Ja, då var det dags att summera säsongen 2021 efter 22 omgångar, där inte mindre än 17 spelades under höstterminen. Längre och mer komprimerad säsong har man då inte varit med om, men detta oaktat så lyckades Viggan göra sin bästa säsong någonsin i klubbens 91-åriga historia genom att komma på en meriterande fjärdeplats.

Det har det varit en ganska omvälvande säsong med nästan ett dussin nya unga spelare som visat framfötterna på ett imponerande sätt, två tränarskiften och en coronapandemi som låg och skapade ovisshet under hela försäsongen, ända tills det till sist kom igång med seriespel den 5 juni. Inledningen blev sedan fenomenal med 6 raka segrar och en målskillnad på 19-1.

När sedan höstlöven fallit och det var dags för sammanräkning blev det på de 22 matcherna 14 segrar, 3 oavgjorda och 5 förluster med en total målskillnad på 51-24. Hemma blev det 8 segrar, 1 oavgjord och 2 förluster med en målskillnad på 31-10 och 25 poäng. På bortaplan blev det 6 segrar, 2 oavgjorda och 3 förluster med en målskillnad på 20-14 och 20 poäng.

Efter en dipp på slutet med några uddamålsförluster mot lagen ovanför, avslutade man serien med att i de två sista matcherna vinna med totalt 9-2, där man i sista matchen mötte IK Franke borta som besegrades med 4-2. Samma IK Franke som man senast mötte 2011 också då i division 3 då bägge matcherna slutade 2-2.

Den gången petade IK Franke ner Viggan till en femteplats i sista omgången, vilket de inte lyckades med denna gång, då Viggans fjärdeplats var säkrad sedan några omgångar tillbaka, då man minst säkrat sin fjärdeplats. Länge var det dock fyra lag, inklusive Viggan, som under slutet slogs om seriesegern, men där Viggan till sist fick stryka flagg, men nära var det att man lyckats.

Sista matchen för säsongen var alltså mot IK Franke borta i Västerås, och nu liksom då möttes lagen på Råby IP, som nu inte hade samma charm en gråkulen lördag den 20 november med 6 grader i luften, som en skir grönskande vårdag för 10 år sedan. Då bägge lagen var fast i tabellen oavsett resultat, blev det snarast en prestigeuppgörelse om vilket lag som kunde gå i vinteride med ett leende på läpparna.

Samtliga matcher i serien skulle starta kl 14.00 och så gjordes det även på Råby IP och alla som var speldugliga skulle luftas, inom ramen för de fem spelare som tillåts att bytas enligt regelverket, vilket nu kunde möjliggöras efter några sena konvalescentintyg, då bänken till sist kom att bestå av 16 spelare. Oavsett vilka som skickades ut i manegen så var det ingen som gjorde en besviken.

Anton Johansson, som nu fick stå i mål skulle visa sig hålla bästa möjliga Vigganklass, och såg till att endast två mål kom att hamna i den egna kassen trots många illvilliga försök från motståndarsidan. Victor Widlund och Pontus Elfstrand som tillhör Viggans begåvningskapital, spelade nu från start för andra gången i rad och gjorde det med bravur.

Viggan ville direkt visa vilka som låg högst i tabellen och redan efter tre minuter rinner Johan Sedendahl-Eriksson igenom på högerkanten och är nära att få till det i närkontakt med målvakten som dock lyckades styra ut bollen till hörna. Viggan fortsatte sedan att stå på gaspedalen och man ställde nog därför in sig på att det kunde bli många mål denna dag.

Efter sex minuter får Viggan en frispark i ett utsökt läge, som Lukas skall försöka förvalta på bästa möjliga sätt, särskilt som han föresatt sig att försöka knappa in på skytteligans etta Erik Herre, även om detskiljde fem mål dem emellan. Hursomhelst, skottet går av och i människomassan framför målet åker bollen som en flipperkula och mången rödklädd gjorde uppriktiga försök att peta in bollen, men bennumerären framför målvakten var för stor.

