Man hade kommit till den 20:e omgången i Division 3 Norra Svealand och Viggan skulle nu ta sig an Fanna BK från Enköping, ett lag som förra året höll till en division högre upp men som nu hade degraderats. Lagen hade tidigare mötts under hösten borta i Enköping, där Viggan besegrat motståndarna med 2-1 efter en betydligt tuffare match än vad som hade förutspåtts.

Det var lördag den 13 november, vilket kändes lite illavarslande, och matchen skulle börja kl 13.00. Hägernäs IPs konstgräsplan var inramad av en blygrå himmel och termometern låg och dallrade ett halvdussin grader ovanför nollstrecket, vilket bidrog att den huttrande åskådarmassan krympte till ett 50-tal personer som kommit för att se om Viggan skulle återhämta sig efter de tre senaste sura förlusterna.

Det har väl knappast undgått någon, att de tre senaste mötena mot lagen som låg ovanför Viggan, hade slutat med lite snöpliga uddamålsförluster, må vara att den senaste bestod av två mål, eftersom man ju måste räkna in det som kom i den 99:e minuten. Med tanke på att Viggan efter de första sju matcherna hade haft 21 poäng och en målskillnad på 19-1, så var det lite alarmerande att man inte gjort ett enda futtigt mål på de tre senaste matcherna.

Bortsett från det sedvanliga bortsnacket till detta fanns det också vissa fysiska orsaker, då spelarnumerären krympt ordentligt den sista tiden på grund av långtidsskador och förkylningssymtom samt gula kort, vilket decimerat styrkan med närmare 40 procent. Detta oaktat hade dock ledningen lyckats med att få ihop tillräckligt med fotfolk för att fylla samtliga positioner och en halv långbänk.

I den aktuella matchen mot Fanna hade man även tagit in två förstärkningar från P19-truppen så att man till och med fick en hel långbänk att fylla denna gång. Då även avstängningar bidrog till dagens uppsättning fick en hel del rockader göras, vilket gav spelrum för en del nya ansikten i startelvan, som exempelvis Viktor Widlund och Pontus Elfstrand, vilka kraftigt bidrog till att förgylla denna eftermiddag.

Med tanke på Fannas position i de nedre regionerna och deras insats i förra mötet, var man i Viggans stab väl förberedda på att detta inte skulle bli en dans på rosor. Men den stora frågan var nu förstås om Viggans skulle kunna bryta den måltorka som uppstått, vilket också ökade trycket på dem som nu i första hand fått ansvaret för att råda bot på detta. Låt oss därför kasta oss direkt in i handlingen och se hur det gick.

De svartklädda Fannaspelarna öppnar schackpartiet med att redan i den 3:e minuten tillskansa sig en frispark nere på Vigganmark, på vilken Harald i målet tvingas till en smärre luftfärd ovan spelarna, men under de lågtgående molnen, för att därigenom kunna boxa ut bollen ur närområdet. Enköpingsposten som var på plats lyckades dokumentera denna flygfärd, förmodligen i hopp om att detta var ett tecken i skyn för vad som komma skulle för Fanna.

Men så blev nu inte fallet. Redan minuten efter är Viggan nere hos de svartklädda och fixar till en hörna, som skulle bli den första av de tolv som totalt skulle produceras. Då man inte blivit bortskämd med målgivande hörnor tidigare under säsongen, var således förväntningarna lågt ställda även denna gång, vilket också senare skulle visa sig inte vara en förhastad uppfattning, med ett undantag.

Minuten efter denna hörna kan André Eliasson leverera en passning fram till den alerte Viktor Widlund som avlossar Viggans första skott, men målvakten var vaken och knep bollen. En annan av de yngre nyinsatta förmågorna från start denna dag, Pontus Elfstrand, skjuter i den 13:e minuten ett skott som fick en av backarna att tappa färgen. Redan nu ser man att det är Viggan som har initiativet i matchen och det skulle komma mer av den varan.

Minuten efter skickar Lukas ”Vispen” Hollingworth in ett inlägg till den reslige André, som nu även lär vara känd från Netflix-serien ”Den osannolike mördaren”, men han nickar utanför. Annars var det Andrés specifika uppgift denna dag att skjuta på allt som rörde sig, då han tidigare innan matchen hade fått en klar målbild uppskissad för sig inne i sambandsrummet.

