IFK Vaxholm - Viggbyholms IK FF 2-2 (2-2)
Lördag 16:e april 2016, kl 17.00 på Vaxö IP

Det här var första gången som Viggan mötte Vaxholm i en seriepremiär, men det var ingalunda första gången lagen möttes. Sedan lagen möttes första gången i division 4, vilket var 2006, har man därefter mötts 16 gånger innan dagens match. Det har blivit sju Viggansegrar, fyra oavgjorda och fem förluster med en sammanlagd målskillnad på 24-20 i Viggans favör.

Tyvärr missade undertecknad Nordicbets odds, men förmodligen hade man ett svårt val att göra med tanke på hur jämna matcherna lagen emellan brukar vara. Under 2011 och 2012 var det ett uppehåll i utbytet, då Viggan spelade i division 3, men under de tre därefter följande åren har det blivit två Vigganvinster, två oavgjorda och två förluster, vilket måste ha gett oddssättarna en hel del gråa hår.

Även Vaxholm verkar befinna sig i ett generationsskifte med många nya unga spelare. Viggan, som befinner sig i samma situation, hade denna gång endast med sig sex spelare i 16-mannatruppen som också var med i mötet på Vaxö förra året: Ibbe, Tauer, Fille, Nizze, Braghi och Pontus. Så då infinner sig frågan ”Vad hände med alla andra”?

Skador, studier och annan ej fastställd orsak ligger huvudsakligen till grund för detta manfall. I dagsläget har vi exempelvis tre fingerfrakturer, två knäkonvalescenter, tandagnissel samt tennisturneringar och tysklandsstudier som omöjliggör deltagande. Det ger en ganska bra bild av frånvarosituationen, men det har givetvis fyllts på med ungt friskt blod.

Nya för dagen var William Oberg (Enebyberg), Christian Freby (Bele Barkarby), Dennis Asmussen (IFK Västerås), Jacob Öster (IK Frej), Martin Hörnberg (Enebyberg), Aidan Porter, Shpetim Isufi och Juan Wilson, många av vilka har försetts med synnerligen mycket spring i benen.

Ja, det var lite om bakgrunden till matchen, men vad var det som egentligen hände i detta 17:e möte? Vaxholm, som inledde serien en vecka tidigare och hade lite mer matchvana, särskilt som Viggans sista träningsmatch fick ställas in förra helgen, visade sig också lite mer alerta i matchöppningen.

Man lät sig lätt imponeras av de inledande minuterna, då de blåklädda fick till ett bra passningsspel och snabba ruscher på kanterna. Detta ledde till en tidig hörna efter fyra minuter som dock blev resultatlös. Men i den 6:e minuten ringer det bakom Rasmus, sedan den snabbfotade vikingkopian Alexander Meurman fått en smörpassning, som öppnade för en soloräd genom hela Vigganförsvaret.

Vi fick se fyra rödklädda fågelholkar bevittna hur den blåe slalomåkte mellan konerna och ensam med Rasmus ger han Vaxholm ledningen med 1-0. Förra året dröjde det tre minuter, nu alltså sex innan Viggan fick kröka rygg i nätmaskorna. Knappast den inledning man hoppats på i det röda lägret.

Det var mycket kamp på planen och inget av lagen lyckades komma till några direkta avslut, bortsett då från det nyss inträffade. Men i den 20:e minuten lyckas den flyfotade William Oberg rycka sig loss på högerkanten och accelererade in mot mål, där en blåback tvingas fälla Oberg strax framför målets ena stolpe.

Vigganspelarna är inte bortskämda med straffar och när det väl vankas så börjar snålvattnet rinna. En möjlig kvittering i vardande? Dagens exekutor blir Jan Tauer, som rutinerat sätter bollen i nätmaskorna och vi har 1-1. Detta ledde också till en liten nytändning hos de röda. Men säg den glädje som varar.

I den 23:e drabbas Tauer av ett omvänt magplask, då han efter en nickduell landar olyckligt på ryggen och en orolig skara samlas kring den fallne krigaren. Men då den gode Tauer är gjord av Kruppstål, blev ingen förvånad när han till sist hankade sig av planen för att snart åter vara med i drabbningen.

Vaxholm kändes något vassare under den första halvleken och man var alltid lite orolig när de kom farande som en vargflock. En hörna i den 33:e kändes inte helt komfortabelt, men undanröjdes rutinerat. Betydligt sämre gick det då minuten efter, då Vaxholm i den 34:e kan ta ledningen med 2-1 på ett ytterst besynnerligt sätt.

Vaxholm får en frispark som går in i spelarhögen framför mål. Först snuddar bollen Tauer och ändrar riktning så att Rasmus tvingas till en slängning och tippa ut bollen, trodde han, men bollen tar på Frebys höft och in i mål. Detta är källinformation som kanske kan reda ut den heta interna debatten i Vaxholm om vem som faktiskt skall tillskrivas målet.

Vaxholm har sedan ett bra läge i den 40:e men nickar utanför. En minut senare nickar Vaxholm igen, men denna gång i egen bur. Ett av de märkligaste och snyggaste självmålen man sett i modern tid faktiskt. Dennis skickar upp en boll från backlinjen som en Vaxholmsförsvarare, en bit utanför straffområdet, går upp och nickar.

