Lördagen den 12 augusti kommer inte att gå till hävderna som en av Viggans stoltaste dagar. Inte nog med att molnen hängde lågt över huvudena innan matchstart, efter matchen kom även huvudena att hänga riktigt lågt och det berodde inte på molnen, men väl på målen. Så var vad det som egentligen hände?

Viggan hade fått en gratischans att gå upp i ensam serieledning, sedan Husby förlorat kvällen innan, så nu gällde det bara att besegra Danderyd och så skulle saken vara klar. Statistiken gav också vid handen att det inte borde bli några problem.

Viggan hade inte förlorat mot Danderyd sedan den 10 maj 2008, då man besegrades med 1-2 på Hägernäs. Därefter hade Viggan tagit hem segern i de därefter följande åtta matcherna, med en målskillnad på 31-6. Med det i minnet så är det lätt att förstå att en viss underskattning kunde ligga och skvalpa i det undermedvetna.

Enda problemet var väl att alla i Viggan kanske inte riktigt hunnit acklimatisera sig efter den långa semestervilan från fotbollen, då sista matchen innan sommaren var den 17 juni, dvs nästan två månaders uppehåll. En del finns fortfarande kvar på annan ort, men tillräckligt många hade ändå kommit till Danderydsvallen för att få ihop en elva med några avbytare.

Dessutom minns säkert alla att matcherna mot Danderyd inte är som vilka matcher som helst, då motståndarna aldrig ger upp, oavsett resultattavlans siffror, något vi inte minst fick erfara i mötet tidigare i år, då ett sent Vigganmål till sist gav tre poäng.

Att det sedan 2007 också finns några gamla Vigganspelare i Danderyd, brukar också spetsa till stämningen inför dessa derbyn. Idag skulle två av dessa dessutom spela en avgörande roll för utgången av denna match, vilket bidrog till den extra beska som resultatet medförde, för Viggans del.

För många var detta först den tredje kontakten med boll denna vecka, vilket ibland också kunde skina igenom, men inledningsvis så såg det ut som man kanske hade förväntat sig. Viggan tog snabbt tag i taktpinnen och redan efter fyra minuter är Zacco nära att göra mål.

Efter en ordentlig kroppskontakt med målvakten Martin Käck i Danderyd (fd Viggan) föll den reslige Zacco i backen och ett sus av rättsliga påföljder kunde höras kring planen, men av detta bidde intet. Viggan fortsätter dock att pressa på och det hela verkar gå enligt ritningarna.

I den 18:e minuten får Viggan en hörna, vilket man för övrigt hade tränat på under veckan, varvid Zacco denna gång störtdyker ner mot mål och parallellt med markytan nickar han i mål, tror alla, men den nästan like långe Käck i målet lyckas förlänga sig med någon centimeter och får ett finger på bollen och räddar. Situationen får betecknas som ett jätteläge.

Nåväl, hörnförberedelserna verkar dock ha haft viss effekt, ty i den 23:e minuten får Viggan en ny hörna på vilken den lite längre tillbaks stående Anton Johnson kan skarvnicka fram till Zacco som avslutar nickandet med att förpassa bollen in i nätmaskorna.

Viggan spelar nu kontrollerat och äger spelet, men ansätts ofta ganska hårt fysiskt av de blåklädda och ofta tvingas de röda resa sig ur gräset efter att de blivit fällda. Viking åkte bl a på en riktig överkörning, för att inte tala om Anton som stup i kvarten fick bita i gräset.

Domaren var dock ganska kitslig för petitesser, men kunde ofta se genom fingrarna för diverse lagöverträdelser. Bland annat drabbades Viggan av ett bortdömt mål, sedan domaren konstaterat att hela bollen inte legat stilla när frisparken slogs.

I den 36:e har Viggan en ny bra frispark som målvakten dock tar och i den 38:e får man en ny hörna, där någon utifrån får på ett bra skott som dock viner utanför. Utan att ha alltför röda ögon måste man tillstå att detta var Viggans halvlek, även om man inte överimponerade.

Danderyd hade inte förmått skapa särskilt mycket framåt av egen kraft, utan levde istället upp till sitt rykte om att hålla tätt bakåt, vilket inte minst deras målskillnad innan matchen vittnade om: 11-17. En 1-0 ledning är inte mycket att hurra för i en derbymatch, så andra halvlek skulle bli direkt avgörande.

Viggan inleder den andra halvleken på samma inspirerade sätt som i den första och redan efter några minuter rinner Erik igenom på högerkanten och får på ett bra skott, där Käck i målet gör en otroligt bra räddning med fingerspetsarna, vilket föranleder bollen att smita utanför stolpen.

