Matcherna mot Bele Barkarby har alltid haft en viss särprägel över sig ända sedan 2006, då Viggan i säsongens sista match besegrade BB på Veddestavallen med 2-1, vilket medförde att BB som följd av detta fick lämna division 4. Möjligen kan detta ha att göra med att matcherna därefter omgetts med en viss atmosfär, vilket föranlett att Viggan oftast fått bita i gräset och då alltid på Veddestavallen.

2009 när BB var tillbaka i fyran, vann Viggan hemmamatchen med 3-1 men förlorade borta med 1-2. År 2010, då BB vann serien och Viggan kom tvåa och kvalade upp till division 3, vann BB bägge mötena med 6-2 resp 3-2. I division 3 vann Viggan 2011 hemma med 3-2 men förlorade på hösten med 0-3. Andra året i trean blev det förlust för Viggan bägge gångerna, 0-1 och 1-2.

2016 var ett tungt år för Viggan då man åkte ur division 4, där man legat sedan 2004, bortsett från sejouren i division 3. Lika tungt var det att få inkassera två av de största förlusterna under tiden i fyran och bägge kom mot BB. Först hemma med 1-7 och sedan borta med 1-5. Mot denna bakgrund var det därför med stor spänning som Viggan åkte till Veddestavallen, men bara för att byta om, då matchen skulle spelas på Strömvallen. BB hade dessutom kommit tvåa förra året, men misslyckats med att kvala sig upp till division 3.

Förmodligen hade även BB myror i byxorna inför matchen, då man ville fortsätta på sin inslagna väg med att ta trepoängare, som man gjort i de två inledande matcherna. Så här uttryckte man sig om Viggan på hemsidan inför matchen: "Ett stabilt och väldigt rutinerat lag, spelare som Jan Tauer, Henric Zacco och Göran Dahlberg är tunga att möta. De spelar väldigt rakt, inga krusiduller utan bollen ska upp snabbt och man vill etablera ett spel där. Men det spelar ingen roll då vi måste hitta tillbaka till det spel vi visade upp stundtals under försäsongen."

Nu saknades i och för sig Zacco denna dag på grund av en sk ”Mancold”, medan Göran gjorde sitt premiärinhopp efter sin konvalescens, men fick hoppa av redan under första halvlek. Den fd BB-spelaren Christia Freby valde att åka till New York, då han förmodligen av sentimentala skäl ville undvika att göra mål på sina gamla lagkamrater. Mackan Flodmark hade slagit läger i Leksand och därmed försvann en kvickfot av rang.

Viggans plan var liksom i tidigare matcher att försöka ta initiativet på direkten, vilket man också gjorde och högg som kobror på varje boll inne i BBs försvarsområde. BB hinner dock med ett skott över Haralds målram efter 3 minuter. Viggans ambitioner håller dock i sig och redan efter 4 minuter skär Erik Flodmark ner på högerkanten och gör en ”Hamrinare”, där han balanserar med bollen på kortlinjen samtidigt som han närmar sig målet.

En bit från målet spelar han in bollen direkt framför målvakten där Filip ”Fille” Carlsson står med en uppvärmd fot och bara har att rulla in bollen bakom en överspelad målvakt. Här är alla övertygade om att Viggan tagit ledningen, åtminstone skribenten, som stod perfekt placerad intill målet för att kunna avgöra hur många procent av bollen som var över resp innanför linjen.

En som var av en helt annan uppfattning var linjemannen, som kom rusande utefter sidolinjen, en bra bit ifrån den aktuella situationen, men utrustad uppenbarligen med örnblick, kunde han från det hållet avgöra att hela bollen hade varit utanför linjen, varför domaren underkänner målet. Ett uppenbart felbeslut.

I den 5:e spelar Tauer fram till Erik som dock skjuter över i ett annars mycket bra läge. Spelet är överlag jämnt men Viggan är riktigt på alerten så här inledningsvis, varför det som händer i den 7:e minuten får mången att tappa hakan. Här kan åsikterna gå isär bland de inblandade och de vid sidan, men vissa oinitierade källor vill ge vid handen att en Vigganback och målvakten drabbades av plötsliga språksvårigheter, varvid ett plötsligt kommunikationshaveri uppstår. Detta har dock senare dementerats av en av de inblandade.