Bollens bana går inte som tänkt mot motståndarsidan, utan går snett bakåt uppåt i vid vinkel. Målvakten, som för stunden befinner sig ganska långt ut, får med huvudet uppåtvänt, bevittna hur bollen som är helt utom räckhåll, beskriver en parabelbana och senare ensam rullar orörd in i nätmaskorna. Kvitterat 2-2.

I den 41:a serverar Tauer springaren Glenn en räkmacka, som denna från vänsterkanten omvandlar till en riktig rökare, som dessvärre tar i burens utsida, men det såg bättre ut därifrån undertecknad stod. Vaxholm kan sedan oroa stämningen med en avslutande hörna i den 45:e, även denna resultatlös.

Bortsett från målen och dramatiken kring desamma, så var första halvlek inget att yvas över, mycket till stor del beroende på det usla vädret. Kallt, mulet och disigt. Men givetvis på det ofta krampaktiga spelet, där derbyatmosfären ofta lade en blöt filt över spelet. Mycket stod ju på spel för lagen i denna drabbning, även om det bara var första matchen för Viggan.

Vaxholm öppnar även bäst i den andra halvleken och hade inte Rasmus varit på tårna i den 49:e minuten hade denna sena afton kunnat sluta riktigt illa för de röda. Med en reflexräddning kan han sålunda freda målet och tippa till hörna. Tre minuter senare lägger Vaxholm ett inlägg som går parallellt med mållinjen, om än en bit utanför. Även detta försök leder till hörna.

Men när väl denna chockstart lagt sig tog Viggan över initiativet och fick Vaxholm i brygga under långa stunder. Bragi kan exempelvis få till två riktigt bra hörnor i den 61:a och 62:a minuten, som med lite tur kunde ha skapat än mer oreda än vad de gjorde. I den 68:e får Fille ett riktigt bra läge just framför mål, men skottet går rakt på målvakten.

Som sagt, Viggan har tagit över initiativet nu och Vaxholm känns pressade. Många riktiga målchanser bjöds det inte på, men i den 78:e får Viggan till sitt bästa anfall denna dag där Glenn dock avslutar med att skjuta utanför. Fem minuter senare får Viggan en hörna till, dock utan att det medför några förändringar på resultattavlan.

Bägge lagen är nu synbart trötta och när Nisse, för att bryta ett farligt anfall, råkar sikta på en av de blå Akilleshälarna, drabbas han av rött kort och direktavvisas av planen. Vaxholm, som vädrar morgonluft om man nu kan göra det i det klimat som rådde, satsar nu allt för ett avgörande. Viggans svarar med ännu tuffare spel och får två gula kort till med en minuts mellanrum.

Till sist blåser domaren av och matchen slutar 2-2, där Vaxholm vann första halvlek på poäng och Viggan den andra. Vaxholm hade det något bättre passningsspelet, särskilt under den första halvleken, men kroknade något i den andra, förmodligen beroende på att Viggan ökade trycket. Nu har Viggan i vilket fall fått lite matchvana. Historiskt sett blev det ett rättvist resultat.

Den största behållningen denna dag var nog Vaxholms nya idrottskomplex med bl a nya omklädningsrum, något man saknat det senaste decenniet. Riktigt fint var det. Borta är de långa fjällvandringarna från hockeyhallen ner till planen.

Nu väntar Kista SC hemma på lördag kl 13.00. Länge trodde vi att det skulle bli gräspremiär, då det var så sagt i förbundets spelschema, inlagt av kommunen. Nu har kommunen dock beslutat att det inte blir något grässpel, utan matchen skall spelas på konstgräset, som också skall lagas dessförinnan. Lite förvånande angående gräsplanen, med tanke på att den fick beträdas för träning redan för 3-4 veckor sedan, men då gällde det förstås ett lag högre upp i seriesystemet.

/Gula Örnen

PS. Vi beklagar den dåliga bildkvalitén pga fotograf och tids- och väderbetingelser.



Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 Bild 13 Bild 14 Bild 15 Bild 16 Bild 17 Bild 18 Bild 19 Bild 20 Bild 21 Bild 22

Laguppställning
Rasmus Karlsson Hård
Ibrahim Marrakchi
Jan Tauer, K
Martin Brogren
Filip Karlsson
Nils Pasthy
William Oberg
Christian Freby
Dennis Asmussen (41)
Niklas Jonsson (86)
Shpetim Isufi (70)
Jacob Öster, avb (41)
Pontus Tavemark, avb
Martin Hörnberg, avb
Aidan Porter, avb (70)
Juan Wilson, avb (86)

Målgörare
Jan Tauer, str (21)
Självmål (41)

(se skytteligan)

Gula kort
Martin Brogren (59)
Aidan Porter (86)
Christian Freby (87)

Röda kort
Nils Pasthy (gr 84)

Domare
Håkan Pettersson, HD
Johan Broman, AD1
Robin Hägg, AD2

Matchens Viking
Jan Tauer

Matchens VIKing

Publik
96 personer

Väder
+7, gråmulet och disigt