Det var onsdagskväll och molnen var på väg mot Lötens IP, det hade man hört på radion. Frågan var om de skulle innehålla regn och när det i så fall skulle komma. Troligen runt 22-tiden. Matchen skulle börja 20.30, men det var ändå en av årets ljusaste dagar och med hjälp av lite artificiellt ljus skulle det nog gå att hitta bollen, även när matchen började lida mot sitt slut vid 22.30 tiden.

Viggan hade varit här på Löten förut, för två år sedan mer bestämt. Då ösregnade det och det var i division 3, då IFK Uppsala var ett topplag i serien, och som senare också skulle vinna serien klart och gå upp i division 2. Förra året kom man på en 10:e plats i division 2, medan man nu kämpar i den absoluta botten, och med vetskapen om att två lag åker ur och ett får kvala, så känner nog Uppsalalaget att luften snart börjar ta slut där nere i tabellbotten.

Utan vinster och med endast tre oavgjorda på 12 matcher för Uppsalalaget, hade till och med oddssättarna för en gång skull vågat tro på Viggan. En satsning på Uppsala skulle i och för sig inte göra en till miljonär, men en extra slant till Midsommar skulle det kunna bli. Viggans självförtroende inför Midsommarfirandet var i stort behov av påfyllnad, efter två sura uddamålsförluster mot Gute och Arlanda.

En vinst för Viggan skulle smaka fågel och skapa lite silverkant på tillvaron inför sommaren, samtidigt som man skulle slippa en del flås i nacken genom att hålla avståndet nedåt i tabellen. Uppsala hade minst lika stora behov, om inte hundrafalt mer, för att försöka ta sig upp ur kölsvinet. Mycket nerver med i leken med andra ord. Med tanke på den skadeprocess som Viggan genomgått under våren, spelade man nu med ett antal lånta fjädrar.

Där fanns Hörn-Hugo Ulfberg, han som numer svarar för Viggans flesta hörnläggningar, där återfanns Anton Wetterqvist på Jontes backplats och så Luca Treacy Kullenberg som nu kunde ses på en av kanterna. Pontus var sjuk och Viktor avstängd, så det fanns nu möjligheter för Björknesjö & Co att laborera med rockader både hit och dit, vilket också gjordes och detta icke utan framgång.

Domaren blåser till spel kl 20.30 och Viggan tar genast hand om dirigentpinnen och skapar en press som mynnar ut i en hörna efter bara någon minut. I den efterföljande sekvensen nuddade bollen inte marken vid sex olika tillfällen där också fem helt olika huvuden var inblandade. Kändes riktigt stabilt från Viggans sida så här långt, även om det var sent på kvällen.

Efter denna halvhydrauliska press får Uppsala luft och svarar för ett visst bollinnehav, dock utan att göra något större avtryck i matchen. Efter 13 minuter skaffar sig Viggan en andra hörna som Hörn-Hugo lägger, men den här gången har han en hel rävfarm bakom örat, något som inte alls är förvånande med tanke på att han haft överläggningar med Stål-Simon, som själv har minst två rävfarmar bakom sina öron.

Hugo lägger hörnan, men inte som en parabel, utan som en rak passning till Stål-Simon som står inne i straffområdet och väntar på den aviserade hörnpassningen. Vi vet att Stål-Simon har bra löd i dojorna och så även denna gång. Ett diagonalskott genom hela församlingen, som går direkt i mål ser dt först ut som, men en back kan sittandes rädda på mållinjen. Nära var det.

Efter 21 minuter genererar Viggan ett riktigt bra anfall, där Samuel till sist får bollen i målvaktens nordöstra hörn av målgården. Samuel väljer bland alternativen och tar fram vänsterdojan som var nyladdad. Här förväntar sig nog gemene man att det skall ringa i domkyrkan. Men icke då det blev lite av en dog leg höger, varför bollen passerade såväl målvakt som mål och for out of bounce. Mycket nära var det dock.

Uppenbarligen hade dessa tilltag från Viggans sida skapat en viss adrenalinpåfyllnad hos de vita Uppsalaspelarna, ty nu blir man lika ettriga som ett par abstinenslidande getingar kring en nyserverad GT. Man radar formligen upp hörnor, eller vad sägs om denna samling: En i den 26:e, 28:e, 29:e och en i den 31:a men utan att de ställde till några fysiska eller psykiska problem i Viggans försvarsuppställning.

Nu var det Viggans tur att ta över föreställningen och man radar då upp hörnor i den 35:e, 38:e och 44:e minuten, men utan att vare sig nätet eller resultattavlan röde sig. Den alltid hungrige Samuel ligger som oftast och fiskar nere hos motståndarna. Vid ett sådant tillfälle när målvakten och en back står och bollar gris, hugger Samuel direkt och när målvakten skall slå undan bollen blockas den av Samuel och skulle lika gärna ha kunnat studsa in i mål, men så blev det nu inte.

Den andra halvleken inleds lika dramatiskt när Viggan får en frispark som Hörn-Hugo också får lägga, då han även anlitas i andra ärenden än hörnor. Han laddar och skjuter skickligt igenom muren och träffar målvaktens vänstra stolpe. Vad beträffar hörnor så var det välbeställt på den fronten denna dag. Viggan fick ihop 7 och Uppsala 7. Totalt alltså 14 hörnor men endast ett mål på dessa, men det talar vi om senare.

