Det här var andra gången som Viggan mötte Vaxholm i en seriepremiär, men det var ingalunda första gången lagen möttes. Sedan lagen möttes första gången i division 4, vilket var 2006, har man därefter mötts 18 gånger innan dagens match. Det har blivit åtta Viggansegrar, fem oavgjorda och fem förluster, så nog har det varit jämna kamper lagen emellan.

Målmässigt har det också varit jämna tillställningar, bortsett från 2006, då Viggan vann borta med 5-0, men två år senare åkte Viggan på pumpen med hela 6-0 på Vaxö IP, något man sent kommer att glömma. Inför dagens match hölls också lagen av Nordicbet på samma jämna nivå, där både Viggan och Vaxholm delade sista platsen i oddsligan med oddset 20 för att ta hem seriesegern. Matchmässigt höll dock Nordicbet Vaxholm som favoriter med 1,95 mot Viggans 2,50.

Förra gången Viggan inledde seriepremiären på Vaxö IP var 2016 och då i ösregn, där slutresultatet blev 2-2, sedan bägge lagen lyckats göra varsitt självmål. På hösten kunde dock Viggan ta hem segern hemma med 2-1, vilket dock inte räckte för fortsatt kontrakt i division 4, det hade behövts en poäng till. Vaxholmspubliken som strömmat till såg nog nykomlingen Viggan som ett icke helt oöverkomligt byte.

131 åskådare hade alltså samlat sig för att beskåda denna drabbning av historisk derbykaraktär. När så Viggan lämnade den eleganta nya idrottsanläggningen, möttes man av en i perfekt ordning uppställd linje av bollkallar, som alla gav våra spelare en high-five med ett hjärtligt ”lycka till”. Mycket trevligt och imponerande och något man i Vaxholms ungdomsverksamhet kan vara mycket stolt över.

Av det manskap som idag ställde upp mot Vaxholm återstod endast Tauer, Fille, Nizze och Freby, dvs endast fyra man från förra gången 2016. Istället kunde man nu mobilisera 11 helt nya spelare, vilket också senare skulle visa sig resultatmässigt. Även om man under försäsongen skickligt lyckats dölja formtoppen, bortsett från vid två tillfällen, så kan man aldrig förutspå en seriepremiär av derbykaraktär som den nu mot Vaxholm.

Nåväl, till sist kunde Peter Brottman blåsa till spel i ett betydligt trevligare klimat än förra gången. Redan vid matchstart kunde man se att det lyste lite extra i pupillerna på de röda spelarna, utan att de för den skull var rödögda. Hög press stod på menyn och den här gången höll man också vad man lovat inne i omklädningsrummet.

Sålunda kan virvelvinden Didris ”Didde” Mugerwa nästla sig fram på vänsterkanten i den 3:e minuten som en oljad blixt och lägger en perfekt passning in framför mål, mellan målvakten och siste backen, och vem finns där? Jo, Henrik Zacco och i 99 fall av 100 brukar han få in bollen i nät, men denna gång satt benskyddet lite snett och bollen går tätt utanför den bortre stolpen, lite snopet tyckte nog många.

Men Viggan släpper inte greppet och i den 8:e får man till sin första hörna, utan resultat, men något hänger i luften och det är inte regn denna gång. Didde, som är på riktigt spelhumör denna dag, håller sig framme igen, nu i den 11:e minuten, och lyckas sno bollen från målvakten och gör inget misstag när han rullar in 1-0 till Viggan. Precis den öppning som var önskad från det röda lägret.

Det som imponerade denna dag var att Viggan agerade som en lagmaskin, från de bakre leden ända fram till de främsta utposterna. Äntligen kunde en ordinär backlinje skapas, där Daniel Lindberg återbördats och tillsammans med Nizze Pasthy utgjorde man under hela matchen ett ogenomträngligt mittbackslås, flankerade av Christian Freby och Linus Bleiweiss.

