Lördagseftermiddagen den 29 april, närmare bestämt kl 16.00, skulle Viggan ta sig an IK Franke på Råby IP, ett lag som Viggan tidigare lärt känna genom åren. Första gången var 2011 då i division 3 och när lagen möttes blev det 2-2 bägge gångerna. Andra gången var 2021 även det i division 3, men då blev det Viggansegrar bägge gångerna med 3-0 och 4-2.

Det har blivit mycket Västeråsinspirerat för Viggan den senaste tiden. Förra omgången var det Skiljebo som fick åka hem med en 3-0 förlust i bagaget. Denna dag blev det IK Franke som fick dra det kortaste strået och förlora med 1-2. Förra veckan bjöd vi på strålande solsken i Täby och 20 plusgrader. I Västerås var det råkallt och regn, något dock Viggan vant sig vid när man är i Västerås.

Bägge lagen är nykomlingar i division 2, där Franke vann sin serie i division 3 Södra Norrland, medan Viggan fick ta sig igenom ett svårsnitslat kvalsystem, men lyckades förtjänstfullt att klara det. Franke hade innan matchen två vinster och två förluster, medan Viggan hade 1 vinst, två oavgjorda och en förlust. Oddsen inför matchen låg på ca 2 för Franke och 3 för Viggan hos bettingsajterna.

Viggan kunde ståta med att ha snott poäng från såväl Karlberg som Enskede och slagit Skiljebo, alla tre nominerade till att ingå i en favoritkvartett enligt Aftonbladet. Franke hade slagit Kvarnsveden med 3-2 och Järfälla med 3-2, men förlorat mot Arlanda 1-2 och Enskede 0-2. Det var alltså upplagt för en dramatisk batalj som vanligt i denna serie.

Det har visat sig att det är en klar fördel att ta ledningen med ett snabbt mål rent statistiskt, något Viggan skulle kunna konstatera denna dag, efter att redan i den tredje minuten lyckas göra 1-0 genom Calle Ringström. Mot Skiljebo förra veckan tog det fyra minuter innan Samuel kunde göra 1-0. I bägge matcherna skulle det visa sig innebära seger till sist.

Den här inledningen värmde ordentligt, eftersom vädret på Råby IP var lika råkallt som det låter. Men inte bara det. Himlen var blygrå med halvsvarta inslag i molnen, sprängfylldaA med vatten, som skulle komma ut i form av formidabla störtskurar mellan det vanliga strilandet. Calle, som inte bara är yngst i laget, utan även innehar den högsta kroppsdensiteten, att döma av sitt smeknamn, Pansar-Calle, skapade därmed en mycket god stämning i det röda laget.

Det här börjar bra, riktigt bra. Men i den 5:e minuten får en grönklädd Frankespelare på en riktig rökare rakt framför Viggans mål. Skottet kan ha tagit i ribban om inte Kevin offrat sina nya målvaktshandskar och tippat den glödheta kulan till hörna, men i övrigt höll sig Franke ganska lugna under halvleken och man undrade lite om ryktena om deras framfart hade överdrivits.

Viggan visar sig nu från sin bästa sida och i den 8:e minuten nickar man just utanför och i den 10:e och 12:e kreerar man två bra anfall, dock utan ytterligare nätkänning. Benjamin Sohl fixar till en hörna i den 15:e minuten men utan tillstymmelse till efterkommande nätdallring. Hjalmar Thorgerzon laddar högerdojan strax efter och får på en riktigt bra rökare, som dock smiter just utanför.

Stål-Simon Andersson, som normalt innehar sin position på högerbacksplatsen, har stuckit upp i den 18:e minuten och så pass långt att han kan kvittera ut en hörna. Franke visar att man också är på planen och kan därför registreras för en hörna i den 26:e minuten, men utan att resultattavlan rör en min.

Bättre minspel skulle det dock bli minuten efter, då Pansar-Calle skickar upp en halvrak parabel mot en avancerande Axel Maquart-Moulin, som med sin nya franska coiffure snyggt kan förpassa bollen vidare in i nätmaskorna och nu plötsligt blev det liv i resultattavlan. 2-0 till Viggan och livet lekte.

Efter 30 minuter tvingas Kevin stoppa ett Frankeförsök men som sagt, han behövde inte ta ut sig under den första halvleken. Lagom till matchstart hade det börjat regna så sakteliga men nu tog det i och regnet stod bokstavligen som spön i backen och endaste de smalaste kunde ta sig fram mellan vattenkaskaderna. Plastgräset på Råby IP har förmodligen inte lagts om på de senastAe 15 åren, men ändå försvann regnet konstigt nog från planen och risken för drunkning uteblev därmed.

Med bara några minuter kvar så skapar Viggan ett bra anfall men dessvärre så fattades det några millimeter i de avgörande passningarna, vilket hände lite för ofta när chanserna dök upp. Utsikterna till att det skulle ha blivit 3-0 var avgjort större än att Franke skulle ha lyckats reducera, så pass bra grepp hade Viggan om matchen under den första halvleken.

Men som i alla operor så är det inte över förrän den tjocka damen rullas in på slutet. För den som trodde att det bara var att lägga ett karbonpapper över den första halvleken bedrog sig ordentligt. Franke hade tydligen läst Asterix i pausen och fått i sig något stärkande. Efter 7 minuter får man en frispark på högerkanten som leder till en hörna.

