Lördagen den 10 juni anlade m/s Visby hamnen ca 15.00, vilket gav de ankommande Viggbyiterna två timmar för att ta sig en promenad upp till Gutavallen och byta om. Visby visade sig från sin bästa sida med en klarblå himmel och en fet sol som värmde gott när man befann sig i lä. Om man nu inte befann sig i lä, gjorde man bäst i att ha ett Lecablock i fickan för att hålla sig kvar på ön.

Nu var ju Viggbyiterna inte de första som skulle få smaka på gotländskt stål, utan redan 1361 hade dansken Valdemar Atterdag stigit i land och härjat, men den här gången var det med betydligt mer fredliga avsikter som 08:orna kom till Gotland. Viggan hade sedan ett drygt decennium tillbaka redan erfarenhet från spel på Gotland om än längre söderut. Vid dessa tre tillfällen hade man lämnat ön obesegrade och kunnat segla hem nöjda.

FC Gute, som förskansat sig i sin högborg Gutavallen, var kända för sin snålhet med att släppa ifrån sig poäng, även om man till en början av serien hade stapplat fram. Nu på sista tiden hade man däremot tagit älgkliv upp i tabellen genom tre raka segrar. På håll såg arenan inbjudande ut med rejäla läktarfaciliteter, men vid en närmare okulärbesiktning upplevdes planens kondition mer som en stor sammanhängande torvsamling enligt vissa.

Viggan, som kom till Visby med två raka segrar i bagaget, hade även de rankats högt i tabellen med sin femteplacering och också före Gute i samma tabell. Matchen var dessutom med på Stryktipset, där nio av de tio tidningarna tippade en klar etta, medan en tidning satsade på ett kryss. Man var tydligen medvetna om fördelarna med att spela på denna ö, något Gute uppenbarligen gjort sig kända för.

Kl 17.00 blåste så domare Marcus Holmberg till spel och även han skulle hamna i blåsväder skulle det visa sig. Trots det mycket fina försommarvädret så rådde monsunvindar över arenan om man befann sig på fel plats. Gute började med monsunvinden i ryggen och solen i ögonen, något Viggan säkert ångrade att man inte själva valt till att börja med.

Uppenbarligen hade nyheten om att Pansar-Calle återkommit från sin avstängningsort inte nått öborna, ty redan efter ett fåtal sekunder sprang en av de orangeklädda spelarna rakt in i en för tillfället stillastående Pansar-Calle, som utan att röra en min stod likt Sven Duva varvid guten stöp som en fura och blev liggandes.

På den efterföljande frisparken unyttjade Gute den förliga vinden för första gången och så pass väl att bollen gick i mål efter diverse turbulens inne i målområdet. Målet blåstes dock bort, till gutarnas enormt stora förtret, för att inte tala om den ljudliga publikens missnöje. Här hade nog Viggan lite flyt när man sedan går igenom arkivmaterialet.

Ännu mer tur har man efter ca 9 minuters spel, där Viggan kommit upp i ett bra anfall på vänsterkanten orkestrerat av Lille Lukas, som ser till att det blir hörna. Viktor Widlund utses som hörnexekutör och när sedan målvakten inte lyckas hålla bollen vid nedslaget, uppstår viss kalabalik. Axel som gör sitt yttersta för att det skall gå bra för Viggan är helt oskyldig i vad som hända skulle.

Den något hetlevererade målvakten ger Axel en snabb och kort högerkrok som Axel dock står pall för. Hade han fallit hade domslutet blivit ett helt annat än vad det nu blev. Nu klarade sig målvakten med endast ett gult kort men toppat med en straff. Straffen skulle den f.d. konvalescenten Felix Lundeberg slå.

Målvakten slänger sig i absolut fel hörn då Felix kirurgiskt säkert placerar bollen i det diametralt motsatta hörnet av målet. Viggan hade fått den smakstart på Gotlandsresan som man önskat sig. Så här långt hade det var lite Hawaii-spel fram och tillbaka, även om det nu var på Gotland. Men man märkte dock att målet kom att stärka gutarna mer än Viggbyholmarna.

Påhejade av den lokalpatriotiska publiken och med monsunvinden i ryggen, anföll gutarna och efter 13 minuters spel kan de också skapa en dubbelhörna. I den 18:e minuten får man på årets rökare framifrån, men Kevin i målet är med på noterna. Minuten efter kommer man i ännu ett bra anfall men Kevin är åter på alerten. Lite för mycket motvind nu känns det som.

I den 21:a minuten kliver Hjalle över en motspelare så att denne faller, varvid Hjalle ådrager sig ett gult kort och efter en del plåstrande kan Gute slå sin frispark. Redan innan detta har den decibelstarka läktaren kommit upp i ljudvolymer som kom att överrösta ett häckande fågelberg på Färöarna, men det skulle bli ännu ljudligare.

När frisparken väl slagits och dalat ner i massorna framför mål, träffar den först en gute i huvudet och därefter rensas den bort upp i luften av Stål-Simon. När bollen väl kommer ner igen nickas den med hjälp av vinden in i bortre krysset och det var kvitterat, samtidigt som läktaren nu höll på att sätta i halsen. 1-1.

Efter 25 minuter slår Lukas en frispark, som med lite flax skulle ha kunnat nickas i mål, men nu gick nicken åt andra hållet och det hela avslutas med en hörna som Vicke Widlund fixar. Gute spelar nu med betydligt större självförtroende, något som ytterligare förstärks i den 32:a minuten då Ossian Ogestad sätter 2-1 från en dålig vinkel, förbi både Aggebo och Kevin, in i bortre burgaveln.

