I årets upplaga av division 3 Norra Svealand har Viggan onekligen gjort lite av kometkarriär i egenskap av nykomling, vilket säker lyft ett och annat ögonbryn. Länge och väl ledde man även serien, innan man gick på två nitar på raken mot Newroz och Sumpan, två förluster som kändes extremt tunga med tanke på vad som utspelat sig på planen.

Trots detta och att topplagen tar poäng av varandra, så hänger man fortfarande med ordentligt på en tredjeplats och är bara fyra poäng efter serieledande IFK Uppsala och en poäng efter Sumpan. Matchen borta mot Uppsala Kurd skulle väl egentligen bara bli en expeditionsaffär och tre säkra poäng, med tanke på hur det gick i första mötet då Viggan vann komfortabelt med 7-0.

Nu är fotbollsresultat en färskvara och man vet aldrig vad som hänt i eller med de andra lagen sedan man senast möttes, något Viggan bittert fick erfara denna dag som omgärdades av ett kompakt molntäcke som låg i huvudhöjd. Det hade man kanske kunnat stå ut med, men att molnen led av svårartad inkontinens hade man inte räknat med, baserat på vad meteorologerna utlovat för denna dag.

Allt hade gått enligt tidplan med bussresan och framkomsten var helt som planerat. Alla förberedelser hade gjorts, när det plötsligt uppdagades att motståndarna hade exakt likadan strumpuppsättning som Viggan, vilket domaren noterat. Ingen match utan strumpbyte, sa domaren. Då motståndarna saknade fortskaffningsmedel för att ta sig till centrallagret för byte till svarta strumpor, sköts matchstarten upp med 15 minuter.

Att regnet sedan uppenbarade sig lagom till matchstart gjorde ju inte humöret bättre, åtminstone inte för dem som följt meteorologernas tips om att lämna paraplyerna hemma. När de nyekiperade motståndarna väl kom ut på planen i grönt/vitt/svart för att möta de röd/röd/vita Vigganspelarna, hade klockan hunnit bli runt 14.15 denna söndagseftermiddag, innan domaren kunde blåsa till spel.

Efter en minut trodde man att nu är det dags att ta fram kulramen igen, då André Eliasson bryter sig igenom och ensam med målvakten skall ge Viggan ledningen, men ack så blev det inte, utan bollen går så småningom utanför, men det var ändå en bra början även om det nu inte blev mål denna gång.

I den sjunde minuten får Viggan en frispark ute på vänsterkanten som Lukas Nilsson effektuerar och minuten efter kommer Johan Sedendahl-Eriksson i en bra framstöt på högerkanten och man hoppades att han skulle ha skjutit där, men osjälviskt lägger han istället in bollen framför mål, där ingen var med på hans planer.

Uppsala Kurd kan efter en kvart testa om Harald Hemström i målet är vaken, vilket han uppenbarligen var, då han enkelt tar hand om skottet. Det har tidigare klagats över Viggans oförmåga att få utdelning på sina hörnor, något som kom att förstärkas även denna gång, då man vann hörnstatistiken med 10-1 i denna match, utan att det ringde en enda gång.

Men för Uppsala Kurd kom det emellertid så småningom att göra det. Så när det var dags för Viggans första hörna så steg förväntningarna i den 22:a minuten lavinartat, då det inte var långt borta att det kunde ha tänts en röd lampa bakom målvakten. Den gången var det Lukas Nilsson som slog den. Fem minuter senare får Johan Peet chansen från andra sidan utan att lampan tändes.

Med tanke på det strilande regnet och anteckningarnas benägenhet att upplösas i pappersmassa eller rent av till ren cellulosa, är det svårt att helt korrekt återge vad som hände i den 30:e minuten, men tilltrasslat var det framför Uppsalamålet. Men i gröten får Erik ”Ribban” Herre tag i bollen och skickar iväg en projektil som nästan genomborrar ribban.

Bollen går så småningom ut och efter lite fotarbete får han en ny chans minuten efter och den här gången sänker han elevationsvinkeln något, varför han också får se bollen svepa in i de övre nätmaskorna. 1-0 till Viggan. Själv säger Erik: ”Skönt att få sätta dit den igen, onöjd med resultatet men vi fortsätter att gnugga! Ja, jag och ribban har ju blivit bästa vänner nu på sistone, men de ska vi försöka ändra på!”

