Viggbyholms IK FF - Kungsängens IF 1-0 (1-0)
Söndag 7 maj 2023, kl 16.30 på Vikingavallen

Söndagen den 7 maj skulle ju egentligen ha varit lördagen den 6 maj och utspelats på Hägernäs naturgräsplan, men de planerna frös alltså inne och i stället kom matchen att spelas på Vikingavallen igen, som varit Viggans hemmaplan vid de senaste tre hemmamatcherna. För två veckor sedan, då Viggan slog Skiljebo med 3-0, sken solen även bokstavligen. Det gjorde den även denna dag, men en svag kuling från tundran i öst påverkade kraftigt solens värmande strålar.

Den sjätte omgången skulle klaras av och nog händer det en del överraskande resultat i serien med jämna mellanrum. Inte undra på att experten på Aftonbladet och oddssättarna ofta är långt ute i det blå och gissar. Viggan är hittills ett mycket bra exempel på det. Baserat på Aftonbladets tabellgissningar skulle exempelvis Karlberg, Enskede och Skiljebo hamna högt på stegen, men vid samtliga tillfällen har Viggan lämnat planen med poäng.

Förra veckan var det Franke som fick dra det kortaste strået och nu blev det Kungsängens IF, som ledde serien innan söndagen, som fick bita i det sura g räset, eller var det äpplet? Utan att gripas av, eller ens komma i närheten av att drabbas av hybris, måste man ändå tillstå att Viggans matchfacit så här långt varit överraskande bra, med fem raka matcher utan förlust, varav de tre senaste som varit vinstrika. Premiären är nu glömd.

På bänken med långtidskonvalescenter, där någon ibland lämnat bänken, endast för att ge plats åt någon ny, återfinns exempelvis tvenne torpeder som inte varit med sedan försäsongen. Där finns alltså mycket att hämta. Nåväl, de som släppts ut från konvalescenthemmet har tillfört mycket när de väl återinträtt i tjänst, som exempelvis Max, även om han snabbt var tvungen att återgå till bänken pga en bredsida på en baksida, eller om det var en framsida?

Nåväl, när man befinner sig så pass högt upp som i division 2, då får man vara beredd på att möta norrlänningar också, vilket blev fallet när domarlegitimationen blev officiell. Dagens domare kom från Umeå, så inte undra på att det är dyrt att ligga i tvåan. Nu rådde inga lingvistiska förbistringar men viss irritation rådde understundom på planen. Åtminstone de med röda ögon tyckte nog att vissa fördelar gavs till motståndarna i vissa lägen.

Pansar-Calle och Stål-Simon har ju inte gjort sig kända för att vara några dunungar direkt och ofta vältes de blåvita motståndarna i backen med longörer i spelet som följd. Inga röda kort idag som tur var, men vid några tillfällen rasslade de gula korten ur domarfickan. Exempelvis skedde detta när Samuel Östlund fällts och vid det efterkommande tjäderspelet samlades en hel del åskådare som hade svårt att hålla i känslorna i styr. Även Kevin, som befann sig en halv planlängd därifrån, bidrog med sin närvaro som livvakt åt Samuel.

Efter att ha skådat ett halvdussin matcher på raken, så har man noterat att det finns ganska stora likheter mellan matcherna. Motståndarna verkar ha suttit och kollat på Barcelona i La Liga och fått uppfattningen att ju mer bollinnehav man har, desto mer belönas man poängmässigt. Utan att citera någon i Viggan, så är det troligt att man i vissa kretsar tycker att dessa doktriner är mycket nära gränsen till bullshit.

Alla får ju då spela och ha mycket boll i motståndarlagen, men om man möter ett lag som Viggan som byggt sitt försvar kring ”den röda vallen” med spanska ryttare och taggtråd, får man nog tänka om. Men det finns öppningar i den röda vallen för snabba raider in på motståndarsidan, som då ofta överraskas, eftersom man där är fullt sysselsatt med att tänka på sin planerade belägring. Många av motståndarna har bittert fått erfara detta.

Exempelvis: I de tre senaste matcherna har Viggan öppnat portarna tidigt och släppt ut sina offensiva krafter och vad har resultatet blivit av detta. Mot Skiljebo för två veckor sedan tog det 4 minuter innan Samuel Östlund slog till. Mot Franke förra veckan tog det 3 minuter innan Calle Ringström slog till. Nu mot Kungsängen dröjde Calle till den 4:e minuten innan han sköt Kungsängen i sank.