En av dessa får sedan Uppsala i den 51:a minuten men utan nätkontakt. I den 60:e får Viggan en frispark som Lucky Luke Nilsson lägger enär Hörn-Hugo nyss fällts. Bollen går fram till den accelererande Samuel, som nu hamnar i exakt samma position som i den 21:a minuten tidigare, fast nu i diametralt motsatt hörn av målgården. Den här gången valde han högerdojan, men nu blev det dog leg vänster, varvid bollen passerade såväl målvakt som mål.

Sedan kommer en utväxling av hörnor de närmaste fem minuterna, där Viggan får två och Uppsala en. I den 68:e minuten susar Samuel fram på vänsterkanten och får in en passning som går över till en avancerande Luca, som drar på en rökare på volley, varvid alla tror att skottet går i mål, men ytterligare en dog leg vänster gör att bollen går utanför så småningom. Uppsala svarar med en hörna i den 70:e, och med 20 minuter kvar av matchen verkar det inte bättre än att ett kryss ligger i farozonen.

I den 71:a har Luca och Felix ett icke helt oavancerat samarbete, som är nära att överlista målvakten. Alla börjar nu vrida på sig när Midsommaraftonen kommit ytterligare närmare och inga poäng synes på himmelen än. Då är det dags igen för en Vigganhörna och som vanligt är det Hörn-Hugo som dyker upp vid flaggan. Först så trycks han ut över sidlinjen, men efter ett antal stretchövningar lyckas han ta sig fram till den nyss nämnda flaggan.

Han får som vanligt till en perfekt parabolisk hörna, som är så perfekt slagen att Samuel, som väntat vid målområdeslinjen, endast behöver lyfta benet och trycka till. Det är inte var dag man får uppleva något liknande. Ett perfekt tillslag med vänstern (!) som gör att bollen överskrider hastighetsbegränsningen i Uppsala och går rakt upp i nättaket. Vilket mål!

Detta hände vid den 74:e minuten och innebar 1-0 till Viggan. 11 minuter senare är det dags igen för ringaren i Uppsala domkyrka. Samuel spelar in till Gurra som i sin tur elegant frispelar Felix, som väl inne i straffområdet fälls med ett snabbt påföljande domslut. Exekutör blir Samuel som elegant sätter straffen i målvaktens högra hörn och därmed blev ställningen plötsligt 2-0 till Viggan, men det var inte över än.

I den 88:e minuten kan Luca slå i den sista spiken och Viggan kan stå som segrare, efter en match som först såg ut att bli en remiuppgörelse, men där Viggans målhunger på slutet såg till att man kunde åka hem med tre poäng. Med 20 intjänade poäng och som nykomlingar i division 2 har Viggan nog överträffat de flestas förväntningar så här långt när halva serien just är färdigspelad.

Vinsten var ett resultat av ett lagarbete där alla jobbade för varandra och där det till sist också gav utdelning målmässigt. Många fina individuella prestationer gjordes under matchen vilket bidrog till den kollektiva kraften som till sist fällde Uppsala. En som under några matcher jobbat ihop till en utmärkelse är Hörn-Hugo Ulfberg som denna gång föräras titeln Matchens Viking.

Med den avslutning som Viggan fick mot Uppsala och därmed också avrundningen av hela våromgången, stod glädjen naturligt högt i tak efter matchen med en väntad sommarledighet framför sig. Sent på kvällen framåt 23-tiden på onsdagskvällen stod Uffe Johnson, en av våra ledare i Viggan, och packade in allt material efter matchen i sin bil för hemfärd.

Idag, dagen efter matchen, nås vi av beskedet att Uffe plötsligt har avlidit under dagen, vilket är en enorm stor förlust för hans närmaste familj och för oss i Viggan. Uffe, som varit med som ledare i herrfotbollen under de senaste 15 åren, hade precis också blivit invald i huvudstyrelsen som representant för herrfotbollen.

En bättre och lojalare ledare får man leta efter. En riktigt fin människa. Nu har han lämnat oss i stor sorg och saknad. Det är så tragiskt och gör så ont. Våra tankar går nu till Uffes familj, och till sonen Anton, som spelat i Viggan under många år och som fortfarande har en relation till oss i Viggan.

/Gula Örnen

Laguppställning
Kevin Lund
Simon Andersson
Calle Ringström
Axel M-Moulin (65)
Lukas Nilsson (90+1)
Samuel Östlund (90+1)
Lucas Hollongworth (65)
Hjalmar Thorgerzon
Marcus Aggebo
Hugo Ulfberg (83)
Anton Wetterqvist
Olivier Kadak, ers
Luca Treacy Kullenberg, ers (65)
Felix Lundeberg, ers (65)
Tom Gyldorff, ers (90+1)
Teodor Hamilton, ers (90+1)
Gustav Hasselgren, ers (83)
Sebastian Fjäll (MV), ers

Målgörare
Samuel Östlund (74)
Samuel Östlund, str (85)
Luca Treacy Kullenberg (88)

Gula kort
Hugo Ulfberg (59)
Samuel Östlund (80)

Röda kort
-

Domare
Nael Ghazi Shabo, HD
Nicholas Fleming, AD1
Johnny Söderqvist, AD2

Matchens VIKing
Hugo Ulfberg

Publik
80 personer

Väder
+22, skymning

Kalendern