Den 16 juni var det dags att åka till Järfällavallen, och utan att ha kännedom om oddssättarnas utsagor, så kunde man med egna empiriska uppskattningar känna att det skulle bli en tuff match. Detta var beräknat efter de resultat som står att finna i arkiven. Redan 2004 möttes lagen i division 4 och då vann Järfälla med 6-0 på Järfällavallen och 2-0 på Hägernäs. Året efter blev det något beskedligare siffror, 4-0 hemma respektive 3-1 på Hägernäs.

Sedan dröjde det till 2013, då Järfälla inte hade något av sina bättre år. Viggan vann då hemma med 5-1, men på Järfällavallen blev det 1-1. Det året åkte dessutom Järfälla ur division 4 för att senare dyka upp igen. 2018 var det som vanligt igen, nu i division 4, med Järfällavinster 3-1 och 5-1 och året efter med lite mer moderata siffror, 1-0 och 2-1. Avslutningsvis så blev det Järfällavinster även förra året, nu i division2, med 5-0 och 3-2.

Det är svårt att försöka ta sig ur historiens slagskuggor, vilket skulle komma att visa sig även denna soliga dag på Järfällavallens nylagda konstgräsmatta, som nu ersatt den tidigare nertrampade pizzadegen. Järfälla hade åkt på en äkta Hals & Beinbruch för några veckor sedan, då laget decimerats med två man pga riktiga benbrott. Viggan, som alla vid det här laget vet, hade ett halvt lag hängandes utmed planen som åskådare, fast här var det inte benbrott utan knän, ljumskar och lårbaksidor.

Nåväl, uppmuntrad av den fina mattan och det strålande solskenet blåste domaren till spel kl 13.00, med påföljd att Järfälla först fick tag på bollen och var ytterst nära att göra mål redan under inledningsminuten. Chockade över detta fick Vigganförsvaret försöka ta sig samman på den efterkommande hörnan. Men denna giftiga superattack fick ådrorna att isas över vad som eventuellt skulle komma härnäst.

Järfälla hade innan matchstart uppvisat ett synnerligen energiskt gymnastikprogram, där varje spelares kroppsdel utsatts för diverse påfrestningar, vilket uppenbarligen fått önskad effekt i matchstarten. Sålunda måste man efter 12 minuter sluta ögonen av fruktan, då Järfälla är ytterst nära att ta ledningen. Men, med Kevins utsträckta lekamen på 2,6 meter och därtill en extra fingerlängd, kunde han rädda bollen från att passera mållinjen.

Det var som om syret tog slut på Järfällavallen, då hemmalaget hade fått ensamrätt på bollinnehavet, medan gästerna fick springa sig varma i solskenet i jakt på bollen. Efter 14 minuter får Järfälla en hörna, där Kevin åter höjer sig över mängden på mer än ett sätt och klistrar bollen. Exakt samma sak händer fyra minuter senare då han är uppe i stratosfären igen. Som alla nu förstår är det mycket bollinnehav för Järfälla, medan Viggan trots enträgna försök inte lyckas få igång något eget spel.

Men i den 24:e minuten får Viggan en frispark, vilket gör att man får totalkontroll på bollen och det blir också Viggans första farliga läge. Fem minuter senare en ny frispark för Viggan, som Hampus lägger, vilken till sist utmynnar i en hörna och en viss ljusning är att skåda vid horisonten. Eller är det tåget från Uppsala som är på ingång? Tyvärr visade det sig att det var det senare, då Järfälla tar ledningen efter 35 minuter, sedan försvaret förmodligen räknat fel på hur många Järfällaspelare som befann sig framför mål. Ganska snopet baklängesmål.

Tre minuter senare skapar Viggan sin bästa chans och det är genom Samuel Östlund, som sin vana trogen använder vänsterkanten för att uppnå sina syften. Matchbilden under den första halvleken påminde starkt om de matcher där Viggan mött spelskickliga lag. En subjektiv analys är då att Viggan låtit motståndarna leka rommen av sig under den första halvleken, för att sedan slå till i den andra, varvid motståndarna blivit som förlamade.

Detta skulle nu inte inträffa idag, men Viggan reste sig ändå på slutet av halvleken och Pontus Elfstrand kan i den 42:a minuten få på en riktig stänkare, som dessvärre tar på ett ben och ut till hörna. På övertid kan Viggan sedan skapa ännu en bra chans vilken även den ledde till hörna. Noterbart denna dag är hur lätt folk kan falla. Viggan har en person med mycket hög tyngdpunkt vilket lätt leder till fall. Järfälla hade 10 utespelare som turades om att falla stup i kvarten och låg som käglor i en bowlinghall.