Plötsligt händer det man inte trodde kunde hända. Franke går fram i en kontring, vilken inte skulle bli den enda visade det sig, varvid Anton i Vigganmålet tvingas att medelst en slängning ner mot stolproten, i kombination med en förlängd arm, styra ut bollen till hörna. Frankes målvakt vill inte han vara sämre, utan lyckas med en fotparad rädda laget från ett underläge i den 13:e minuten.

Det har ju tidigare klagats på en viss fäbless hos Viggan att tappa boll vid uppspel i Mittens Rike, vilket då ofta bjudit in motståndarna till kraftfulla omställningar. Detta blev nästan legio vid flera tillfällen, och hade inte Anton i målet varit på hugget denna dag, så hade segern blivit betydligt svårare att bärga.

Men när man väl var på Frankes domäner så var det farligt nästan varje gång. Lukas testar exempelvis ett skott i den 19:e minuten, men fick tydligen en fluga i ögat vid skottögonblicket och missade målet. Hjalmar Thorgerzon kan dock nästan reparera Lukas miss minuten efter, och det är bara millimeter från att han lyckas.

På den påföljande hörnan, som Lukas skall lägga från vänsterkanten, tänker densamme: ”Jag har börjat tröttna på dom i straffområdet som inte nickar dit mina hörnor, så då tänkte jag att det är bäst att ta saken i egna händer och kolla så bra det blev!” Jo, bra blev det då han med en ”dogleg vänster” lyckades skruva bollen direkt in i mål, trots några intensiva handviftningar från målvakten som dock inte lyckades stoppa bollen. 1-0 till Viggan.

Detta tilldrog sig alltså i den 20:e minuten och i sammanhanget skall nämnas att Erik Herre inför matchen stod på 11 gjorda mål innan han blev långtidsskadad, medan Lukas och André Eliasson låg och fiskade i bakvattnet med sex mål vardera tillsammans med Max Sjölander som även han fått sex i nätet. Det fanns alltså en intern sporre att försöka komma upp ett snäpp på pallen.

I den 24:e minuten får en av våra backar krångel med växellådan och lyckas i en helt ohotad situation förpassa ut bollen över kortlinjen till hörna för de gröna. Två minuter senare får de en ny och på denna tvingas MålAnton göra en kvalificerad räddning, där han ofta fick nytta av sin väl tilltagna bröstkorg.

Så i den 28:e minuten lägger Lukas in en smörpassning i slottet, där en målhungrig Max står och väntar på att få öka på Viggans ledning. Efter en halv Toplev, där Max gör en snabb rotation kring sin egen axel, upptäcker han alltför sent att han inte har bollkontakt, utan effekten blir endast ett nytt hål i ozonskiktet, men ack vad nära det var. Eventuella knott i närheten måste ha dött av syrebrist pga den snabbt uppkomna virvelvinden.

Efter exakt 31 minuter får Pontus lägga en högerhörna men inga andra noteringar finns att tillgå, så man får utgå ifrån att den blev resultatlös. Fyra minuter senare gör Johan en formidabel tjurrusning genom hela mittfältet, och när han får ögonkontakt med målvakten drar han på värsta rökaren, men han får samtidigt se hur målvakten precis hinner tippa den över ribban till hörna.

Minuten efter, i den 36:e, lägger Lukas ett inlägg där André, som alltid har huvudet på skaft, nickar in 2-0 i det hörn från vilket målvakten rörde sig i diametralt motsatt riktning. Nu låg alltså såväl Lukas och André på sju mål vardera, men fortsatt ändå fyra mål i underkant upp till Erik Herre på täppan.

Två minuter senare sticker Frankerna upp i ännu ett kontringsförsök, och så pass utstuderat att Anton i målet tvingas brösta upp sig ordentligt för att freda sitt mål från denna soloräd. Max, som nu ligger ett mål efter herrarna Lukas och André, gör ett intensivt försök i den 41:a minuten men stoppas i sitt tilltag i absolut sista sekunden.