Calle som länge lystrat till namnet Pansar-Calle på grund av att han till minst 75% består av rostfritt stål, åtminstone är det vad tidigare motståndare berättat från sidlinjen när de burits av från planen. Helt i klass med Stål-Simon, som dessutom är viral på Tik Tok för en av sina bröstvärmare från förra året. Men åter till Pansar-Kalle, som nu förmodligen måste vara beredd på att axla ett nytt namn: Calle Kanon eller Kanon-Calle, sedan det visat sig att han besitter oanade krafter även i fötterna.

Eller vad sägs om den rökare han kom att sänka Kungsängen med efter bara 4 minuter. Han tar emot en passning som han förpassar till Axel, som medvetet eller ej, kan återbörda bollen till Calle, som en bit utanför straffområdet får på en riktig rökare som går otagbart rakt in i nätmaskorna. Lite av en kopia på vad som hände uppe mot Franke, men då tog det bara tre minuter för Kanon-Calle.

Kungsängen måste ha känt en chockvåg gå genom laget, särskilt som man förra helgen fick fyra chockvågor genom sig i matchen mot Skiljebo. Lite ställningskrig efter målet, och i den 15:e får Viggan matchens första hörna och tre minuter senare är det Kungsängens tur att replikera på den i hörnstatistiken. Kungsängen, eller KIFEN som man säger där borta, skaffar sig en ny hörna efter 21 minuter och man märker att motståndarna känner att de inte kan åka hem med ännu en förlust.

Må vara att KIF under denna sekvens av matchen kör lite Bollibompa à La Liga, men utan att skapa något och om man gör det, så fastnar man alltid i den röda rävsaxen. Den reptilsnabbe Samuel Östlund kan i den 23:e minuten rycka sig loss och ta sig in i motståndarnas straffområde, innan han spänner hanen och avlossar ett av matchens hårdaste skott. Målvakten träffas och faller till marken, dock utan att drabbas av någon synlig skottskada. Han kan även se hur den rikoschetterande kulan studsar ut, om än lätt deformerad.

Där hade man nog skissat lite löst 2-0 med blyerts. I den 25:e har radarparet Axel-Samuel kontakt, där Axel lyckas peta in bollen till Samuel i straffområdet, men det såg allt för bra ut för att vara sant och det var det också. Blir man plötsligt sopren med målvakten brukar linjedomaren flaxa med armarna och så blev det även denna gång. Minuten efter kommer Samuel i en soloräd på vänsterkanten men vid framkomsten till kortlinjen kan KIF dock få ut bollen till hörna.

Efter en frispark inne på KIFENs planhalva ligger Viggan på och vid ett tillfälle i den 30:e minuten kolliderar en röd med en blåvit, eller rättare sagt, en KIF:are springer in i Benjamin Sohls bringa, vilket man inte gör oskadad. Benjamin Sohl, till vardags Benji, är också tillverkad av konstruktionsmaterial likt Simon och Calle. I det här fallet rör det sig om betong och han lär förmodligen hädanefter bli kallad Betong-Benji, åtminstone av KIF:arna.

Victor Widund, som i jämförelse mer liknar ett armeringsjärn, testar hur långt han kan skjuta i den 33:e minuten. Han nådde fram, men skottet utgjorde ingen större fara än för den ornitologiska skaran ovanför planen. Tror dock att några sugna torpeder gärna hade sett skottet mer som en passning ut till respektive kant, men det är sånt som händer. Avsikten var god medan sikten kanske inte var lika god får man förmoda.

Efter 36 minuter fälls den siratlige Samuel i mittcirkeln av nr 2 i Kungsängen och strax efter fällningen drabbas Samuel även av en eftersläng. Samuel kommer dock upp på åtta och letar efter sin baneman, men får tag i en som bara räcker till naveln på Samuel, varvid tjäderspelet börjar. Då den mindre av de två väcker en hel del sympatier bland de egna spelarna, omringas Samuel snabbt av en drös motståndare.

Den Viggbyholmska kårandan manar till samling och plötsligt var man lika många, innan Kevin gör sin 52-meterslöpning, och likt en vit kula i biljard, trots sin svarta mundering, kommer han farande för att spränga klungan, vilket han också lyckas med. Ett antal gula kort fördelades mellan de ursprungliga kombattanterna, av vilka Samuel och Kevin tog var sitt. Det märktes att matchen gällde mer än poäng. Det låg prestige i luften.

Inga ojustheter förekom i matchen, men tonen var hård och rättvis och för det mesta var det de blåvita som föll som käglor och blev dessutom ibland liggandes. Detta hände exempelvis i den 40:e minuten. Först fälls Axel med en bensax,som borde har renderat ett gult kort, men istället kommer Hjalle accelererande och i kamp om bollen faller den blåvite jämrandes, vilket domaren ansåg var underlag för ett gult kort. Tveksamt. Ont måste det ändå ha gjort då den fallne blev liggandes en lång stund.

