Ursvik IK - Viggbyholms IK 0-2 (0-0)
Lördag 13:e april 2013, kl 15.00 på Ursviks IP


Seriepremiärer är inte något för nervklena varelser och ser man tillbaka på Viggans intåg i premiärmanegen de senaste tio åren, så förstår man att det kan faktiskt gå lite hur som helst.

2003 (div 5): Lidingöfavoriterna – Viggan 2-3
2004 (div 4): Viggan – Ekerö 4-2
2005 (div 4): Viggan _ Helenelund 0-0
2006 (div 4): Viggan –Bele Barkarby 2-3
2007 (div 4): Sollentuna – Viggan 2-1
2008 (div 4): Djursholm – Viggan 7-1
2009 (div 4): Viggan – Österåker 5-0
2010 (div 4): Viggan – Blue Hill 3-3
2011 (div 3): Uppsala – Viggan 1-0
2012 (div 3): Viggan – Ängby 2-1


Hursomhelst, lördagen den 13 april så var det dags för seriepremiär i division 4 igen och den här gången var det Ursvik IK som stod på tur. Senast lagen möttes i seriesammanhang var 2008, då Viggan vann på Ursviks IP med 2-1. Nu var Ursvik nyuppflyttade, efter att ha intagit en stark andraplats i div 5 i höstas, då man gjorde inte mindre än 71 mål, vilket nog kan få en och annan att darra på manschetten. Viggan hade gjort en motsvarande resa, men från andra hållet och nu skulle lagen alltså mötas i div 4 igen.

Efter första kvarten började man ana varför Ursvik hade lyckats med sitt avancemang. Man var betydligt mer på bettet och Viggan kändes under dessa minuter ofta som klar tvåa på de flesta bollarna. Att uppspelen ofta inte hamnade på rätt ben gjorde att kontringar var vardagsmat under denna fas av matchen. Dessbättre hade Ursvik inte tagit med sig målinstinkten från förra året, vilket Viggan skall vara tacksamma för.

Efter att Viggan lyckats snirkla sig ur sitt komaliknande tillstånd efter en tredjedels timme, började man känna lite mer tillförsikt. Vetskapen om Viggans fysiska företräden, som utvecklats under de inledande mörka månaderna detta år, tillsammans med att man oftast intagit viloläge under den första halvleken i vårens träningsmatcher, gjorde att man satte all sin tillit till vad som skulle kunna hända i den andra halvleken.

Redan efter 20 minuter började man se tendenser till vad som komma skulle och efter 28 minuter var Viggans torped, M. Houlst, framme och skrämde upp Ursviks målvakt ordentligt. Med lite längre anfall så började man också avslöja vissa svagheter i det tidigare så resistenta Ursviksförsvaret och när Houlst lyckats få ut Ursviks målvakt på en längre exkursion, så var frågan om huruvida Houlst själv skulle kunna få in bollen i det tomma målet, eller om han skulle välja en medspelare för detta ändamål.

Houlst gjorde det senare och den lycklige mottagaren var Larrymar Liljeholm, som i sin ungdomliga iver trodde att det var kraft man skulle gå på, varför det övergivna målets ribba passerades med god marginal, till lycka för de gulsvarta. Halvleken kunde dock ha slutat riktigt illa, då Ursvik i det absoluta slutskedet av halvleken höll på att få in bollen, men en av Anelis skor ville annorlunda och det hela rann ut till en hörna, men oroväckande var det. Summa summarum: En ganska jämn halvlek, där Ursvik i kraft av sin roll som utmanare, brände mycket krut under den inledande kvarten för att successivt få se Viggan komma in mer och mer i matchen.

Ursvik öppnade även den andra halvleken inspirerat, även om det inte skulle dröja så länge innan drömmen om ära och berömmelse i premiären skulle grusas. Ty i den 54:e minuten gjorde Larrymar en hedersvärd upphämtning i försvarsområdet och kunde sedan med bravur se till att bollen hamnade hos Viggans torped Houlst, som med teknik och erfarenhet såg till att förpassa bollen in i nätmaskorna, förbi en utrusande målvakt. 1-0 till Viggan och en skön magkänsla insmög sig i den annars så råkalla omgivningen.

Har man spelat två säsonger i division 3 och dessutom åkt ur på ett hårstrå, så finns också ett uppdämt lager av erfarenhet och teknik, som inte försvinner över en natt, vilket också skulle komma att visa sig. Det var nog många i Ursvik som vid det här laget hade önskat att de också hade fått vara med på Viggans alla överlevnadskurser på Bosön och på Rehab, då det nu syntes klart och tydligt var det fanns mest spring i benen.

Viggan maler nu på och så småningom också ner motståndet och en kvart in i andra har Göran Dahlberg ett jätteläge från fem meter, där han med stor kraft lyckas skjuta över ett ödelagt mål. Minuten efter kan Markus Mild se målvakten i vitögat från mindre än 10 meter, men stirrar sig blind och skjuter rakt på trots att det var från sidan som skottet avlossades.

Viggan har nu kopplat en halvnelson på Ursvik och det känns som om något hänger i luften och det gjorde det också. I den 73:e minuten kan Mild sålunda framspela Houlst, som nu med nyvunnen erfarenhet från förra målet ånyo kan förpassa bollen ekvilibristiskt in bakom målvakten, utan att för den skull upprepa sig alltför mycket. 2-0 till Viggan och saken verkade biff hos många.

Med den pansarbrytande torpeden Houlst på topp, skickligt ackompanjerad av flankörerna Göran Dahlberg och den nyinhoppade Glenn Jonsson från Göteborgstrakten, såg Viggan till att skapa ett ständigt osmotiskt tryck i det gulsvarta försvarsområdet. Ett exempel på detta var i den 60:e minuten, då man sköt inte mindre än fyra gånger från kortdistans, dock utan att lyckas fullt ut.

Gonzalo Maturana, som släpptes ut i manegen på slutet, var även han ytterst nära att förbättra slutresultatet, dock utan att han nådde ända fram. Nästan hela långbänken med fem man kunde denna dag ventileras, vilket nog var tur med tanke på risken för frostskador i sitsarna.

Med undantag för den första halvleken, så måste man säga att det var en väl godkänd insats, trots vissa premiärnervsbesvär, där särskilt den koordinerade anfallsviljan från kavalleriet i andra halvlek gav mersmak. Försvaret skötte sig även det, assisterat av mittfolket, mycket väl under andra halvlek och det fanns egentligen ingen grund för oro någon gång under andra halvan av matchen.

Ett stort grattis till alla som bestod provet i premiären. Nu väntar ett smärre lokalderby på lördag hemma på Hägernäs då Vaxholm kommer på besök.

/Gula Örnen



Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 Bild 13 Bild 14 Bild 15 Bild 16

Laguppställning
Petri Anufrijeff
Anton Johnson
Martin Brogren
Mikael Houlst, K
Niklas Magnusson
Göran Dahlberg (84)
Leo Edholm F.
Anelis Redzic (61)
Larrymar Liljeholm (58)
Markus Mild (79)
Mikael Sten
Daniel Ghazarian, avb
Christer Dahlgren, avb (61)
Gonzalo Maturana, avb (84)
Nils Pasthy, avb (79)
Niklas Jonsson, avb (58)

Målgörare
Mikael Houlst (54, 73)

(se skytteligan)

Gula kort
Mikael Sten (56)
Anton Johnson (67)

Röda kort
-

Domare
Mihael Mihaj, HD
Michal Danka, AD1
Yasin Kayhan, AD2

Matchens Viking
Mikael Houlst

Matchens VIKing

Publik
26 personer

Väder
Grått, +3