopp individuellt, men också på att det kollektiva inte fungerade hundraprocentigt, åtminstone inte i de avslutande momenten.

Det största problemet var dock att flytet från tidigare matcher saknades i avgörande situationer. Det blev en stolpe-ut-match, där alltför många måltillfällen gick om intet på grund av bristande koncentration i de avgörande ögonblicken, och de var många, alltför många med tanke på att de blev resultatlösa.

Ursvik hade inlett serien starkt med tre raka vinster, men sedan gått ner sig och endast fått två oavgjorda, bl a mot Husby, på de senaste fem matcherna, resten var förluster där kanske 1-3 förlusten mot Danderyd sticker ut mest. Men de liksom många andra lag är beroende av vilka spelare man har.

Till dagens match hade de, enligt uppgifter, lyckats få ihop alla till det vinnande teamet. Viggans tidigare strategi har varit att avgöra matcherna inom den första halvtimmen genom blixtanfall och därmed punktera motståndarnas motståndsvilja och så skedde i och för sig även denna dag, även om det aldrig blev någon utdelning.

Redan efter tre minuter får Tauer ett jätteläge, alldeles framför Ursviksburen, men skottpiruetten lämnade mest ett hål i luften dessvärre och resultatet utföll i form av en hörna, men ett jätteläge att ta ledningen var det ändå. På den efterföljande hörnan får Filip i slutändan möjlighet att göra mål, men nicken tar i stolpen och ut och mycket närmare än så kan det inte bli.

Första gången Ursvik avtecknar sig i anteckningarna är efter sex minuter, då man skjuter ett skott utanför. Viggan får en hörna, en av många, i den 9:e utan resultat. Minuten efter lägger Tauer ett inlägg till Viking, som i bra läge inne i straffområdet, skjuter just över ribban och det skottet var värt ett bättre öde.

I den 15:e får Viggan till ett riktigt bra anfall som avslutas med ett skott av Fille, där bollen dock går vinkelrätt rakt upp i stratosfären. Allt verkar under kontroll och Viggan ser ut att styra matchen dit man vill, men i den 18:e minuten halkar Brogren olyckligt och får se sig omsprungen av en kvick Ursvikare som skär in mot mål. Sedan sker det som inte får ske. Ursvik gör mål, vilket kändes både olyckligt, men kanske mest snopet. 0-1.

Nåväl, med Viggans facit i handen från tidigare matcher, bör inte detta innebära någon oro. Men i den 20:e får Harald ändå ingripa och ta bolen efter vissa oroligheter framför hans bur. Ursvik har lagt mycket energi på att utnyttja en snabbfotad högerytter som skapat viss besvär på kanten. Viggan å sin sida har levererat en mängd långbollar mot de egna flyfotade, men oftast har bollarna hamnat i orätta händer.

I den 21:a får Viggan en dubbelhörna som inte heller ger utdelning. Totalt under matchen fick Viggan inte mindre än 13 hörnor, varav ingen skapade någon direkt oreda, annat än i några efterkommande situationer. Här finns uppenbarligen mycket att slipa på. Avsaknad av kreativitet leder sällan till utdelning vid sådana gyllene tillfällen.

I den 25:e skapar Viggan ett bra anfall, där Pontus avslutar med ett inte alltför hårt skott, som dessutom går just utanför. I den 28:e får Viking ett jätteläge inne i straffområdet, men tar i för hårt och skottet går högt över, i ett annars mycket bra tillfälle att ge Viggan ledningen.

Ursviks försvarsmakt är svår att forcera och även om Ursvik inte skapar några direkta lägen för att öka på sin ledning, infinner sig en viss oro ändå, med tanke på att Viggans krut denna dag inte verkar vara helt torrt. Det är någonting som saknas, men svårt att sätta fingret på.

Ursvik, sporrad av sin framgång med ett ledningsmål, sticker upp i den 46:e minuten, men skjuter över och två minuter senare skapar de även en hörna och man börjar lite till mans undra, vad händer? Uppenbarligen får detta Viggan att vakna till och i den 51:a skapar man ett bra anfall som dock endast resulterar i en hörna.

Minuten efter skjuter Rahmen (kan också ha varit en passning) som via Pontus häl ändrar bollriktning, som så när får bollen att gå in i mål, men den smiter just utanför. Där var det många som höll andan, främst bland dem som bar gula tröjor. Men Viggan verkar ha gett sig den på att ändra resultattavlans utseende.

I den 54:e uppstår ett sk megaläge, när Tauer i ”Point-blank range”-läge skjuter ett stenhårt skott från ytterst nära håll som alla tror skall gå i mål. Målvakten, som är helt ur balans, lyckas vacklande få ut en arm, som bollen träffar och styrs ut (en sådan räddning sker en gång på tusen), dock inte bättre än att Nizze får en chans att nicka, men bollen går då utanför.