Liksom i matchen mot Franke försvann motståndarna in i sitt omklädningsrum i pausen, och något måste de ha druckit där. Mycket tyder på att det var färsk bäverolja, för när de väl kom ut igen så gick bena som i ett ekorrhjul. Redan efter två minuter av den andra halvleken är man nästan på väg att träffa Kevins högerstolpes yttersida. Efter sju minuter får man en hörna och ett visst osmotiskt tryck kan upplevas. Två minuter senare ännu en hörna.

Viggan rider ut den initiala stormen och efter en kvart har man samlat styrkorna för en motoffensiv. I den 59:e får Viggan en dubbelhörna och på den första är den flygande keruben Aggebo nära att nå bollen med den översta delen av kroppen. På den andra hörnan ges en kort retur på vilken Samuel hugger från nära håll. Ett tjogtal ben kan uppdagas mellan Samuel och mållinjen. Skottet brinner av och likt en flipperkula far den mellan benen men till sist ut.

KIF:arna tar ett nytt grepp och går för kvittering, vilket genererar en hörna i den 84:e minuten liksom minuten efter. I den 86:e skjuter man strax utanför. Men Viggan kommer tillbaka. I den 87:e anfaller Viggan på bred front och Samuel gör ett inlägg från högerkanten och framför mål låter Pontus Elfstrand elegant bollen passera bakom sig till förmån för Axel Maquart-Moulin.

I samma stund bollen kommer till Axel gör denne en kvarts rotation kring egen axel innan han kommer i skottläge. Hade skottet kommit en nanosekund tidigare, hade bollen garanterat gått i mål precis vid stolpens insida. På grund av gravitationen och den försenade rotationen hann målvakten precis få ut tumnageln så att bollen med ett kraftigt ljud tar i stolpen och ut istället för in. Den här räddningen kommer målvakten drömma om länge.

Men hörna blev det och tre minuter senare är Axel på gång igen på vänsterkanten och det hela blir till ännu en hörna. Två minuter senare är det Samuels tur att skapa en hörna och nu talar vi övertid. Viggan har greppet men alla som varit med vet vad som kan hända på övertid. Den här gången gör det inte det, utan Viggan kan defilera med ännu en seger i bagaget, den tredje på raken.

Det är svårt att sätta ord på en dylik prestation, där allas individuella prestationer vävs ihop till en lagmaskin som lyser av självförtroende. Trots KIF:ens myckna bollinnehav, utgjorde det aldrig något direkt hot mot Viggans röda vall som skyddade den sista utposten Kevin. Han behövde inte duscha efter matchen, om det nu inte var för hans 52-metersrusch i den 36:e minuten.

Man blir faktiskt stum av beundran över allas kämpainsats, där man struntar i om det är en av Aftonbladet till bottenaspirant utsedd motståndare, eller något av de favorittippade lagen man möter. Man ger järnet och slutar inte förrän slutsignalen ljuder. Med den inställningen är man värd alla poäng i världen. Det är bara att lyfta på hatten och gratulera.

På söndag är det gamla godingar på menyn igen. Denna gång borta mot Österåker United på söndag kl 16.00. Efter Österåker är det Hudiksvall och Sandviken borta som väntar. Viggan har inga hemmamatcher kvar under maj utan nästa gång blir på naturgräset söndag den 4 juni kl 13.00.

Till sist ett stort tack till Viggans Red Army, som troget har följt Viggans framfart på läktaren med sina glada tillrop och därmed stött laget.

/Gula Örnen


Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 Bild 13 Bild 14 Bild 15 Bild 16 Bild 17 Bild 18 Bild 19 Bild 20 Bild 21 Bild 22 Bild 23 Bild 24

Laguppställning
Kevin Lund
Simon Andersson
Jonathan Vestman
Benjamin Sohl
Calle Ringström
Axel M-Moulin
Samuel Östlund
Hjalmar Thorgerzon
Marcus Aggebo
Hugo Ulfberg (59)
Viktor Widlund (77)
Olivier Kadak, ers
Pontus Elfstrand, ers (59)
Lukas Nilsson, ers
Tom Gyldorff, ers
Lucas Hollongworth, ers (77)
Teodor Hamilton ers
Sebastian Fjäll (MV), ers

Målgörare
Calle Ringström (4)

(se skytteligan)

Gula kort
Samuel Östlund (37)
Kevin Lund (37)
Hjalmar Thorgerzon (40)

Röda kort
-

Domare
Edvin Sundkvist, HD
Panajot Gjorka, AD1
Payam Pahlavanloo, AD2

Matchens VIKing
Calle Ringström

Matchens VIKing

Publik
103 personer

Väder
+11, sol


Kalendern

Kalender