Inledningen av matchen mot Somalia United på onsdagskvällen kunde ha varit bättre. Inte nog med att det regnade ihållande, utan Stockholms stads parkeringsbolag ville dessutom ha betalt av alla som anlände med fordon. En onsdagskväll i Rinkeby med matchstart kl 20.00 kan liknas vid en fredagskväll på Ärvinge 19.30. Frågan är dock vilket alternativ som är att föredra. Inget är nog det enkla svaret.

Även om man är anhängare av att fotboll skall spelas på dagtid under helger, är det inte jämt man får sina önskningar uppfyllda och så var fallet denna afton. Husby FF, som hyste ett visst intresse för denna kvällsmatch, hade lyckats mobilisera en stor och entusiastisk publik som trotsade det strilande regnet. Medelst megafon och övrig vokal inramning framgick det ganska klart att det var Somalia som man önskade att de skulle gå segrande ur striden.

Viggan, som i sitt förra möte med Somalia hemma på konstgräset, hade fått uppleva att detta lag inte var att leka med. Detta till trots hade Viggan då lyckats ta ledningen med 1-0 redan efter fem minuter, något man skulle få en negativ repris på i dagens match. Den gången skulle Göran Dahlberg bli utvisad redan efter 11 minuter, sedan Somalia kvitterat och Göran för sig själv uttryckt sig i ett genusrelaterat ordalag.

Även denna gång skulle lagkapten Göran inneha en viss huvudroll, i både bildlig och bokstavlig form. Pga vissa privata åtaganden anlände han med en halvtimmes marginal till matchstart, för att genast bli involverad i digitala penningtransfereringsproblem med Sthlms parkeringsbolag, något som till sist dock lär ha löst sig efter involvering av övriga spelare.

Förutsättningarna kunde alltså ha varit något bättre innan matchstart för herr Dahlberg. Viggan hade innan match planerat för en hög press, för att därigenom ta udden av Somalias eventuella anfallsplaner, något som visade sig skulle få en icke oansenlig inverterad effekt. Redan efter två minuter skapar Somalia sin första hörna efter att ha chocköppnat med hög press till Viggans stora förvåning.

I en av dessa forceringar kommer Somalia ut på högerkanten och redan efter tre minuter skjuter man stenhårt, i snäv vinkel, upp i det bortre nättaket och tar därmed ledningen. Detta var knappast något som någon räknat med, särskilt inte som Viggan tagit ledningen efter fem minuter i det förra mötet. Chockstart!

Vår vän Göran, som utmärkte sig i det förra mötet, kom nu alltså att få en annan huvudroll efter sex minuter, då han skjuts i huvudet från mycket nära håll, vilket medför att han går ner för räkning och måste ledas av banan, för att senare åter ledas in i manegen några gånger. Viggan, som också verkade ha gått ner för räkning i och med det snabba baklängesmålet kommer dock även de igen.

I den åttonde minuten kvitterar Viggan genom Zacco till allas stora belåtenhet, tills det uppenbaras att någon lär ha varit offside. Synd på ett annars mycket snyggt anfall. Vid det här laget har man i Viggan uppdagat att Somalia inte bara är reptilsnabba, utan även är ytterst spelskickliga och tekniska, vilket orsakar att myrbeståndet ökar lavinartat i såväl huvud som byxor. Viggan är nu i brygga efter den inledande halvnelson som Somalia lyckades med och det är inte långt ifrån att hela ryggen intar mattläge.

Somalia är nu som ettriga eldflugor i Viggans straffområde och i den 10:e skjuter man utanför, för att minuten efter skapa tre hörnor på raken, vilket gör att Viggan har svårt att koordinera en kompakt försvarsställning, då det inte finns tid att samla styrkorna, utan man får kämpa var och en för sig, vilket inte ingick i den ursprungliga planen.

I den 13:e har Somalia ett jätteläge att sänka Viggan men missar ett öppet mål och skjuter utanför och man undrar hur det här skall sluta. Men så här såg det i mångt och mycket även ut i det förra mötet. De första 20 minuterna var helt enkelt en pärs och det är berömvärt att Viggan höll ut.

Men räddning var på väg. I den 20:e får Viggan till ett bra anfall när man spelar in från högerkanten mitt framför mål, där såväl Erik, Zacco, Viking och Lindberg väntade som en hungrig vargflock. Målvakten lyckas inte få riktigt grepp om bollen och i det tumult som uppstod framför mållinjen håller sig Daniel ”Danilo” Lindberg framme och ser till att Viggan kvitterar.

