Derbyn mellan Viggan och Danderyd har alltid haft en särskild atmosfär kring sig och kanske denna känsla av en viss animositet kan spåras till året 2007, då en kvartett unga Vigganspelare tog klivet över kommungränsen. Det roliga i sammanhanget är att samma kvartett fortfarande spelade i dagens derby.

Hursomhelst, dessa matcher tillhör en av höjdpunkterna på säsongen, även om det varit uppehåll en del säsonger. I begynnelsen möttes lagen 2000 och 2003 i division 5 och där första matchen slutade 1-1. Viggan vann sedan en med 1-0, medan de två andra matcherna slutade med 3-0 och 6-0 till Danderyd. I den sista matchen var Viggan för övrigt redan klara seriesegrare och vare sig förr eller senare har man fått skämmas så mycket för en så dålig inställning som man då visade upp.

Bättre har det då gått när lagen sedan möttes i division 4, vilket inleddes 2007 och det året slutade bägge matcherna 1-1. Första matchen 2008 vann Danderyd med 2-1, men efter det har det bara blivit idel ädel segrar för Viggan, åtta stycken närmare bestämt, inklusive dagens seger och en målskillnad på 31-6.

Trots detta eminenta facit är oron för dessa derbyn påtagligt större än vad ett möte med en av serietopplagen är. Så var också fallet denna dag, särskilt med hänsyn till att Danderyd är ett synnerligen målmedvetet lag, eller vad sägs om målskillnaden 9-11 på nio matcher, vilket måste vara unikt i seriesammanhang.

Med tanke på att Viggans målmaskin, som inför matchen hade gjort inte mindre än 35 mål, plötsligt drabbats av ett abrupt avbrott i matchen mot Ursvik, som man förlorade med 0-2, kändes oron än mer gnagande inför mötet med Danderyds Maginotlinje. En oro som skulle visa sig mer än befogad.

I Danderyds linje kunde man bl a känna igen den ärrade kvartetten från 2007, Daniel Niklasson, David Rundgren, Jonas Pasthy och målvakten Martin Persson, numer Käck, medan Viggan hade mer tunnsått av den varan och endast Mikael Houlst kunde sålunda visas upp med inhopp under den andra halvleken.

Gammal är äldst, något Viggan fick uppleva under matchen, där två av de f.d. Viggbyiterna höll på att förmörka himlen för Viggan. I derbyt lagen emellan förekom även ett familjederby, då bröderna Pasthy, Nisse och storebror Jonas hamnat på var sin sida om staketet. Jonas i Danderyd, även han med rötter i Viggan och lillebror Nisse i Viggan. Bägge som mittbackar i respektive lag.

Viggan, som under ett flertal matcher använt doktrinen ”anfall är bästa försvar” eller som tyskarna säger ”Die beste Verteidung ist der Angriff”, vilket myntades av den gamle professorn och schackspelaren Adolf Andersson någon gång på 1800-talet, började även denna gång på detta sätt.

I tidigare matcher, Ursvik undantaget, har man genom denna strategi ofta skaffat sig en 3-0 ledning redan efter en halvtimmes spel och så såg det också ut att bli denna dag (liksom mot Ursvik). Redan under den första spelminuten skapade Viggan två jättechanser, där bl a Markus Flodmark visade framfötterna, men Martin Käck i målet fredade sin bur.

I den 3:e minuten får Filip Carlsson ytterligare ett jätteläge, men Martin lyckas med en fotparad styra ut till en hörna som blev ytterligare en i sekvensen efter. Viggan har nu tryckt tillbaka DSK ordentligt och det dröjer till den 5:e minuten innan man kan passera mittlinjen för första gången, men då kom man ända ner till Harald och sköt utanför.

I den 8:e spelar Mackan fram till Pontus som skarvar mot mål, men bollen smiter utanför. Minuten efter skapar Viggan ytterligare ett bra anfall och nu hänger ett mål i luften, men inte denna gång. I den 11:e upprepas detta scenario, men leder nu bara till en hörna. Trycket är nu stort mot DSK-buren och i den 16:e minuten skjuter Viggan över.

Frågan är nu hur länge DSK skall lyckas stå emot denna offensiv, något som åter aktualiseras i den 18:e då Mackan skjuter över. Viggans frustration börjar nu liksom i Ursviksmatchen att bli tydlig och man börjar mer och mer förstå innebörden av DSKs målskillnad. Inga mål framåt, men å andra sidan inga mål bakåt heller.

Då, liksom en blixt från klar himmel skapar DSK ett friläger efter 21 minuter, men Harald lyckas rädda situationen och det var nog andra gången dittills som Harald sett en blåklädd på sin planhalva, men ack var nära det var att Viggan chockats rejält. Detta fungerade dock som luktsalt för Viggan och minuten efter får Viking ett bra läge, men skjuter över.

I den 23:e får Tauer på ett bra skott som Martin dock tar. Pontus får till en bra chans i den 28:e, men skottet blir för löst och vållar inga problem. Minuten efter kastar Tauer ett långt inkast som Nisse nickar mot mål, men bollen går rakt i famnen på Martin. Viggans anfallslusta påverkas av de uteblivna resultaten och Danderyd synes ha klarat av den värsta stormen, liksom den hörna Viggan fick i den 38:e minuten.