Denna gång var det stora bryderier i ledarstaben om vilka som skulle få starta, särskilt som hela bänken bestod av startspelare, men när väl tärningen var kastad, så fick Fille och Didde ta ytterflankerna, medan radarparet Rahm & Freby höll sig kring mittcirkelns medelpunkt. Längst fram ställdes den välväxta firman Peterson & Zacco som dagens torpeder med leveransansvar.

Bänken bestod av bröderna Roadrunner, Erik och Mackan Flodmark, samt den nytillkomne och även flyfotade Olivier Matanda, nedan benämnd Ollie. Vidare på bänken syntes den rekonvalescenterade Goran Dahlberg. En synnerligen kvalificerad bänk med andra ord. Här hade alltså ett tärningskast krävts innan matchvisslan, för att avgöra vilka som skulle starta denna dag.

I den 20:e tillskansar sig Viggan ett bra frisparksläge och i sekvensen efter fälls den siratlige Henrik Zacco som en norrländsk fura inom straffområdet, vilket möjliggjorde att Tauer kunde träda fram som exekutor 11 meter framför mållinjen. Tauer hade nu en kvadratyta på 7,32 m x 2,44 m, där han kunde välja att placera bollen.

Tauer stegar fram och klämmer till. Bollen susar med ljusets hastighet mot målvaktens vänstra stolpe, för övrigt i samma riktning som målvakten själv nu befann sig. Skottet var dock för hårt för att stoppa med en hand och bollen gör därför en parabolisk båge över målvakten och slutligen in i mål och resultattavlan visade nu en Vigganledning på 2-0.

Smakstart på en seriepremiär, men vi som varit med förr, kunde inte slappna av. I den 26:e tillskansar sig Viggan sin andra hörna dock utan synligt resultat. Även om Vaxholm inte störde Viggans bakre regioner nämnvärt, så rådde det alltid fullt krig inne i mittcirkeln och dess närmsta omgivning. I den 29:e får dock Vaxholm en frispark i bra läge, men skottet går rakt på Harald, alternativt att Harald anpassade sig efter bollens riktning.

Vaxholm ser att ett tvåmålsunderläge inte direkt är ointagbart och trycker därför på för fullt och i den 33:e lyckas man runda en utrusad Harald och har bara att raka in bollen, men den dristige Didde (tror vi) är rätt man på rätt plats och räddar på mållinjen och det var nog Vaxholms bästa chans under hela matchen. Viggan kontrar i den 38:e då Tauer lägger en frispark som Nizze vidarebefordrar mot mål, men bollen omhändertas av målvakten.

I den 40:e skjuter Zacco, men skottet rikoschetteras via målvakten, men den alerte Viking Peterson är snabbt på plats och hugger som en kobra och kan elegant rulla in bollen i mål och 3-0 till Viggan, och nu var glädjen stor i det röda lägret och diametralt motsatt i det blå lägret.

Zacco nöjer sig inte bara med detta, utan är ytterst nära att frisera siffrorna ytterligare i den 44:e, dock utan påverkan på resultattavlan. Minuten efter har Viggan ännu ett bra läge, men med samma utgång som vid det förra. Domaren blåser nu av halvleken och de röda kan känna sig mäkta stolta över sin insats, åtminstone gjorde de som stod runt om det, och tillika sympatiserade med de röda.

Vaxholm hade nog klämt ett antal salta strömmingar i pausen, ty de hade ingalunda gett upp hoppet om en reducering, till att börja med. I den 51:a avlossar de ett bra skott som dock inte störde Harald i målet nämnvärt, syntes det som. Men Viggans målaptit hade inte avtagit under pausvilan och i den 60:e var det dags igen att öka på.

Här måste framhållas Vikings eleganta lobb över motståndaren, som ger honom fritt tillfälle att spela fram den accelererande H. Zacco, som nu elegant lägger in 4-0 till Viggan och nu började det kännas lite som att en trepoängare hängde på kroken. Denna känsla förstärktes tre minuter senare, då samme man träffas mitt i pannloben efter en hörna och med sådan precision att bollen går käpprätt rakt in i mål: 5-0 till Viggan. Snygg hörna och snyggt nickmål av den enfotade Zacco.