Det var nog Viggans räddning att man så snabbt kunde återställa den siffermässiga ordningen. Minuten efter får Viggan en hörna, som dock ej resulterar i något, men var ändå ett bevis på att man kommit ur det värsta chocktillståndet. Ytterligare en minut senare spelar Viking in parallellt med mållinjen men alla hade nyklippta tånaglar den gången.

Viggan har nu uppenbarligen kommit ur det ormgrepp man befunnit sig i under de inledande 20 minuterna och i den 24:e skapar man ett riktigt bra anfall med ett jätteläge som följd. Men inte bara det. Göran blir liggande i målgården, men domaren har sett något annat. En hands! Viggan tilldelas således en straff.

Mål här och Viggan får en chans att andas ut för att kunna samla nya krafter i pausen. Jorå, till straffexekutor utses Jan Tauer, vilket brukar innebära god avkastning, något det också gör denna gång. Vigganledning med 2-1, precis vad som behövdes.

I den 26:e skapar Erik ett mycket bra läge på egen hand, men blir lite ivrig då han får målvittring och skjuter över. Viggan håller nu uppe spelet betydligt bättre än under inledningen av matchen och i den 30:e skapar man även en hörna. Minuten efter kommer Erik på vänsterkanten men skottet brinner av in i burgavelns yttersida.

Efter denna period av offensivt spel av Viggan var det åter dags att krypa ner i skyttegravarna. I den 34:e får Somalia en ny hörna som vi rider ut och två minuter senare missar de öppet mål och nu lever Viggan extremt farligt. Göran, som fortfarande förmodligen är groggy och således bytts in och ut, spelar även huvudrollen när Somalia tilldöms en straff i den 41:a minuten.

Somalia effektuerar straffen för dem på bästa sätt medan den blesserade Göran ånyo får lämna ringen och denna gång för gott i denna match, med en skråma i det tidigare ansatta huvudet samt nu även med inslag av näsblod. Inte Görans dag med andra ord, åtminstone inte när det gäller möten med Somalia.

Nu gäller det bara att hålla ut till gong-gongen går, men i den 45:e tvingas den nyinkallade Anton Borg till en TV4-räddning, då han klistrar bollen i luften efter att ha förflyttat sig 45 grader diagonalt uppåt i luften. Trots ny i seriesammanhang för Viggan, svarade Anton för en mycket gedigen insats med sitt lugn och sin trygga närvaro i målet.

Äntligen paus! Väl inne i omklädningsrummet kunde den åtgångna röda skaran samlas för en mental och fysisk återhämtning. Danilo Lindberg som nu övertagit den åtråvärda kaptensbindeln, tar snabbt till orda och ingjuter nytt mod hos de modstulna Viggbyiterna. Tillsammans med ledningen antar man en ny strategi för hur man skall komma till rätta med de snabbfotade somalierna.

Redan efter åtta minuter kan Rahm från högerkanten spela in precis framför mål, där Viking strategiskt står placerad. En enkel bredsida och det hade varit mål, men man riktigt hör hur Vikings fot endast tangerar det våta lädret, vilket tillåter det att fortsätta sin färd ut till ofarligt område, men ack vad nära det var.

Men Somalia, som fortfarande ser en liten möjlighet att gå för andraplatsen, skapar ett jätteläge efter 10 minuter, men inget mål. Minuten efter är det ytterst nära igen och Viggan befinner sig nu åter i en hydraulisk press. Men återigen står Viggan upp och utnyttjar vad man lärt sig i pausen.

Den illersnabbe Erik Flodmark lyckas i den 57:e minuten ta sig igenom de sista posteringarna och får med en tå fram bollen till en accelererande Zacco, som med fyrans växel i, jagar mot den nu ensamstående målvakten. Oddsen att det skall bli mål är så låga att man får betala för att få igen pengarna. Enkelt sprätter Zacco in 3-2 till Viggan och plötsligt steg lungkapaciteten med minst 50 procent.

Göran, som tidigare fått slänga in handduken, får nu sällskap av Nizze, som drabbats av någon muskelåkomma strax nedanför ändalykten och tvingas ledas ur ringen även han. Men det som visat sig vara Viggans styrka är den sk långbänken, som fem lika hungriga som duktiga avbytare belastar och som nu kan utnyttjas till 100 procent, då friska huvuden och ben kan kastas in i ringen.