MålAnton, som växer för varje spelad minut, tvingas i den näst sista spelminuten ut ur sitt rede och gör sig dubbelt så stor för att täcka ännu en kontring. Det kostar att ligga på topp, men alla verkade ha största förtroende för Anton i målet. Sen var det dags att gå in och värma händer och fötter.

Uppenbarligen hade Franke kommit över ett par rullar taggtråd i pausen, ty då de kom ut var de betydligt vassare än vad man varit en timme tidigare. Redan under den första minuten fixar man till en hörna och minuten efter kan man rulla in ett reduceringsmål och det var innan Viggan ens hade vaknat till liv. Vad väntade nu?

Matchens fetaste chans kom sedan i den 49:e minuten, då Frankerna inte hade koll på fötterna inne i sitt eget straffområde, varvid Victor får på årets rökare mot målet från kort distans, men målvakten som var på väg att ramla baklänges, lyckas i fallet få upp en hjälpande hand som räddar bollen från att gå in.

Max, som trots sin gracila uppenbarelse inte är att leka m???ed, kommer i den 54:e minuten nästan fri men görs frimärkstunn i slutsekunden då tvenne backar kommit överens om att gå samman och mosa Maxen. Tre minuter senare är det dags för MålAnton att ingripa igen då Frankerna kontrar vilket ledde till en dubbelhörna.

Max, som ännu inte gett upp striden om en andraplats i skytteligan, gör ett nytt försök i den 59:e minuten, då han den här gången slinker förbi Skylla och Karybdis och testar ett lobbskott som dessvärre går strax över. Men han ger sig inte. Minuten efter tillskansar han sig åter ett bra läge men flugskit på kikarsiktet gör att skottet går över denna gång också.

I den 61:a minuten har Johan jobbat sig fram nästan till kortlinjen, då han passar in till Max som släpper bollen vidare till Lukas, men även han hade felinställt sikte. Bättre går det då för Max i den 64:e minuten, då han gör ett inlägg till André, som likt en stolt fjällskivling sätter till huvudet och nickar in 3-1 till Viggan, sedan bollen tagit i den bortre stolproten och in.

Den norrländska furan tillstår ödmjukt att det blev två mål denna dag och bägge genom att använda huvudet: ”Det var två nickmål som var ganska lika varandra, första inläggen från Lukas och det andra från Max där båda kommer perfekt på skallen och då känner jag mig som Luca Toni!”

Tre minuter senare är han nära igen efter ett bra inlägg. I den 70:e minuten har Max samlat kraft igen till ett nytt försök. Även om det blev en ormdödare, så gick skottet fram men togs om hand av målvakten. Sedan byter Viggan och Frankerna hörnor med varandra. Viggan i den 71:a och Frankerna i den 72:a och 73:e.

Ännu en Vigganhörna kommer i den 75:e, och den här gången är det den nyutsläppte Anton Johnson som är ytterst nära att hamna i målprotokollet. Två minuter senare kommer en ny Frankehörna, så lite Hawaii är det i matchen just nu. Men så kommer det förlösande 4-1 målet för Viggan och det är Pontus som antecknar sig i målprotokollet i den 79:e minuten.

Pontus som därmed gjorde sitt första mål i A-laget kan stolt konstatera: ”Fick en fin passning från André precis utanför straffområdet, kollade upp o såg att målvakten gick tidigt åt vänster så rullade bara in den i högra hörnet.” Vad månne det inte bliva av denne yngling? Nu var frågan om det skulle bli några fler mål denna sena eftermiddag.

Minuten efter spelar Lukas fram Viking Peterson, som i ett bra läge skall sopa in bollen från ganska nära håll medelst en rejäl bredsida, men bredsidan var lätt felvinklad varför Viking och alla tillresta åskådare med stor besvikelse fick se bollen gå på fel sida av stolpen. Snopet! Men Viking får en ny chans bara tre minuter senare.

