Sena söndagskvällar verkar inte direkt vara Viggans cup of tea, så ej heller denna sena afton i Uppsala, då det var dags att möta serieledande IFK Uppsala på Lötens IP kl 19.45 i kolmörker, må vara illuminerat av artificiellt solljus. Viggan har nu mött tättrion i tabellen i de senaste tre matcherna. Newroz: 0-1; Sumpan: 0-1 och IFK Uppsala: 0-2, där dock det sista målet kom i tom bur på bästa ishockeymanér, i den nionde tilläggsminuten innan domaren därefter blåste av.

Det är surt sa räven om rönnbären och det är inte utan att man vill hålla med honom, då Viggan i samtliga matcher lika gärna kunde ha dragit det längsta strået, men med tanke på att man är nykomlingar är prestationen så här långt mer än lovvärd. Till dagens match var dessutom inte mindre än 10 spelare indisponibla på grund av skador och förkylningar, vilket motsvarar 40% av hela A-lagstruppen.

Trots denna brandskattning fick generalstaben ihop en slagkraftig trupp på 14 spelare, vilka bidrog till att göra den här matchen både minnesvärd och framförallt spännande, där det kunde ha slutat hur som helst med lite flyt. Viggan, som sedan tidigare har halva forwardsstyrkan på konvalescentlistan, fick nu kanske en man till att sätta upp, då Johan fick en armbåge i bakhuvudet, vilket renderade ett sjukhusbesök med stygn som följd.

Matchen kom att bli något i publikens smak då det bjöds på spänning under 99 minuter. IFK Uppsala kunde vid en eventuell seger utropa sig till seriesegrare trots att två matcher återstod. Då matchen även hade viss påverkan för tabelltvåan Newroz eventuella avancemang, så hade valda delar därifrån infunnit sig för att heja på Viggan i en i övrigt totalt Uppsaladominerad publik.

Viggan inledde omedelbart matchen med två raska försök under den första spelminuten, där man anföll både från vänster och höger, vilket gav liv till föreställningen och säkert fick Uppsala att vakna till liv. Om inte av detta, så av Uppsalas verbale målvakt, som höll låda under större delen av matchen med inspiration för de egna spelarna, liksoAm han gav vägledning för domaren oavsett var denne befann sig på planen.

Efter Viggans dramatiska inledning svarade Uppsala för en dubbelhörna i den 3:e minuten. I denna händelserika minut lyckas Viggan slå tillbaka genom ett välorganiserat anfall, som avslutas med att Lucas Nilsson skjuter över den pratglade målvakten. Lucas, som likt tidigare placerats utmed vänsterkanten, där han for som en jojo upp och ner i ett kombinerat arbete för att kunna stödja försvaret och även supporta forwards framåt.

Vid ett dylikt tillfälle, i den 10:e minuten, kommer han i ett bra läge och serverar sina kollegor ett inlägg, kan också tolkas som ett skottförsök, men oavsett så blev det för långt och passerade kortlinjen. Uppsala, som företrädelsevis förlade sina offensiva attacker på högerkanten, kan i den 12:e minuten noteras för ett markskott som tvingar Harald i målet att stöta ut bollen så att den i ett senare skede förpassas till ett lugnare område.

Minuten efter är det Viggans tur att skapa ett bra läge, där Hjalle med nytänd stubintråd avfyrar musköten, men kulan gick dessvärre utanför stolpen, vilket ledde till justering av siktet efteråt. Nu var det inte bara felinställda sikten på Viggans musköter som påverkade resultatet denna afton. Det återkommande problemet med kortpassningsspelet har varit under lupp en längre tid nu och dessvärre sker inte förbättringarna i den takt som man skulle önska.

I samband med en trupprörelse på mitten förlorar man sålunda kontrollen över bollen, vilket leder till att en vitklädd uppsaliensare kan ta sig friheten att medelst en soloprestation ge hemmalaget ledningen med 1-0. Detta kändes lite snopet med tanke på hur upprinnelsen till målet gått till. För många felpass på korta avstånd i kombination med bolltapp, är alltid en livsfarlig kombination.

Adrenalinstinna efter denna framgång skapar Uppsala ett bra läge i den 23:e, men skulle liksom även senare överträffa Viggan vad gällde felinställda sikten. Den här gången träffade bollen förmodligen det västra tornet på domkyrkan som lär mäta 119 meter. Två minuter senare skall misstanken om att någon mixtrat med siktena förstärkas, då Anton Johnson, känd för sin annars så kraftfulla bössa, träffar minareten på den intilliggande moskén.

I den 28:e minuten kommer Johan farandes och får till ett bra pass fram till Lucas, som efter diverse manövrar inne i getingboet faller, då alltför många ben kommer i hans väg. Det skulle senare visa sig att Uppsalalaget tycktes ha fler ben än normalt, varför en kontrollräkning efter matchen borde ha varit på sin plats.