Viggan komer i ett nytt bra anfall i den 36:e minuten men kammar noll och minuten efter kommer Lukas skenande på sin vänsterkant och efter en imponerande löpning är det dags att osäkra hanen men skottet, liksom de flesta denna eftermiddag, går utanför. Som om detta inte skulle vara nog, så får Viggan en ny hörna i den 38:e minuten som Peet lägger. Så småningom kommer bollen till Lukas som i ett bra läge skjuter…utanför.

Med två minuter kvar av halvleken är det dags för Erik att ladda bössan igen, men vart tog bollen vägen? Jo, utanför och under pausvilan lär det kommenderas komplett vapenvård med justering av sikten och fuktighetshalten på krutet. Peet får sedan avsluta den första halvleken med att lägga en hörna och eftersom resultatet 1-0 till Viggan stod sig så blev det inget av denna hörna heller.

Den andra halvleken börjar och emellanåt var det lite segt och inte uppmuntrades man direkt av vädret heller, men förhoppningarna vaknade efter 10 minuter då Viggan får ännu en hörna, men nej inget denna gång heller och inte heller i den 20:e minuten, varför Viggans hörnimpotens får betraktas som konstant. Samma problem har man inte i Uppsala, då man på sin enda hörna lyckas peta in 1-1 i den 67:e minuten.

Mången känner nu magsyran stråla som en fontän efter denna plötsliga negativa överraskning och man börjar ana att det här kan bli mer spännande än vad som förutspåtts. Men Max Sjölander, som för dagen uppenbarade sig i en ny frisyr av marinkårsmodell och som senast blev matchavgörare, kliver nu fram och skapar glädje bland de röda.

Fylld av glädjerus drar han sig till minnes: ”Jag kommer ihåg att jag satte en boll i djupled till Erik, som han tar ned fint. Sen håller Erik i bollen och inväntar min löpning upp mot straffområdet. Han passar tillbaka till mig och jag lägger bollen till rätta och skjuter!” Max som i senaste matchprogrammet avslöjade att han har en riktig bössa, slog alltså till igen och gav Viggan ledningen med 2-1, endast tre minuter efter motståndarnas mål.

Viggan inser nu allvaret i situationen, efter det bryska uppvaknandet efter kvitteringen, och ser att de tre poängen som Max nyligen satt in på kontot, inte omfattas av den statliga insättningsgarantin, varför man lägger i alla växlar man kan för att säkra saldot. I den 72:a är man mycket nära att få till det, liksom minuten efter, men det verkar som förgjort att få till det så att lampan skall lysa.

Under detta osmotiska tryck skall det ej förglömmas att Uppsaliensarna inte är ofarliga, då de utnyttjar det läge som högtrycket innebär, och vi talar då som ni förstår inte i meteorologiska termer. I vad som måste betraktas som ett djupt lågtryck uppstår i den 74:e minuten, då motståndarna lyckas peta in ännu en kvittering, varvid Viggan närmast såg ut som kondorer i Anderna, med huvudena hängande, desperat suktandes efter ett skrovmål.

Men efter att ha skakat av sig regnet gjorde man som man kommit överens om i omklädningsrummet före matchen med Petter Anderssons odödliga peptalk: ”Viggan ger sig aldrig, vi ger aldrig upp och även om det står 1-1 så pumpar vi på!” Och nog verkade det som de flesta hade lyssnat på vår käre agitator.

Nu var det dags att ta fram växelkassan igen och lägga i alla växlar som stod till buds. Ny Vigganhörna i den 82:a minuten och ännu en i den 86:e minuten och även om man kände att ett mål hängde i luften så uteblev det. Men i den 85:e så är det dags för Max att avgöra igen, då han från ett mycket fint läge laddar den numer välkända bössan. Sikten är god trots strilet, men molnen ligger lågt, vilket måste ha påverkat Max i skottögonblicket. Skottet går över, vilket var lite symtomatiskt denna dag.