Bristen på åsyna och trovärdiga vittnen gör att fallet är och förblir svårutrett. Följden av detta missförstånd blev att ingen ville kännas vid den boll som på ett så snöpligt sätt därför kunde förpassas in i nätmaskorna och därmed också offentliggöra den nya ställningen i matchen: 1-0 till Bele Barkarby. Snopet så det förslog. Viggans försvar, som hittills uppträtt som en modern version av Maginotlinjen, fick därmed en repa i lacken.

I den 9:e får den nyss nämnda Maginotlinjen utstå en smärre belägring där anfallet aldrig riktigt ville ta slut, men när nöden är som störst är räddningen oftast som närmast. Didris Mugerwa kan nämligen i den 11:e utföra en ekvilibristisk aktion nere vid vänsterhörnet, och kan efter att ha skakat av sig flera svartklädda försvarare elegant få in bollen just framför mål, där den revanschsugne Fille står och väntar på att få fösa in bollen i mål.

Allt går enligt planerna och Fille får nu göra sitt efterlängtade mål. Kvitterat till 1-1 och plötsligt kändes molnen betydligt lättare över Strömvallen. Även om Loberg nu inte var med vare sig på eller i matchen, upptäckte han hemmavid i sitt arkiv att det här nu var tredje matchen av fyra denna säsong, där Viggan gjort mål i just den 11:e minuten. Didris mot Vaxholm; Rahmen mot Husby och nu Fille mot BB. Ganska osannolikt egentligen, men trots det helt sant faktiskt.

Minuten efter avlossar BB ett skott som Harald enkelt tar om hand, medan Viggan kontrar i den 15:e, då Tauer i ett bra anfall skjuter utanför. Minuten efter kommer Viggan i ett nytt anfall där Fille får till ett bra läge, men krutet var fuktskadat, varför kulan omhändertas med lätthet av målvakten. I den 17:e får BB en frispark som Harald dock plockar rutinerat. Minuten efter kommer Viggan i ytterligare ett bra anfall som dock rann ut i sanden.

Även i nästa minut är det dags för en ny Vigganframstöt men där avslutet tas om hand av målvakten. BB börjar dock mer och mer komma in i matchen och i den 24:e får de till ett bra anfall, men där försvaret gör en ”Lanefeltare” , dvs kniper lite extra ordentligt där bak. Minuten efter får BB en hörna som blir riktigt farlig och där det krävdes många flippersparkar innan bollen kunde hamna i Ingenmansland.

BB har nu tagit över något men matchen är jämn och står och väger. I den 30:e får man ytterligare en hörna som dock ej förorsakar någon direkt panik. I den 36:e och 37:e skapar Viggan två riktigt bra anfall men utan något synligt resultat på tavlan. Halvleken avslutas med att BB har ett långt anfall i den 40:e, och i den 43:e får man en frispark som så småningom genererar fyra hörnor på raken innan lagen får gå till vila.

Avslutningen på den första halvleken gick på poäng till BB och frågan var nu hur schacköppningen i den andra skulle bli, och inte skulle man behöva vänta länge på det svaret. BB startar nämligen med en idiotpress som skulle vara under den första kvarten och på mer än ett sätt sätta press på Maginotlinjen. Den skulle dock visa sig att hålla måttet, men inte utan många heroiska uppoffringar.

BB inleder sålunda en hermetisk belägring och få är de gånger Viggan får se att gräset är grönare på andra sidan mittlinjen. I den 52:a skjuter man just utanför Haralds ena stolpe och minuten efter siktar man bättre, då skottet tar i Haralds vänstra stolpe och ut, men nära skjuter ingen hare som de säger. Men det är inte över med detta. Viggans tillvaro består nu mest i att få jaga boll, där BB har 100-procentig kontroll över bollen.

I den 55:e får BB en frispark, precis vid straffområdets yttre gräns, och nu håller alla andan. Frisparken, som blir en riktig rökare, tar i undersidan på Haralds överliggare och studsar rakt ner, men ett antal ivriga fötter ser till att bollen så småningom förpassas i säkerhet. I den 58:e är det dags för en ny frispark, något längre ut och läget känns ytterst prekärt för Viggan.