Fredrik Rahm, även kallad Rahmen, kan i den 70:e få se sitt kanonskott räddas till hörna och efter flera tilltrasslade situationer i Vaxholms försvarsområde, kommer en ny projektil och nu håller sig den vänsterfotade Zacco framme igen, men åter med pannloben på riktigt nära håll, och den som stod strax bredvid kan intyga att aluminiumflisorna rök runt omkring, men mål blev det inte, även om stolpen fortfarande bär ärr efter träffen.

Så i den 76:e får Viggan en hörna, som följdes av tre på varandra följande hörnor och var och en av dessa hörnor var ytterst nära att påverka resultattavlans utseende. Vaxholm befann sig nu i brygga, mycket beroende på Erik Roadrunner, som tidigare släppts in i manegen, och denne rörde upp stora fåror i det Vaxholmska försvaret. Särskilt hans ekvilibristiska framfart, balanserandes på kortlinjen, är värt ett särskilt varmt omnämnande.

Viking hade dessförinnan avfyrat en äkta Kruppstahlkanon ute på högerkanten, som precis smet förbi den bortre kryssribban. Trots det stora underläget måste man ge Vaxholm en eloge för att man kämpade varenda minut till det bittra slutet, och en gång höll man också på att bli ensam med Harald, men ett rådigt backingripande i sista sekunden, av Nizze Pasthy, kunde detta anfall avvärjas.

Rahmen, som för ett ögonblick lämnat mittcirkeln, får i den 86:e på en drömträff och får på långt håll se hur bollen likt en meteorit susar in i nätmaskorna, vilket förkunnade att Viggan nu ledde med 6-0. Matchen avslutas sedan med en hörna för respektive lag innan domaren blåste av matchen. En drömöppning av serien för Viggan medan man i Vaxholm får svårare att smälta detta tunga nederlag.

Med tanke på att detta var resultatet av en homogen laginsats är det svårt att lyfta fram några individuella insatser som höjde sig över mängden, men Fille gjorde nog en av sina bästa matcher någonsin. Diddes framfart under första halvlek var imponerande liksom Frebys rustika insats i mittcirkeln. Övriga kan ta åt sig av all den ära som denna seger medförde, riktigt bra och imponerande. Men ett är säkert, att ju starkare bänk desto starkare lag, vilket Erik, Mackan och Ollie onekligen gav bevis på.

Förhoppningsvis kan vi ta med oss lite av detta till på fredag, då vi möter våra gamla antagonister Husby, ty det kommer att behövas, särskilt med tanke på att det är på bortaplan. Och, vi måste få revansch för de förlorade poäng vi tappade mot dem förra året, minst fyra poäng skulle vi haft, men det bidde bara en poäng.

Tack än en gång för en formidabel insats och en lyckad inledning på serien!

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
Daniel Lindberg, K
Jan Tauer (29)(36)
Nils Pasthy
Fredrik Rahm
Filip Carlsson (65)(74)(76)
Henrik Zacco (73)
Linus Bleiweiss
Christian Freby
Dirisa Mugerwa (60)
Viking Peterson
Göran Dahlberg, avb
Erik Flodmark, avb (29)(36)(60)
Olivier Matanda, avb
(73)((74)(76)
Markus Flodmark, avb (65)
Patric Kajhed, avb

Målgörare
Dirisa Mugerwa (11)
Jan Tauer, str (23)
Viking Peterson (40)
Henrik Zacco (60)
Henrik Zacco (63)
Fredrik Rahm (86)

Gula kort
Henrik Zacco (42)
Markus Flodmark (74)
Christian Freby (90)

Röda kort
-

Domare
Peter Brottman, HD
Kim Henriksson, AD1
Timurhan Öcal, AD2

Matchens VIKing
Filip Carlsson

Publik
131 personer

Väder
+9, lätt molnigt