I den 90:e får så Lukas ett jätteläge, efter att ha snurrat runt bland backarna och tagit sig in i den förbjudna trädgården, där han till sist stupar efter att ha passerat dussinet ben. Här var man definitivt beredd att ha ritat in ett mål, men som sagt, det gick inte Viggans väg denna dag. Lukas som själv var ganska besviken över den uteblivna segern, sammanfattar sig själv så här:

”Bollen kom fram till Axel som var nära att lyfta den över målvakten, sen är det många nästanlägen. Vi missar lite för mycket avgörande passningar tyvärr… så en stor besvikelse att vi inte plockar hem samtliga 3 poäng. Nu knyter vi näven och avslutar denna säsong på bästa sätt, vi är fortfarande helt med och jag övertygad om att vi kommer ha detta i egna händer när det drar ihop sig! Nu ser vi till att göra en bra träningsvecka och börjar med tre poäng på lördag.”

I den 91:a får Viggan en ny hörna, den sista och tionde för dagen, men även den blir resultatlös och när man får en frispark i den 92:a tänds hoppet igen, då det varit extremt nära flera gånger på sluttampen, men när domaren sedan blåser av matchen står det skrivet i pannorna att det blev oavgjort, ett resultat som upplevdes som en förlust.

Harald Hemström, som stått i målet och försökt se mellan regndropparna vad som tilldrog sig på andra sidan, sammanfattar sina känslor så här: ”Ja det blev ett surt poängtapp. Känslan var att vi gick av planen som förlorare trots ett kryss. Jag tycker vi i stort gör en rätt okej match, men att den avgörs av misstag över hela banan.”

Han fortsätter: ”Vi släpper till två för billiga mål, samtidigt som vi har många lägen framåt att avgöra matchen på. Till skillnad från vårsäsongen, där jag tyckte vi spelade mer resolut och lite enklare fotboll, blir det nu istället lite för många felbeslut och plottrigt här och var. Men vi är kvar i toppen av tabellen och har allt i egna händer.” Man kan nog instämma lite i Haralds tankar när det gäller plottrighet som onekligen sinkat Viggans målproduktion.

Vid flera tillfällen under matchen kändes det som om ambitionen var att göra snygga mål, en dribbling för mycket här och där, istället för att ta till den gamla hederliga och effektiva tåfisen, även om den inte går hem bland finsmakarna, men den är effektiv. Ibland var man lite för osjälviska, vilket ledde till att bollen hamnade i orätta händer, vilket den tyvärr ibland även gjorde i kortpassningsspelet och i vissa uppspelsfaser.

Surt sa räven, men med snabbare uppspel och snabbare avslut, så kommer Viggan att ta många feta poäng framöver, för kvalitén och viljan finns både individuellt och inte minst kollektivt. På lördag är det hemmamatch, förmodligen den sista på naturgräset, då Viggan möter Procyon, även de från Uppsala, då finns möjligheten att rätta till det som inte fungerade hundra denna dag.

Men trots det mindre förväntade resultatet, så hänger Viggan med i den absoluta toppen och det är inte många misstag som skiljer tredjeplatsen från förstaplatsen, då alla lagen i toppen möter varandra framöver, så poängen kan ryka åt alla håll och då gäller det att ha håven framme. Trots en bra insats i Uppsala så rullade bollen inte Viggans väg denna dag, men förhoppningsvis framöver istället.

//Gula Örnen

1:a halvlek

2:a halvlek

Laguppställning
Harald Hemström
David Higgs
Max Sjölander
Erik Herre
Lukas Nilsson
Petter Andersson, K
Johan Sedendahl (82)
Hjalmar Thorgerzon
André Eliasson (82)
Marcus Aggebo
Johan Peet (86)
Anton Johnson, ers
Axel M-Moulin, ers (82)
Nils Pasthy, ers
Lucas Hollingworth, ers (82)
Pontus Elfstrand, ers (86)
Viking Peterson, ers
Anton Johansson (MV), ers

Målgörare
Erik Herre (30)
Max Sjölander (69)

Gula kort
-

Röda kort
-

Domare
Petter Kvist, HD
Elias Havenvid, AD1
Jonatan Svahn, AD2

Matchens VIKing
Johan Peet

Publik
25 personer

Väder
+14, regn