Lagkapten Petter, som lär ha en ordentlig haubits, även om det inte syns i några protokoll så här långt, brassar i den 31:a minuten på allt var han har, även om det är långt utifrån, varvid projektilens hastighet avtar med kvadraten på avståndet varifrån den avlossats och blir därför en lätt uppgift för målvakten.

Tre minuter senare drabbas Harald i Vigganmålet av en dubbelpipig mörsare, där han tvingas till en dubbelräddning, då de vitas anfall ofta var giftiga när man väl kom i position. I den 35:e minuten kommer istället Viggan i ett riktigt bra anfall, där André kom att spela huvudrollen, dock utan att vare sig nätet eller resultattavlan påverkades.

När vi ändå är inne på vapenslag av olika kalibrar, så kan vi notera att den något mindre, om än bara till längd och vikt, men större om hänsyn tas till skicklighet, Max Sjölander, får tillfälle att ställa in elevationsvinkel på sin till mörsare omgjorda högerfot i den 36:e minuten, då han efter lottning med Lucas erbjudits möjligheten att lägga en frispark i ett utsökt läge.

Trots en bra utgångshastighet på projektilen får samtliga på planen församlade spelare se hur den försvinner över målramen och långt ut i den svarta natthimlen. Men ett bra läge var det allt. Viggan har nu ökat det osmotiska trycket mot de vita och i den 37:e riktigt känner man hur lampan bakom mål skall lysa upp nattmörkret.

Det är den vesslesnabbe Lucas, som återigen tagit sig fram på sin vänsterkant och serverar den reslige André inne i slottet som är välkänd för sin räfflade 9 mm pipa. Trots mängder av vita ben lyckas han få iväg kulan, men efter ett tag förstår man att den tagit på fel sida av stolpen. Minuten efter kan Max efter ännu ett bra Viggananfall få chansen till ett avslut, men får problem med avtryckaren i skottögonblicket då han är helt omringad av motståndare.

Viggan avslutar halvleken lika övertygande som man inlett den och i den 41:a minuten kommer man igen, där Johan spelar en icke oviktig roll, men utan att tillstymmelse till nätdaller kan noteras. Uppsala, som fortsätter att koncentrera sina attacker på högerkanten, måste ha gett Jonathan Vestman gråa hår, men trots det håller han tillräckligt rent för att Harald skall slippa röra på sig i onödan.

Det får han dock i denna samma minut då Uppsala, som är skickliga att få på dubbelskott hur det nu går till, men Harald som förfrusit bägge fötterna i den 4-gradiga Uppsalavärmen får loss dem i tid för att kunna genomföra en ytterst nödvändig simultanräddning på dubbelskottet. Äntligen får spelarna dra sig tillbaka för att värma förfrusna fötter och begrunda vad som skett under denna intensiva halvlek.

Tyvärr måste denna halvlek ånyo inledas med en litania över Viggans tillkortakommande vad gäller kortpassningsspelet. Ju längre avstånd, desto större chans att passningarna sitter på läppen verkar det som, men kortpassningsspelet är under all kritik. Trots detta får man till ännu ett bra anfall i den 49:e minuten, men som så ofta verkar motståndarnas straffområde vara fullparkerat.

Sex minuter senare skapar man åter en bra möjlighet, men till sist får målvakten syn på bollen och sparkar iväg den. Viggans bästa chans kommer sedan i den 60:e minuten, då Johan gör en ytterst kvalificerad genomglidning på högerkanten och uppmuntrad av ledningen att skjuta på allt som rör sig och som påminner om en målvakt, gör Johan vad som sagts.

Han skjuter, men dessvärre träffar den målvaktens diafragma och sekunder senare skapas en ny chans, men denna gång leder det till en hörna. I den 68:e får man så en frispark, men på grund av nonchalans eller okoncentration, slarvar man med en kortpassning varvid en alert Uppsaliensare snor bollen och startar en kontring som slutar med en hörna, vilket var ganska onödigt, minst sagt.

Enligt Stora Fotbollsboken från 1938: ”utgör alla fasta situationer en potentiell målchans, varför dessa ej skola förslösas med skyndsamma kortpassningar, utan skola utnyttjas till att sätta motståndarna under storskalig press genom kraftfulla mot målet riktade skott.” Då denna information endast kan tillgodogöras på antikvariat idag, så borde man försöka komma över ett exemplar för duplicering till alla frisparksläggare.

I den 69:e minuten får André ett kanonläge, men åter hinner Uppsala samla alla 33 benen framför mål, varvid åtminstone ett par måste ha lossnat efter det att skottet avlossats. Ett annat ämne att tas upp i detta sammanhang, parallellt med frisparkar och kortpassningar, är själva skottögonblicket, där man oftast ser ut att behöva pegga upp bollen innan skott kommer, vilket ger motståndarna oceaner av tid att organisera sig.