BB är nu totalt överlägsna och man väntar bara att det skall rassla till bakom Harald, men det kommer att dröja visar det sig. Minuten efter den förra frisparken är det dags för en ny i ungefär samma läge, men även denna undanröjs av det hårt kämpande försvaret som nu förstärkts med ytterligare sex man från de övre regionerna. Hur kunde matchbilden så radikalt förändras?

Ja, den som kunde svara på det, måste nog vara raketforskare. Strax efter bedarrar dock trycket och Viggan kan andas ut efter att ha stått emot detta osmotiska tryck. Luften i BBs anfallstryck pyser successivt ut, medan Viggan äntligen kan passera mittlinjen med stolta huvuden. Bägge lagen är uppenbart intresserade av att få med sig en trepoängare hem, vilket gör att det är hård kamp om varenda boll.

I den 68:e kan Erik Roadrunner av egen maskin ta sig igenom BBs vänsterförsvar och accelererar in mot mål, där han avfyrar en riktig rökare, som nog mången röding förmodligen trodde att slutdestinationen skulle bli i nätmaskorna. Men, målvakten lyckas styra bollen till hörna via sin vänsterstolpe, men nog var det tryck i det skottet.

I den 71:a gör Didris en liknande raid på vänsterkanten och kan frispela Fille, som nu är solo med målvakten, sedan eventuella försvarare hamnat utom räckhåll för bollen. Fille, som i år verkar utrustad med basketlungor (motsatsen till pingislungor), har sprungit kopiöst under matchen, liksom även många andra, men i detta fall är syrgastillförseln tyvärr ej fullt ut tillräcklig för att han skall nå sitt mål.

Hade han nu inte klippt tånaglarna på morgonen kunde resultatet blivit ett annat, men nu får han bara en nyklippt tå på bollen, vilket gör att det bara blir en fjutträff, med påföljd att bollen endast får knapp styrfart och hamnar långt bredvid målet, men Viggans fetaste chans var det nog annars. Sporrade av detta fortsätter Viggan att trycka på vilket öppnar för motstötar från BBs sida.

Ett mål där hade nog försatt BB i koma för en lång tid framåt och gett Viggan motsatt effekt, men i fotboll är det ofta tur och otur som kan avgöra matcherna. I en av dessa kontringar som BB nu effektuerar i den 81:a, lyckas en svartvid ta sig förbi resterna av Viggans försvar och till sist även rulla in 2-1, vilket det senare skulle visa sig även bli segermålet.

Men Viggan tänker kämpa till den sista droppen och går efter målet ner på en trebackslinje där även Tauer lyfts upp med sitt tunga artilleri, och nu lyckas man få till ett riktigt rejält tryck på BBs försvar, men försvaret lyckas med gemensamma krafter hindra att trepoängaren glider hemmalaget ur händerna, även denna gång.

Besvikelsen var förståeligt stor i det röda lägret efter matchen, där marginalerna ibland var på den egna sidan, men inte när de som allra bäst skulle ha behövts. Än en gång måste en särskild eloge ges till försvaret, som oftast bildade en ogenomtränglig mur tillsammans med övriga spelare, som solidariskt bidrog till att försöka freda området framför Harald.

Efter fyra matcher och 7 poäng på tre bortamatcher, väntar äntligen en hemmapremiär på gräs nu på lördag mot Djursholm, och kan Viggan fortsätta att visa upp det djävlaranamma som man hittills gjort i matcherna, kan fortsättningen på säsongen bli riktigt kul och spännande.

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
Daniel Lindberg, K
Jan Tauer
Nils Pasthy
Fredrik Rahm (83)
Pilip Carlsson
Göran Dahlberg (40)
Linus Bleiweiss
Erik Flodmark (77)
Dirisa Mugerwa
Viking Peterson
Henok Haile, avb (77)
Nick Remneby, avb (40)
Olivier Matanda, avb (83)
Axel Åhman, avb
Patric Kajhed, avb

Målgörare
Pilip Carlsson (11)

Gula kort
Linus Bleiweiss (58)

Röda kort
-

Domare
Kim Hellqvist, HD
Aldin Imamovic, AD1
Kader Saeed Rassan, AD2

Matchens VIKing
Filip Carlsson

Publik
31 personer

Väder
+13, vxl molnighet