Mirakulöst nog skaffar man sig en ny frispark minuten efter, från exakt samma koordinater, vilket även den leder till en ny hörna. Kändes lite svettigt från Vigganhåll med denna offensiva öppning från Franke. Men Axel Maquart-Moulin, som förmodligen satte löprekord, både i hastighet och sträcka, kommer i ett sologenombrott i den 56:e minuten.

Det såg riktigt lovande ut, men liksom vid så många andra tillfällen gjordes den stackars Axel ner, men fick aldrig åklagarna med sig. Viggan vässar klorna och i den 62:a minuten kommer man på högerkanten och får in en svetsliknande passning, som skär genom den församlade massan framför mål, parallellt med mållinjen…och ut.

Två minuter senare har Franke letat upp samma frisparkskoordinat som vid inledningen av halvleken. Denna gång blev det ingen hörna men visade att offensiva planer fanns och när de genomfördes var det som oftast från högerkanten. Man hade dessutom börjat med inskjutningen av det långa artilleriet mot Viggans bur.

I den 65:e minuten får Hugo Ulfberg träff på bollen. Allas ögon följer bollbanan ända tills att det kan konstateras att bollen gått just utanför stolpen hos Franke. Det märks nu att Franke tagit över mycket av kommandot och ger allt för en reducering till att börja med. Likt en sårad tiger kämpar man nu om varje boll och ofta vinner man dessutom duellerna numer.

20 minuter kvar och ledningen med 2-0 som syntes så kassaskåpssäker, började nu hänga lite löst då Franke spottat upp sig ordentligt. I den 70:e tvingas Kevin stöta ut ett skott till hörna och tre minuter senare är det dags för en dubbelräddning från hans sida. Franke öser in kol i ångpannan för att få till det. Det tidigare så offensiva Viggan har hamnat i brygga och slåss med näbbar och klor för att behålla sin ledning.

I den 80:e minuten tippar Kevin för säkerhets skull ett skott till hörna, och befinner man sig från start ett par meter över havet, så är ju det inga som helst problem. Men två minuter senare får Västeråsarna en ny hörna och denna gång lyckas man med konststycket att överlista Kevin Lund i målet. 1-2 och nu kunde man höra nervdallret trots det ihållande regnet.

Franke pumpar nu in långbollar framför Viggans mål och med sådan ackuratess att det ger magknip varje gång. Viggan kan dock skapa en egen hörna som omväxling efter 87 minuters effektivt spel. Max lägger denna men det blir också något av det sista han gör i matchen. Efter att tidigare åkt på en muskelkaka på såväl baksida som bredsida, återstod nu endast framsidan, vilket också visade sig vara fallet.

I den 89:e minuten blir det kapplöpning om bollen mellan Frankes målvakt och Snabb-Samuel i Viggan. Denna gång missade den senare loppet med en halv nanosekund. En minut senare skjuter Franke just över och det är riktigt svettigt nu trots regnet. Franke öser in långbollar framför Viggans mål och varje missil ger upphov till oroliga magar.

Klockan hade passerat 90 minuter och alla väntar på att domaren skall blåsa av matchen, men den ena minuten efter den andra läggs på varandra och spänningen är olidlig. Skall Viggan hålla tätt inför detta osmotiska tryck. Det har gått 10 minuter sedan reduceringen och frågan är vilket av lagen som är mest stressat?

Till sist hittar domaren pipan efter gott och väl fem minuters tilläggstid. Det blåses ”Faran över” och man hör en stor suck av lättnad bland de röda, medan stämningen inte var lika god på den gröna sidan, att döma av det interna efterspelet. Viggan hade gjort det igen. Stått emot ett hydrauliskt tryck som få andra skulle ha klarat av… att hålla tätt där bak.

De är inte många där bak, tre stycken på pappret, men Viggans försvar har visat sig vara en kraftfull stållegering, som står emot det mesta sedan man blev rostfria efter premiärmatchen. Tillsammans med övriga lagdelar kan detta Magdeburgerspel skapa underverk, faktiskt både framåt och bakåt och nästan samtidigt. Men under den andra halvleken hade tydligen notstället kommit på avvägar.

Som det ser ut nu kommer Viggans tredje hemmamatch att även den spelas på Vikingavallen, då Hägernäs gräsfjun ännu är för tunna. Om inget under sker, så kommer alltså nästa match att spelas på söndag den 7 maj kl 16.30 på Vikingavallen. Viggan möter då topplaget Kungsängen. Kom och stötta laget då och skjut på middagen.

/Gula Örnen

Laguppställning
Kevin Lund
Simon Andersson
Jonathan Vestman
Benjamin Sohl
Calle Ringström (66)
Pontus Elfstrand
Axel M-Moulin (66)
Samuel Östlund
Hjalmar Thorgerzon
Marcus Aggebo
Hugo Ulfberg (66)
Max Sjölander, ers (66)(90+2)
Lukas Nilsson, ers (66)(87)
Tom Gyldorff, ers (87)
Lucas Hollongworth, ers (90+2)
Teodor Hamilton ers (66)
Sebastian Fjäll (MV), ers

Målgörare
Calle Ringström (3)
Axel M-Moulin (27)

Gula kort
Simon Andersson (45)
Calle Ringström (53)
Benjamin Sohl (69)
Teodor Hamilton (90+5)

Röda kort
-

Domare
Cavit Kinali, HD
Emre Akan, AD1
Husni Faisal Abdirahman, AD2

Matchens VIKing
Calle Ringström

Publik
87 personer

Väder
+5, regn

Kalendern