Frustrationen i omklädningsrummet måste ha varit stor hos Viggan när man analyserade den första halvleken. Onekligen stämde farhågorna att DSK besatt ett betongförsvar, där sista utposten utgjordes av ett kombinationslås som visade sig omöjligt att dyrka upp.

Viggan hänger dock ej läpp utan fullföljer Adolf Anderssons strategi och pumpar på även i inledningen av den andra halvleken. I den 47:e minuten får Pontus, som för övrigt gjort mål mot DSK i de två senaste mötena, på ett hårt skott som tippas ut till hörna. Två minuter senare blir Fille helt ren med Martin men skjuter mitt på och då kändes Ursvikssymptomen mycket påtagliga.

I den 58:e är Mackan ensam med Martin, men väljer att passa vilket endast leder till en hörna. I den 63:e får Viking ett bra läge men skjuter utanför, något Martin måste ha uppskattat. Nya Vigganhörnor i den 67:e och 71:a utan att man kommer närmare en ledning och nu börjar en viss nervositet att skönjas i spelet, då samtidigt DSK börjar känna vittring av poäng.

I den 79:e får DSK en hörna och man har nu mer och mer ätit sig in i matchen och tar för sig mer och mer, samtidigt som skräcken i Viggan att förlora får ett fastare grepp. Oavsett respekten för DSKs tabellsiffror så kan Viggan ha invaggat sig i en omedveten överskattning av sin egen förmåga och då särskilt den att göra mål, något som i dessa lägen kan vara nog så livsfarligt.

I den 82:a får Viggan en frispark som Göran nickar just utanför och stressen att få med sig mer än en poäng, och om än det, gör att Viggans försök att avgöra ser mer och mer krampaktiga ut. Minuten efter så håller matchen på att punkteras. Ett inlägg från högerkanten framför Harald, ger åtminstone två DSK:are chansen att ändra bollbanan in i mål, men bägge missar och bollen går ut över kortlinjen till höger om Harald.

Det var en riktig fet chans för DSK. Men när nöden är som störst är räddningen som närmast. I den 84:e minuten lyckas Linus Bleiweiss, enligt uppgift, få fram bollen till Markus ”Mackan” Flodmark på vänsterkanten, som i sin tur avancerar in mot mål. Öga mot öga med Martin Käck, funderar Mackan på om han skall passa in framför mål eller göra ett eget försök. Spänningen är olidlig.

Mackan går på ett skott från ganska nära håll, som ser ut att gå mitt på. Men den observante kan i sekvensen senare få se bollen passera såväl mellan Martins händer som ben och förargligt rulla in i nätmaskorna och Viggan fick till sist utdelning på alla sina försök. Måste ha känts extra bittert för Martin som intill nu varit 100-procentig tät i målet.

Klockan har passerat 90 minuter och Viggan är nu säkra på sina tre poäng och ser med ett leende fram emot en trevlig helg, då det inträffar som kan få vilken stabil mage som helst att börja röra på sig. I den 93:e minuten får DSK en frispark ute på högerkanten som letar sig in precis framför mål, där Daniel Niklasson, fd Viggan, bara har att skyffla in bollen i mål, men får en hälträff eller liknande, med påföljd att Harald kan rädda situationen.

Tänk om Martin knipit lite hårdare och Niklasson hade haft hälen på ett annat ställe, ja då hade den här lördagen inte varit rolig för Viggan, men desto mer för DSK. En match som till en början såg ut att bli en promenadseger utvecklade sig till en lika svettig föreställning som man först hade anat. Sett över 90 minuter var segern dock rättvis.

I mångt och mycket blev matchen en kopia av föregående lördagsmatch mot Ursvik, där oförmågan att göra mål skapade en frustration som till sist påverkade såväl koncentration som spel. Men den här gången slutade det lyckligt. Nu får vi hoppas att nervositeten att spela på hemmaplan i matchen mot Plavi Team på lördag inte skall uppenbara sig igen.

Mackans mål innebar i och med Husbys oavgjorda match kvällen innan att Viggan åter seglade upp i serieledning, om än bara med en poäng, men å andra sidan nu har man nu det hela i egna händer ett tag framöver.

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
Jan Tauer
Nick Remneby
Fredrik Rahm
Filip Karlsson
Göran Dahlberg, K
Nils Pasthy (67)
Dirisa Mugerwa
(24)(25)(38)(38)(57)
Pontus Tavemark
Markus Flodmark
Viking Peterson
Daniel Ghazarian, avb
Mikael Houlst, avb
(24)(25)(38)(38)(67)
Linus Bleiweiss, avb (57)
Mattias Bremander, avb
Abdul Karim Katungi, avb

Målgörare
Markus Flodmark (84)

Gula kort
Dirisa Mugerwa (33)
Markus Flodmark (87)
Fredrik Rahm (90)

Röda kort
-

Domare
Klas Nieckels, HD
Timurhan Öcal, AD1
Sasa Radovic, AD2

Matchens Viking
Göran Dahlberg

Publik
58 personer

Väder
+21, soldis