I den 58:e får Viggan en ny hörna och i tumhultet framför Ursviksmålvakten får Viggan flera försök att få in bollen, men trots alla Vigganben som finns där är det inget som lyckas peta in bollen, vilket från en närståendes position verkar helt otroligt. Bättre målchans är svår att uppbringa med så många röda spelare och så nära mållinjen. Ett bra läge minst sagt.

I den 60:e slår Tauer en lång passning till Viking, som i ett bra läge bredsidar bollen på direkten, men kraften blir för stor och bollen går över och det känns nästan som förgjort att få in bollskrället. Viggan fortsätter dock att trycka på och då händer det.

Här kan versionerna om vad som hände gå isär, men en utsaga vill ge vid handen att ett hopslag nere hos Ursvik ger fördel för Ursvik, som inte är sena att utnyttja detta tillfälle. Med två man accelererar man snabbt upp mot Vigganmålet, där G. Dahlberg ensam är satt att försvara de egna reviren. Freby gör en blixtrusch för att komplettera Dahlberg, men råkar ut för en muskelbristning i galoppen.

Resten är historia, men mål blev det och det var i den 61:a minuten. 0-2 med en halvtimmes spel kvar och Ursvik hade fått 100-procentig utdelning, något man inte kunde beskylla Viggan för. Från kommandocentralen utgår då i den 65:e minuten ett dekret om att gå ner på en tre-backs-linje, vilket också omedelbart genomförs.

I den 71:a skjuter Pontus ett skott, som dock omhändertas och två minuter senare skapar man ännu en resultatlös hörna. Läget är nu som i hockeyn när man tar ut målvakten och satsar allt på ett kort. Skall det hålla? Lite svettigt blev det i den 74:e då Ursvik får en hörna men även den utan resultat.

Skall Tauer ge Viggan hopp när han i den 77:e skjuter? Nej, skottet går just utanför. Men ett nytt hopp tänds två minuter senare, när Viking fälls i straffområdet och aldrig tidigare har man väl varit så säker på att det skulle blåsas för straff, men domare vinkar avvärjande. Minst sagt snopet.

Trots blåsta på straffen är Viggan ytterst nära att göra mål, då bollen ligger framför mål och alla spretar med sina fötter för att få en tå på bollen, utan att det hjälpte och här var man beredd att satsa en slant på att det skulle bli mål, men icke. Viggan har nu Ursvik i ett skruvstäd och med en ny hörna i den 80:e är förväntningarna ånyo högt ställda.

Med tanke på vad som stod på spel, var det en förhållandevis juste match, där Viggan kammade noll även vad gäller gula kort, vilket i och för sig var positivt, medan Ursvik fick fyra gula kort, något som känns lite konstigt då det säkert var ett halvdussin gula som låg och rullade i gräset under matchens gång med diverse åkommor.

I den 81:a får Viggan en ny hörna och denna gång räddas bollen på mållinjen innan den räddas och nu börjar man lite till mans ana varthän det barkade. Så här såg det ofta ut förra året då chanser skapades men inga mål gjordes. Skulle Viggan, som vant sig vid att göra mål på allt som rörde sig bli utan denna dag?

Trots fortsatt press och ytterligare tre nya hörnor var det som förgjort och Viggan fick bita i det sura gräset och konstatera att man förlorat med 0-2. I sammanhanget skall nämnas att Ursvik spelade bra, även om man inte skapade några direkta chanser, bortsett från målen då, men Viggan borde, om det varit under normala omständigheter, ha vunnit denna match.

Varför man inte gjorde det, återstår att resonera om, men tidigare flyt som man haft med sig var som totalt bortblåst. Att man släppte in två mål känns lite kymigt, särskilt med beaktande av vad som förgick dessa. 13 hörnor och ungefär lika många tillfällen att få in bollen, åtminstone vid något av dessa tillfällen, gör att det känns lika surt som räven brukar tycka.

Nästa vecka väntar Danderyds SK, som av hävd betraktas som ett lokalderby och av historien vet vi att de lär göra sin bästa match för säsongen, just mot oss. Att de dessutom tidigare slagit Ursvik och har en målskillnad som tyder på att de sällan gör mål, men samtidigt inte frivilligt släpper in några, gör att denna match kommer att bli tuffare än vad vi anar. Nu måste Viggan hitta tillbaka till målspottarformen, om det skall lyckas.

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
Jan Tauer
Martin Brogren
Fredrik Rahm
Filip Karlsson
Göran Dahlberg, K
Nils Pasthy
Christian Freby (61)
Erik Flodmark (23)
Pontus Tavemark (74)
Viking Peterson
Abdul Karim Katungi, avb (74)
Dirisa Mugerwa, avb (61)
Mattias Bremander, avb
Markus Flodmark, avb (23)

Målgörare
-

Gula kort
-

Röda kort
-

Domare
Claes Malmekrans, HD
Sorin Raileanu, AD1
Sawez Ahmad, AD2

Matchens Viking
Ingen

Publik
48 personer

Väder
+16, molnigt