För fjorton dagar sedan hade Viggan visat sig från sin absolut bästa sida och besegrat Djursholm på bortaplan med 2-0. Den gången räddade Djursholms målvakt laget från att åka på en riktig tung förlust, efter att ha gjort åtskilliga räddningar under den första halvleken.

Då spelade Viggan på topp av sin förmåga, alla var taggade och samspelta. Försvaret var kompakt som Berlinmuren och anfallet var som ilskna bålgetingar, särskilt under den första halvleken. Dessvärre kunde man nu inte återupprepa den insatsen i returmötet på Hägernäs IP.

Tidigare år har hemmaplan varit Viggans trygghetszon, där man ofta tillfogade motståndarna stora problem och det var också här man oftast plockade hem de flesta poängen, så dock inte i år. På de sju hemmamatcher man spelat hemma i år har det endast blivit en enda futtig poäng, medan man tagit de återstående åtta på bortaplan och på konstgräs.

Tidigare har man alltid kunnat gömma sig bakom att vi aldrig lyckats sätta samma elva på fötterna två matcher i rad och även om det inte gick nu heller, så var det ändå den elva som anses skulle utgöra den sk ultimata startelvan. Men något gick i baklås och inget verkade fungera, varken framåt eller bakåt, men det fanns också en orsak till detta. Motståndarna!

Djursholm, som tidigare år misslyckats med sina olika äktenskap med flera föreningar, har i år satsat på kravmärkt odling av egna unga förmågor, modell 19 åringar med mycket spring i benen. Inte bara spelar de i fyran, utan även i pojkallsvenskan parallellt och har så här långt 27 matcher i benen, vilket knappast märktes, eller så märktes det, så vältränade som de var.

Under den första kvarten sprang de säkert dubbelt så långt och dubbelt så snabbt som sina röda motståndare, som hade stora besvär att freda sig mot de anfallssvärmar som ideligen dök upp nere på Viggans planhalva. Redan i det första anfallet fick de utdelning för sitt spring, och efter en mindre imponerande insats i försvaret, kunde man på det tredje försöket få in bollen bakom Harald i målet.

Endast två minuter hade då gått och man anade oråd på det röda lägrets ledarbänk. 0-1 på första anfallet! Lite garvade och äldre spelare, uppskörtade av pojkspolingar som visste hur en slipsten skulle dras, slet nu sina gråa hår. Tauer kan dock i den 9:e minuten visa att gammal är äldst och avfyrar stora kanonen, den sk Tjocka Bertha, men han får se skottet vina just utanför målvaktens vänstra stolpe.

Minuten efter skapar Djursholm ett friläge som Harald lyckas parera, men i den efterkommande sekvensen uppstår total kalabalik framför målet och ingen vet väl egentligen vad som hände. En del tyckte att bollen var inne och att det blåstes för mål, men efter diverse dividerade verkar det som Harald varit inblandad i en kollision och det blev uppkast, alternativt nedsläpp, strax till höger om Haralds bur. Hursomhelst, konstigt var det.

Den första kvarten var tung för Viggan och Djursholmarna var livsfarliga varje gång de passerade mittlinjen och det var uppenbart att Viggan inte hängde med i svängarna i det tempo som drivits upp. Men ibland kunde Viggan ändå ta sig ur detta ormgrepp och sticka upp på den andra sidan mittlinjen.

Vid ett sådant tillfälle, i den 18:e minuten, befinner sig William Oberg på en snabb utflykt på högerflanken och lyckas även ta sig in på avspärrat område och det med sådan frenesi att man i Djursholm tvingas fälla honom så pass, att domaren tveklöst pekade på den vita straffpunkten.

Göran Dahlberg stegar fram till straffpunkten och drämmer till bollen så att målvakten far helt åt fel håll, varvid stämningen bland de röda blev betydligt mer avslappnad och fryntlig. 1-1 och man börjar minnas tillbaka två veckor i tiden och hoppades att Viggan åter skulle föra taktpinnen som då.

I den 25:e tippar Harald ett riktigt farligt skott till hörna och på denna blev det återigen farligt, innan Harald till sist kan lägga beslag på bollen. Djursholm kunde denna dag mönstra 10 av de 16 spelare som var med och förlorade senast, och man kan knappast påstå att de sex nya försvagade det vita laget.

Även om Viggan inte svarade för särskilt mycket framåt, så utgör den 38:e minuten ett mycket bra undantag, då Glenn Jonsson far fram på sin vänsterkant och förpassar bollen till en framrusande Tauer. Denne kan på ett elegant och erfaret sätt lobba över den annars så framgångsrike målvakten, varvid den röda lampan tändes och nu var det 2-1 till Viggan.