I den 20:e får Viggan ett bra frisparksläge och alla börjar nu undra om nollvisionen skulle hålla i sig och det gjorde den även denna gång. Pontus, som enligt uppgift lär vara utrustad med endast en vänsterfot, ålägges därför att lägga alla hörnor som är lämpade för dylika fötter, vilket han får testa två gånger i den 22:a minuten, efter det att Viggan tilldömts just två hörnor på raken i denna minut.

Alla undrar nu förstås var Fanna håller till och de var som oftast ganska tillbakatryckta, men i den 27:e lyckas de erhålla en frispark nere vid Haralds vänstra begränsningslinje som inhägnar straffområdet. Dessbättre för Viggans och Haralds del skjuter man skyhögt över. Efter denna Vigganoffensiv, som nu pågått under närmare en halvtimmes spel utan utdelning, börjar man tappa lite momentum vilket släpper in de svarta i spelet.

Publiken och ledningen har sedan en tid tillbaka kommit ner till nagelbanden, då man fruktar att en ny målinsufficiens kan vara i uppseglande. Men i den 33:e så får Viggan en hörna som Pontus peggar upp och slår. När bollen väl är i luften hörs ett surrande ljud när den ”flygande humlan” Aggebo kommer farandes och det har han inte gjort sedan den 12 juni, då han senast knoppade in en hörna, då mot Uppsala Kurd.

Ett vanligt mål har det dock hunnit bli för Aggebo mot just Fanna tidigare i höstas, men nu är det alltså dags att bryta den långa måltorkan, både för Aggebo själv men inte minst för Viggan. Aggebo, som är lyrisk efter sin prestation, säger själv ödmjukt så här om målet: ”Lång hörna mot bortre, jag bröt mig loss från markeringen och armbågade in bollen!” Nu kan det ju vara svårt att skilja de olika delarna som sitter på kroppen i stridens hetta, men en överdel var det nog i alla fall.

André, som gjort sig känd för sin killerinstinkt enligt vad som sagts tidigare, skapar sig ett riktigt bra läge i den 36:e minuten och får på en riktig rökare, som med lite flax för Fanna styrs ut till en hörna. Minuter efter får Max Sjölander, den lille haubitsen, även han tillfälle att efter en frispark få på en rökare av Havannaklass som han dessvärre får se flyga över målramens övre begränsning.

I den 38:e minuten skapar Viggan inte mindre än tre hörnor på raken, vilka den stackars Pontus får effektuera, dock utan att det kom att bli några nätkontakter. I efterdyningarna av denna hörna uppstår ett nytt ”Kalabaliken i Bender”-syndrom framför Fannamålet, där en stor del av Viggans besättning befinner sig inne i straffområdet, ivrigt spejandes efter en målchans.

Den lille ettrige Lukas Nilsson på vänsterflajen verkar vara den som har de bästa synegenskaperna vid detta tillfälle och ser till att Viggan tar ledningen med 2-0, vilket han efter ett flertal matcher utan notering i målprotokollet också ödmjukt bekräftar med denna utsaga: ”Får bollen i straffområdet av Aggebo sen drar jag kyligt 2-3 gubbar och smäller in den med vänsterfoten, skönt!” Lucky Luke i ett nötskal!

Han avslutar även halvleken medelst en frispark, som till sist är nära att leda till utdelning, men det slutade i en hörna som blev resultatlös. Den första halvleken är över och Viggan har äntligen fått smak på det här med att göra mål och man leder nu för första gången på länge, varför diskussionsämnena i omklädningsrummet måste ha varit betydligt fler och roligare än på länge.

Med en stabil 2-0 ledning i ryggen fortsätter Viggan att sätta press på Fanna och i den 49:e minuten får Pontus ånyo chansen att lägga en hörna, dock utan att någon lyckas göra något av den. Så i den 52:a minuten lägger Viktor Widlund en passning till André, som ser till att Viggan nu tar ledningen med 3-0.

André, som trots sin filmstjärnestatus behållit sin norrländska blygsamhet, sammanfattar målet så här: ”Lukas kom runt på vänsterkanten och hittar in till Viktor som lägger den perfekt snett inåt bakåt till mig så jag får typ öppet mål. Bara att bredsida in den.” Ja det behöver inte vara svårare än så, samtidigt som målet innebär att André nu glider upp på en delad andraplats i den interna skytteligan tillsammans med sina kollegor Lukas Nilsson och Max Sjölander.