Även om Nizze och Göran är ”gådda” så är Fille, Mackan och Henok kvar och är alltid redo att göra sin plikt, vilket de även gjorde med full bravur. Även om Viggans nya strategi nyss lönat sig, så innebar detta inte att det osmotiska trycket upphört. Somalia kan sålunda skapa tvenne hörnor efter 19 respektive 27 minuter då alla höll andan, men också kunde släppa den.

Frågan är nu om Viggan skall hålla loppet ut med dryga kvarten kvar. Alla är väl medvetna om att poängtapp nu så skulle med största trolighet möjligheten att vinna serien helt försvinna. Många matcher har man sett genom åren, men den här var nog en av de mer nervpåfrestande man upplevt, med tanke på vad som låg i potten.

Efter 34 minuter tvingas Anton ta ett skott från Somalia och även om de behärskade bollinnehavet, så lyckades man aldrig ta sig igenom de sista befästa ställningarna, där Danilo & Co stod upp som en man. Denna totala försvarsmur måste ha gjort Somalia totalfrustrerade.

Somalias normala anfallsmetod bestod ofta av en lång diagonal boll ner mot den vänstra hörnflaggan, där alltid en spelare skickligt lyckades ta ner bollen, för att sedan tråckla sig genom utmed kortlinjen, för att i sista fasen fastna i det sista backlåset. När vi talar om vikten av en bra bänk är följande episod ett lysande exempel på detta.

I den 81:a minuten har den med duracellbatterier uppladdade Filip Carlsson, alias Fille, nystat upp en del somalier vid mittlinjens vänstra ände och lyckas sålunda frigöra sig från uppvaktningen och tar sig på eget bevåg ner mot motståndarmålet. När han väl erhållit ögonkontakt med målvakten skjuter Fille, men mitt på, varvid bollen utför en elliptisk rörelse rakt uppåt, men då Fille har farten uppe, fullföljer han sina avsikter och lyckas nicka den nedåtgående bollen så att den nu beskriver en parabelliknande bana över och bakom målvakten och in i mål. 4-2 till Viggan!

Nio minuter kvar och en hägrande trepoängare hänger synlig. Skall det hålla? Med fem minuter kvar gör Erik ett kanonjobb och lyckas nästla sig in i de sista försvarsregionerna och är ytterst nära att bli fri med målvakten, men stoppas i sista sekunden. Bättre går det då för kollegan Viking i den 89:e.

På snarlikt sätt som när Zacco gjorde mål kan nu Viking accelerera från mittlinjen, eller dess absoluta närhet, och drar ifrån eventuella förföljare och kan iskallt lobba in 5-2 till Viggan och coolare avslutning får man leta efter. Därmed var de viktiga tre poängen säkrade för gott och alla kunde andas ut efter denna gastkramande tillställning.

Det är näst intill omöjligt att utse någon Matchens Viking denna dag, då detta var ett sammansvetsat lag som såg till att poängen hamnade i rätta händer. Från att under första halvlek ha uppträtt som 10 spelare, blev man under den andra halvleken ett komplett kollektiv, som gemensamt tog ansvar och som insats måste nog denna ses som något utöver det man kan begära av ett lag.

/Gula Örnen

Laguppställning
Anton Borg
Daniel Lindberg
Jan Tauer
Henrik Zacco (83)
Fredrik Rahm
Göran Dahlberg, K (26)(36)(43)
Nils Pasthy (59)
Christian Freby (80)
Erik Flodmark (59)(83)
Dirisa Mugerwa (56)
Viking Peterson
Nick Remneby, avb (59)
Filip Karlsson, avb (26)(36)(59)
Oscar Maturana, avb (80)
Henok Haile, avb (43)
Markus Flodmark, avb (56)

Målgörare
Daniel Lindberg (20)
Jan Tauer, str (26)
Henrik Zacco (57)
Filip Karlsson (81)
Viking Peterson (89)

Gula kort
Henrik Zacco (45)
Erik Flodmark (52)

Röda kort
-

Domare
Robert Lindén Säfström, HD
Per-Erik Gustafsson, AD1
Tony Kovacic, AD2

Matchens Viking
Alla

Publik
69 personer

Väder
+9, regn