Den första kvarten hade varit en pärs, där Viggan knäade under trycket från de vitklädda, men efter det att de inte lyckades i sina upptåg, började de istället med långbollar till höger och vänster, något Viggan bättre lyckades bemästra, varvid spelet också jämnades ut. I förra matchen hade Vigga tryckt ner Djursholm, nu var situationen den omvända.

Andra halvlek måste betecknas som ett sömnpiller på många sätt, särskilt hos de röda, som inte alls levde upp till de förväntningar man hade. Här låg tre poäng i potten och för tillfället hade Viggan lagt beslag på alla tre, men uppträdde ganska avslaget och utan större intensitet. De vita var inte heller lika mycket på hugget som i första, varför många kanske invaggades i att resultatet skulle stå sig.

Men ingalunda, i den 69:e kan de vita splittra upp Vigganförsvaret och peta in en kvittering till 2-2 och då var frågan om Viggans spanska nerver skulle hålla under den sista delen av matchen, något man tidigare dessvärre visat prov på att inte bemästra. Fyra minuter senare är de vita ytterst nära att göra mål, sedan man fångat upp en rekyl från ett Viggananfall och direktkontrat, men den gången blev det inget mål.

Däremot blir det mål i den 75:e minuten, sedan bollen på något oförklarligt sätt tagit sig över den kritade mållinjen med absolut största svårighet. 2-3!! Enligt Nizze ”skulle bollen inte orkat över linjen om det varit nykritat”. Men mål dömdes och det skulle vara intressant att höra vem som gjorde vad för att förhindra att det blev mål och vem som inte gjorde något alls. Undrar om någon vet? Många inblandade var det ändå.

Två minuter senare är dock Nizze ytterst nära att dra upp mungiporna, men målvakten slänger sig och räddar och nu är varje minut dyrbar. Dessvärre orkar inte Viggan med att skapa det tryck som är nödvändigt, samtidigt som de flesta bollar inte går fram och går de fram är det fel färg på mottagaren. Det mesta går dessutom de vitas väg och det ser därför ganska dystert ut.

Viggans fetaste chans kommer emellertid i den 87:e, då Fille får iväg ett skott där målvakten störtdyker mot marken med utsträckta händer och har sådan tur så att bollen, som han skall boxa ut, går över huvudet och in i mål, tror nog många, men den går ut till hörna. Hörnan lägger Edvin och även detta försök blir riktigt farligt, men inte tillräckligt.

Minuten efter tvingas Harald rädda ännu ett friläge och sedan är matchen över och Viggan tvingades bita i gräset, sedan man återigen tappat en ledning till förlust och det åter under den absolut sista delen av matchen. Surt sa räven, även om Djursholm denna dag var det bättre laget. Viggan får nu ta sig en funderare på hur man skall kunna hålla tätt där bak och stänga matcherna i det absoluta slutskedet.

Viggan mötte ett piggt gäng 19-åringar som var lätta, tunna, men ack så tekniska och löpvilliga, samtidigt som de var välorganiserade, vilket inte Viggan kunde skryta med denna dag. Nu kompenserade dock domaren de vitkläddas låga ålder och kroppsvikt med att ge dem åtskilliga och alltför många frisparkar, samtidigt som de röda förseddes med gula kort i alltför stor omfattning, hela fem gånger.

Nåväl, det är bara att spotta i nävarna och glömma även denna match, för att komma igen under höstruschen, då nio matcher skall avverkas under augusti och september. Då vill det till att alla är på tå och framför allt närvarande, såväl fysiskt som mentalt i varje match. Då fixar vi det här!

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
Nordine Baraka (79)
Jan Tauer
Edvin Sköld
Mikael Houlst
Filip Karlsson
Göran Dahlberg (K) (86)
Nils Pasthy
William Oberg (57)(75)
Christian Freby
Niklas Jonsson (65)
Ibrahim Marrakchi, avb
(57)(75)(79)
Jacob Öster, avb (65)
Dennis Asmussen, avb
Pontus Tavemark, avb (86)
Rasmus Karlsson Håård, avb

Målgörare
Göran Dahlberg, str (19)
Jan Tauer (38)

Gula kort
Mikael houlst (35)
Göran Dahlberg (45+2)
Jan Tauer (69)
Ibrahim Marrakchi (73)
Nordine Baraka (78)

Röda kort
-

Domare
Ali Ali, HD
Behrang Bandali, AD1
Hossein Yazdani, AD2

Matchens Viking
Ingen

Publik
82 personer

Väder
+21, soligt