Trots alla dessa manfall så vann Järfälla trots allt dragkampen om de gula korten med 4-3 när matchen sedan var slut. Trots att man ofta låg som ett dussin italienare på planen, behöll man ändå bollkontrollen när man väl var på benen, som exempelvis i den 48:e minuten då man kommer helt fri med Kevin, förmodligen beroende på ett nytt räknefel vad gäller antalet motståndare. Kevin kunde nu återigen medelst utnyttjandet av sin helt utvecklade lekamen täcka målet.

Minuten efter kan Otto Levin i Viggan få på ett riktigt praktskott som dock går över, men hårt var det. I den 52:a kan Järfälla med en halvdan bicykletas antecknas för ett ”Attempt” men Kevin var med på noterna. Två minuter senare kan Viggan efter ett inkast skapa ett bra läge som avslutas med ett skott utanför av Samuel. I den 58:e minuten är Järfälla ytterst nära två gånger att överlista Kevin men resultatet 1-0 står sig på resultattavlan.

Viggan sticker dock upp med en frispark och en hörna i den 60:e resp 62:a minuten medan Järfälla får en egen hörna i den 65:e minuten. Snart kvarten kvar, när Viggan i den 72:a minuten anfaller och avslutar med ett skott från Samuel som renderar en hörna. Tre minuter senare kan Tom Dahlin få på en riktig kanonrökare, som målvakten inte hade en chans att ta hand om, annat än att boxa ut den glödande kulan.

Är det nu som Viggan skall placera motståndarna i baksätet som i så många matcher tidigare? Känns lite så när samme Tom är ytterst nära att få en tå på ett inlägg i den 80:e minuten. Fyra minuter senare dags för en ny frispark för Viggan, dock utan något resultat. Så med endast fyra minuter kvar lyckas Järfälla slugt utnyttja Viggans press framåt och via en omställning göra sig fria med Kevin, men den här gången gick det inte att stoppa försöket. 2-0, vilket då kändes lite snopet.

Viggan har ju en fäbless för att inte hålla riktigt tätt i slutet av matcherna och nu fick man se hur poängen flög iväg. Matchen avslutas sedan med att Eric Rylander, som släppts ut från konvalescentbänken, avfyrar årets mörsare men bollen boxas ut med förmodade brännskador på målvaktens knogar. På övertid får Viggan sedan en hörna som Aggebo försöker trycka in, men målvakten är med på noterna. Ännu en tråkig förlust på Järfällavallen.

Rent historiskt så är Järfälla ett svårslaget lag och dagens match var alltså inget undantag. Med tanke på de vassa torpedpar Viggan har framåt, är det ändå lite förvånande att man endast lyckats peta in ett enda mål på de senaste fyra matcherna. Å andra sidan hade man bara släppt in tre mål på de senaste sju föregående matcherna. Analysgruppen kommer alltså till slutsatsen att Viggan är så gott som omutliga bakåt, men tenderar att vara lika impermeabla framåt.

Två matcher återstår innan en välbehövlig sommarvila, där Sandvikens AIK står först på menyn hemma på Hägernäs IP nu på söndag kl 13.00, dagen efter midsommardagen. Sedan avslutas vårsäsongen med revanschmötet mot Österåker borta lördagen den 29 juni.

/Gula Örnen

Laguppställning
Kevin Lund
Otto Levin
Jonathan Vestman (69)
Hampus Svensson (63)
Calle Ringström
Pontus Elfstrand (80)
Erik Wallin
Oscar Helmersson (63)
Samuel Östlund
Hjalmar Thorgerzon
Marcus Aggebo, K
Rasmus Björner, ers (69)
Lucas Hollingworth, ers
Tom Dahlin, ers (63)
Filip Neumann, ers
Viktor Widlund, ers (63)
Eric Rylander, ers (80)
Sebastian Fjäll (MV), ers

Målgörare
-

Gula kort
Oscar Helmersson (45+3)
Calle Ringström (52)
Viktor Widlund (69)

Röda kort
-

Domare
Martin Johansson Oberle, HD
Michael Torres, AD1
Enes Köylüoglu, AD2

Matchens VIKing
Kevin Lund

Publik
176 personer

Väder
+19, lätt molnighet

Kalendern