Tre minuter efter Gutes 2-1 mål kommer nästa bakslag eller backslag för Viggan, då ett skott som blockas i ett hopslag, gör att bollen går rakt upp i luften och med hjälp av passadvindarna förs den in i det bortre krysset. Även om gutarna var värda mål,men dylika mål var det Trisslotteri-varning på. 3-1 och nu var det uppförsbacke, motvind och långt hem.

Det höll dock på att bli etter värre, då en gute kom fri med Kevin minuten efter målet, men Kevins lekamen täckte skottet som tur var. Gutarna flyger nu fram påhejade av den enögda publiken och den tilltagande medvinden, både på resultattavlan och på marken. Det kan inte ha varit roligt att vara röd och spela framför storläktaren.

Viggan är ordentligt spaka efter denna målurladdning med tre mål på 12 minuter, varav de två senaste gjorda inom tre minuter. Med tanke på historien har Viggan här något att plugga på. Både vad gäller att vara vakna från start samt att alltid tänka på Lanefeltskan när man släppt till bakåt. Skulle man kunna hämta sig efter allt detta och skulle vinden komma till nytta nu vid sidbyte?

Andra halvlek är fem minuter gammal när Gute är ytterst nära att nicka in i tomt mål, men Stål-Simon har huvudet på skaft och nickar undan på mållinjen. Just nu går det knappast att ifrågasätta Gutes ledning. Men i den 52:a minuten kommer Axel ner på högerkanten och får hjälp av Pansar-Calle, som tråcklar sig fram innan han fälls och får åtnjuta en frispark.

Detta var nog Viggans längsta anfall, då man lyckas hålla sig inom straffområdet ett bra tag med flera skottförsök och nickar, innan målvakten till sist fick tag i bollen. Men fyra minuter senare är gutarna på ingång igen från högerkanten och även denna gång fick Stål-Simon agera räddande ängel på mållinjen då Kevin var passerad.

Sjöresan har tydligen sugit musten ur Viggan och när Gute i den 63:e minuten gör 4-1 hör man nästan orkestern på Titanic. Ett av de mer underliga målen hittills. Den här gången ett enkelt löst inspel från höger och en superlam pendlande bredsida på volley in i mål som såg ganska coolt ut, men roligt var det ju inte.

Istället för att gå i livbåtarna från det sjunkande skeppet, bestämmer Viggan sig istället för att få upp ångan och ta sig ur knipan. Man släpper nu ut flera nya besättningsmän i manegen och efter en minut från målet fälls Vispen Hollingworth en bit utanför Gutes straffområde, varvid Viggan tilldöms en frispark. Vicke Widlund slår den rakt in i mål: 2-4 och lite liv i luckan blev det av det.

Det hade då gått exakt 80 sekunder sedan Gutes mål och det skulle komma mer. Nu dröjde det tre minuter och Gute fick nu känna på hur det kändes. Anton kommer ner på högerkanten och får in ett perfekt inlägg framför mål och när Luca får tag i bollen och lyfter upp den, kan Vispen till sist sätta huvudet till och nicka in 3-4 och nu var det nervdaller på Gutavallen.

Nu startar den stora motoffensiven som mer eller mindre paralyserar de tidigare så sturska gutarna när de känner att de tappat kontrollen över det hela. Viggan maler på, dock utan att få till det där sista som behövs. Men i den 79:e får Vicke Widlund en ny chans, då Viggan fått en frispark från ungefär samma ställe som sist.

Frisparken läggs och Anton är så när att få till det med huvudet, men nicken går strax utanför burgaveln. Ny chans för Widlund i den 82:a, nu närmare än tidigare, men skottet går den här gången utanför. Viggan pressar på och Gutespelarna känner av stressen då man flera gånger drabbas av kroppsliga känningar och måste ligga ner och vila och ibland var det flera på en gång.

Domaren hade nog inte helkoll på tiden som annars skulle ha förlängts betydligt. Gute klarade nu sin fjärde vinst på raken. Nu var väl i och för sig Gute det bättre laget långa stunder sett över hela matchen, men med två konstiga mål som mer eller mindre blåste in och att man var bättre på att utnyttja medvinden i den första halvleken, så är det bara att gratulera Gute och sikta in sig på en revansch den 22 oktober.

Även om resan till Gotland inramades av fint väder, så solkades den något av några verbala okvädningsord från motståndarlagets ledning som absolut inte hör hemma på en idrottsarena och man får hoppas att vi slipper höra något liknande när vi möts på Hägernäs IP i höst.

På fredagkväll är det dags att spänna bågen igen då Arlanda, våra gamla kombattanter från förra året, kommer på besök.

/Gula Örnen

Laguppställning
Kevin Lund
Simon Andersson
Calle Ringström
Pontus Elfstrand (59)
Axel M-Moulin (82)
Lukas Nilsson (59)
Felix Lundeberg (73)
Hjalmar Thorgerzon
Marcus Aggebo
Viktor Widlund
Anton Wetterqvist
Olivier Kadak, ers
Lucas Hollongworth, ers (59)
Tom Gyldorff, ers
Teodor Hamilton, ers (73)
Gustav Hasselgren, ers (82)
Luca Treacy Kullenberg, ers (59)
Sebastian Fjäll (MV), ers

Målgörare
Felix Lundeberg, str (9)
Viktor Widlund (64)
Lucas Hollongworth (67)

Gula kort
Hjalmar Thorgerzon (23)

Röda kort
-

Domare
Marcus Holmberg, HD
Roine Söderlind, AD1
Fredrik Hård af Segerstad, AD2

Matchens VIKing
Ingen

Publik
305 personer

Väder
+16, sol och blåsigt

Kalendern