Vid den påföljande hörnan uppstår kalabalik inne i straffområdet och när det hela lagt sig, pekar domaren på straffpunkten i den 49:e minuten, efter att Anton hade blivit armbågad, något som givetvis avfärdades med höjda röster från de blå. För en gångs skull detta år hade Viggan lyckats få ut något av sina hörnor denna dag. Övning ger uppenbarligen färdighet. Fasta situationer är guld i fotboll.

Tauer stegar fram till straffpunkten och lägger bollen säkert i fel hörn för Käck i målet och ställningen var nu 2-0 till Viggan och nu kändes det betydligt bättre i magtrakten. Ett mål till skulle i och för sig inte sitta fel och skulle dessutom förmodligen definitivt avgöra matchen.

Och inte behövde man vänta länge. Ett par minuter efter straffmålet kommer Tauer farande på sin vänsterkant, rundar käckt Martin i Danderydsmålet och slår avslappnat bollen i mål, tror nog alla. Men som skjuten ur en kanon kommer Lillpastan, Jonas Pasthy, (fd Viggan), farande från ingenstans och kan precis framför mållinjen slå bort bollen. Snopet var ordet!

Ytterligare några minuter senare kommer Erik fri på sin högerkant och avancerar fram mot Käck, men väljer i skottögonblicket att spela snett inåt vänster, i förhoppningen om att någon framför mål skulle överraska, men så blev det dessvärre inte. Strax efteråt får Viggan en hörna som dock blev resultatlös.

Viggan har sedan två gyllene tillfällen att spä på sin ledning, den första chansen får Tauer i den 57:e men Käck hinner samtidigt fram till bollen och tar den. I den 64:e upprepar sig exakt samma scenario, men denna gång är det Viking som är en tusendels sekund för sen in i duellen.

Sedan slutade Viggan spela, åtminstone framåt, utan uppehöll sig istället med ett bollduttande i de bakre leden som fick mången åskådare och anfallare att gå upp i limningen. Detta skulle också straffa sig, när en av våra spelare (inga namn) dräller med bollen som siste man, vilket ger Danderyd chansen att i ett friläge kunna frisera siffrorna.

Dessbättre för Viggan blev Danderydaren så chockad av denna gratischans att han sköt utanför. Men nu inleddes den kollektiva kollaps som också skulle få oanade konsekvenser. Samtidigt som Viggans spel totalt kapsejsade, vädrade Danderyd morgonluft och utnyttjade situationen med nyvunnen??? energi.

I den 72:a minuten kan man reducera till 1-2 efter ett mindre imponerande agerande av försvarslinjen, men fortfarande ledning med mindre än 20 minuter kvar att spela. Men nu är Viggans å andra sidan spel så avslaget att varje gång Danderyd får tag i bollen känns det som allt kan hända och det gjorde det också.

I den 80:e minuten får man så en hörna och den nickar man i mål och plötsligt står det 2-2 och Danderyd verkar nu ha alla trumf på hand med detta adrenalintillskott, medan Viggan endast verkar sitta med Svarte Petter och synes dessutom ha tömt sina mentala resurser.

När det sedan såg som mörkast ut, blev det plötsligt nattsvart. Danderyd får en frispark en bit ut på planen. Förmodligen var det åtminstone ett tjog spelare samlade inne i Viggans straffområde. Och vad händer? Jo, bollen letar sig in bland alla spelare, utan att någon ens behöver nudda den, innan den går in i mål och nederlagets bittra stund är kommen.

Att tappa en 2-0 ledning med knappa tjugo minuter kvar är tungt, men att förlora genom att släppa in tre bollar inom en 10-minutersperiod är oförsvarligt i dubbel bemärkelse. Hybris? Underskattning? Dåligt flås? Orsakerna är många, men vi får hoppas att det aldrig mer upprepar sig och det var inte Husby eller Somalia som vi mötte denna gång.

Må detta bli ett varningens finger på att aldrig lätta på trycket förrän matchen är över, något vi bittert fick erfara i en del matcher förra året. Nu gäller det att lägga de svarta molnen bakom sig och istället se ljuset i tunneln och ta med sig alla erfarenheterna från denna match och omvandla det till något positivt till kommande matcher.

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
Jan Tauer
Anton Johnsson
Nick Remneby (86)
Henrik Zacco
Fredrik Rahm
Göran Dahlberg, K
Oscar Maturana (73)
Christian Freby (58)(73)
Erik Flodmark
Viking Peterson
Daniel Ghazarian, avb (86)
Mattias Bremander, avb (77)
Karim Katungi, avb (58)(77)

Målgörare
Henrik Zacco (23)
Jan Tauer, str (49)

Gula kort
Anton Johnsson (36)

Röda kort
-

Domare
Mohamad Musse, HD
Kim Henriksson, AD1
Krister Tafur, AD2

Matchens Viking
Ingen

Publik
49 personer

Väder
+21, mulet