Efter att ha accelererat fram till ett utsökt läge, drabbas han av dubier efter det som nyss hände, varför han först avvaktar om skott skulle komma, innan han till sist bestämmer sig för att skicka bollen vidare till Lukas, som efter diverse fotkonster välter inne i straffområdet, varefter det hela rann ut i sanden. Franke ger sig inte utan fixar en hörna i den 84:e minuten, så ofarliga var de sannerligen inte.

Så pass farliga var de att de minuten efter gör sig så pass fria att de kan rulla in en reducering och nu leder Viggan endast med 4-2. Darr på manschetten? Nädå. Viggan fixar en hörna minuten efter och två minuter senare är det Frankes tur att få sig en. I den 89:e får Pontus på en riktig rökare som målvakten tippar till ännu en Vigganhörna, men Franke kontrar med en egen två minuter senare.

Eftermiddagens stora snackis kom i den 93:e minuten då Marcus Aggebo skulle kliva in i målprotokollet, trodde han och alla andra. En version är att han endast skulle peta in bollen i tom bur, något som motsägs lite av hans eget uttalande. Även om händelsen fångades av en närvarande civilklädd spelare, Nils Pasthy, så råder det delade meningar om vad som egentligen hände.

Men så här sa Agge, som är lika kvick i huvudet som i foten: ”Jag kom i en sådan otrolig framfart, och när jag väl fick någorlunda stopp på mig själv känner jag ett kraftigt blodsockerfall pga tom mage. Dessutom hörs ett antal kraftiga vrål till höger om min sida vilket får mig att inse att jag är på fel plats och vill snabbt bli av med bollen för att kunna springa hem och försvara.” Detta var ju om inte annat ett mycket ädelt uttalande från Agge.

Ja, så var 22 omgångar avklarade och nu återstår endast att gratulera samtliga ledare och spelare till en fantastisk insats under det gångna året och hoppas att formkurvan håller i sig och kanske även förstärks under nästa år. Nu väntar en välförtjänt vila för alla innan allt drar igång igen.

Då det som sagts är dags att summera den här säsongen, skall det kanske i sammanhanget också anges att det spelats fotboll under 1980 minuter plus diverse tilläggstid. Arvid har tvättat matchställ 22 gånger. Jocke & Co har tagit ut och coachat laget vid 14 tillfällen och Roberth Björknesjö vid 8 tillfällen. Däremellan har ett otal träningstillfällen ägt rum.

Den, som eventuellt har orkat ta sig igenom alla dessa 22 tirader av matchreferat, har utsatt ögonen för 40.958 ord, men skribenten friskriver sig från allt ansvar för alla eventuella ekonomiska krav för nedsatt syn eller andra läsfrämjande produkter som kan ha inhandlats för att ta sig igenom detta kompakta ordbajseri. Tack för i år!

//Gula Örnen

1:a halvlek

2:a halvlek

Laguppställning
Anton Johansson
David Higgs (46)
Max Sjölander
Viktor Widlund (70)
Lukas Nilsson
Petter Andersson, K (46)
Johan Sedendahl (67)
Hjalmar Thorgerzon
André Eliasson (81)
Marcus Aggebo
Pontus Elfstrand
Anton Johnson. ers (46)
Lucas Hollingwo0rth, ers (67)
Johan Peet, ers (46)
Anton Lindborg, ers (81)
Viking Peterson, ers (70)

Målgörare
Lukas Nilsson (21)
André Eliasson (37
André Eliasson (64)
Pontus Elfstrand (78)

Gula kort
-

Röda kort
-

Domare
Henrik Karlsson, HD
Abdi Yussef Hassan, AD1
Navid Ghanbarzadeh, AD2

Matchens VIKing
Anton Johansson

Publik
46 personer

Väder
+6, molnigt