Minuten efter detta skottförsök får Uppsala en frispark i farligt läge, men Harald är på alerten och tar bollen. Victor Nilsson, Lucas bror, har nu släppts in i manegen och kan i den 78:e få på en bra rökare även han, men likt tidigare hamnar skottet i någons sittfläsk. Viggan har ett ganska stabilt grepp om denna halvlek och även motståndarna bekände att de blev utspelade.

I den 79:e får Viggan en hörna och enligt åsyna vittnen skall bollen i ett skede ta på en försvarares hand som stoppar bollen från att passera mållinjen. Domaren vinkar avvärjande, hänvisandes till att mannen i fråga halkat vid tillfället. Trots högröstade protester lyckades inte Viggan övertyga domaren om vad som uppenbarligen var en regelvidrighet. Samma situation som mot Newroz för fjorton dagar sedan.

Uppsala tillkämpar sig dock lite luft då man får en hörna i den 89:e minuten, men annars var det ganska tunnsått på den fronten. I den 93:e minuten får Viggan åter en hörna och i dess efterspel får Viggan ett antal chanser att få in bollen men trots alla skottförsök var det en överrepresentation av vita ben inne i målgården.

Ny hörna för Viggan i den 98:e minuten. Likt i större sammanhang vid dylika situationer i slutet av matcher, sällar sig Harald till de församlade röda spelarna inne i målgården. Nu skall bollen bara in. En hörnläggare och 21 spelare i målgården rör sig som en rödvit massa framför mål. Hörnan läggs och så småningom kommer bollen till en flyfotad vit spelare, som trots att han är förföljd ensam kan rulla in bollen i det tomma målet. 2-0.

Sen blåser domaren av och fyrverkeriet tar fart, markerandes att IFK Uppsala för första gången på över 100 år spelar i division 2, då segern innebar att man redan nu vunnit serien. Från speakerbåset kunde man höra att ”det här var den tuffaste matchen Uppsala spelat i år” och det får man nog instämma i.

Det här var den tredje matchen Viggan förlorade mot de tre andra Stora, även om det har varit med uddamålet eller näst intill. Trots det så har man i varje match dominerat under den andra halvleken, men utan att få till det poängmässigt. Även om IFK Uppsala skall gratuleras för en mycket väl genomförd säsong och definitivt är värda sitt avancemang, så skall lika stora gratulationer ges till Viggan för sitt uppoffrande spel, där man aldrig ger upp.

När det gäller försvarsspelet ligger det nära till hands att travestera en känd engelsk premiärministers odödliga ord: ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” då denna lilla elastiska trio stått emot så mycket denna säsong och som tillsammans med Harald i målet svarat för en minst sagt enastående insats.

Mellanstadiet, där kvintetten under ledning av Lejonkungen Petter, varit lika flexibla som ett Magdeburgspel. Upp och ner, fram och tillbaka under 20 matcher utan att darra på manschetten. Hur orkar dom? Det är bara att lyfta på hatten. Eller som lagkaptenen och Lejonkungen Petter uttrycker det:
”Grabbar, tycker vi gör vår bästa match för säsongen igår. Vi spelar ut dom fullständigt i andra halvlek. Sensationellt hur dom kan vinna. Nu avslutar vi med 6 p och glömmer dessa tre senaste torskar då vi trots allt varit riktigt bra spelmässigt, i varenda en av dom.”

Även om vi fått nollor i protokollet i de tre senaste matcherna, har vi ändå skapat chanser tillräckligt för att så inte skulle ha blivit fallet. Med 50% av våra anfallare på konvalescentlistan, som tidigare svarade för hälften av målen, blir det ju i längden ett avbräck i målfabrikationen, det går inte att bortse ifrån. Men den totala laginsatsen mot Uppsala och under hela året visar vår gemensamma styrka vilket bådar gott inför nästa år.

//Gula Örnen

1:a halvlek

2:a halvlek

Laguppställning
Harald Hemström
Jonathan Vestman
Anton Johnson
Max Sjölander
Lukas Nilsson
Nils Pasthy (60)
Petter Andersson, K
Johan Sedendahl (76)
Hjalmar Thorgerzon (76)
André Eliasson
Marcus Aggebo
Viktor Widlund. ers (60)
Pontus Elfstrand, ers (76)
Viktor Nilsson, ers (76)

Målgörare
-

Gula kort
Petter Andersson (21)

Röda kort
Anton Johnson (g70, g90+5)

Domare
Petter Kvist, HD
Leo Karlsson Acuna, AD1
Ahmad Al-Shawi, AD2

Matchens VIKing
Petter Andersson

Publik
112 personer

Väder
+4, kväll