Viggan har nu ett stadigt grepp om matchen och Fanna står inte att känna igen från tidigare i höstas och efter åtta minuter från Andrés mål tänds den röda lampan åter bakom Fannamålvakten. Den här gången är det André som kommer farandes på högerkanten och tackar för senast genom att spela fram Viktor Widlund i den 60:e minuten som inte gör något misstag, 4-0.
>
Viktor, som gjorde sitt första inhopp i matchen mot Uppsala förra helgen, startade nu mot Fanna och gjorde ingen besviken då han med en kombination av snabbhet och teknik i kombination med blick för spelet skapade stora förutsättningar för sig själv framöver. Om målet sade han: ”En fin spelvändning och sedan ett inspel längs marken från André som lyckades hitta till min vänsterfot. ” Kan man bli ödmjukare än så?

Tre minuter senare är Lukas framme igen för att försöka rycka från Max och André i skytteligan, men skottet stöts ut av målvakten varpå André själv gör ett försök att själv rycka i skytteligan, men vinkeln var för liten så det blev nästan som ett inlägg. Viggans vackraste anfall kom sedan i den 70:e minuten, där nog nästan samtliga spelare i laget var inblandade i ett klapp-klapp-spel som man aldrig tidigare skådat, men det bidde bara en hörna av det.

På den hörnan får Nils Pasthy på en perfekt nick som målvakten med uppbringandet av sina sista krafter lyckas peta ut till en ny hörna. Men Nizze ger sig inte, utan kan i den 72:a minuten slå in den sista spiken och göra 5-0. Nizze, som gjorde Viggans första mål i division 3 2011, vet hur det går till men blir lite överrumplad av frågan hur det här målet gick till. ”Jag minns bara att André kom på vänstersidan inne i straffområdet och sen slog en diagonal rätt in till mig som hade öppet mål. Vem han fick bollen av får du nog fråga honom om.”

Två minuter senare är Vispen ytterst nära att nicka i mål, ungefär som i matchen mot Sumpan för några veckor sedan. Ytterligare två minuter senare kommer André igen och i ett bra läge men skjuter över. Nu är det i princip spel mot ett mål och Viggan uppvisar ett excellerande spel. Ny hörna i den 83:e minuten men utan resultat.

I den 85:e minuten kommer André igen och spelar fram Lukas som blir sopren med målvakten. Genom diverse kroppsfinter lyckas han få målvakten att gå till höger, varvid han upptäcker att han har hela målet tomt framför sig, men i samband med den egna kroppsförflyttningen tappar han kontrollen över bollen så att den rinner ut över kortlinjen. Matchens i särklass mest givna mål annars.

Två minuter senare är Aggebo ytterst nära att bli tvåmålsskytt sedan han blivit framspelad av Lukas, som för övrigt innehar det interna assistrekordet. När domaren sedan blåser av matchen var nog Fanna ganska nöjda med att det inte blev mer i baken. För Viggan var det en moral-boost värd mer än alla pengar i Småland, då man nu tydligen hittat nyckeln till målförrådet.

En kanoninsats av samtliga, där alla gav allt för varandra och oavsett vilka byten som gjordes behöll Viggan järngreppet om matchen från början till slut. I och med att resultaten från de övriga matcherna inte gick vår väg försvann chanserna att avancera från den sedan länge säkrade fjärdeplatsen. En fjärdeplats som är den bästa placeringen i klubbens 91-åriga historia. Grattis!

//Gula Örnen

1:a halvlek

2:a halvlek

Laguppställning
Harald Hemström
David Higgs. K (60)
Jonathan Vestman (34)
Max Sjölander
Lukas Nilsson
Lucas Hollingworth (75)
Hjalmar Thorgerzon
André Eliasson
Marcus Aggebo
Pontus Elfstrand
Viktor Widlund
Tom Gyldorff, ers (34)
Nils Pasthy, ers (60)
Samuel Alfarhan, ers
Calle Ringström, ers
Johan Peet, ers
Viktor Nilsson, ers (75)
Anton Johansson (MV), ers

Målgörare
Marcus Aggebo (34)
Lukas Nilsson (40)
André Eliasson (52)
Viktor Widlund (60)
Nils Pasthy (72)

Gula kort
-

Röda kort
-

Domare
Teddy Dahlin, HD
Gabriel Lahdo, AD1
Jafar Abdelkader, AD2

Matchens VIKing
Max Sjölander

Publik
55 personer

Väder
+7, molnigt