Det var fredagskväll och matchdag. Det var den 4 april och matchen mot IK Franke skulle spelas kl 19.30 på kvällen. Samling på Råby IP i Västerås 18.15. Väderutsikterna var goda, om man nu inte såg till den gradvis sjunkande temperaturen, som enligt SMHI skulle börja vid +6, för att sedan successivt dala neråt. Nordanvinden som var förespådd sedan tidigare, kom dock att lysa med sin frånvaro liksom även solen skulle komma att göra, vilket i sin tur omkullkastade alla planer på att någorlunda framgångsrikt kunna avbilda händelserna fotografiskt på planen.

Alla var där och i tid, även om Samuel hade sina akademiska två minuter. Arvid hade i vanlig ordning förberett allting minutiöst och öppnade aftonen med att presentera de nya underställen, vilket fick modeveckan i Paris att blekna. Efter en hel del teoritugg under den gångna veckan gjorde Roger nu en sista finslipning av planerna, innan alla släpptes ut i den svala kvällen på Råby IPs konstgräsplan. Trots den svala och sena kvällen var alla som ystra kalvar på grönbete. Ett kosläpp ligger nära till i tanken.

Viggan kunde med hjälp av alla arkiv lugnt konstatera att man hade ett klart positivt poängmässigt övertag i de möten man haft mot Franke genom åren. Redan 2011 hade man mötts i division 3 och då blev det 2-2 i bägge mötena. 2021 var det dags att mötas igen i division 3. Denna säsong blev det 3-0 och 4-2 till Viggan. Nästa gång lagen möttes var 2023 i division 2, då det blev 2-1 och 3-0 till Viggan och förra året blev det sedan 1-1 och 4-0 till Viggan. Även om gamla resultat alltid är historia så kändes det ändå bra för självförtroendet,

Veckan innan hade Viggan besegrat nykomlingarna Korsnäs IF med 1-0, medan Franke mött Täby FK och spelat oavgjort 1-1. Den matchen slutade med inte mindre än 15 gula kort, vilket medförde tre röda, varav Täbys ledarstab drabbades av två av dessa röda. Frågan var nu om kvällens match i Västerås skulle bli lika dramatisk. Till ringdomare denna afton hade utsetts Rasmus Ekberg. Lagen hade knappt hunnit samla sig i sina respektive ringhörnor, förrän IK Franke ger sig på en riktig genomkörare, där Papis (Pap Samba Diouf) i Vigganmålet tvingas till ett svettigt ingripande.

Viggan ville definitivt inte vara sämre, utan kan efter fem minuter skapa ett fett läge och tre minuter därefter erbjuds Samuel att lägga en frispark strax utanför straffområdet, dock utan att resultattavlan rörde sig, då skottet gick strax över. I den 13:e minuten lägger en i Viggan en riktigt svettig rökare och vi tar här gärna emot namn från alla seriösa uppgiftslämnare som kan ge namnet på denne skytt. Skottet krävde en riktig TV-räddning av Tim Månsson i Frankemålet, som till sist lyckades få en nagel på bollen så den styrdes ut till hörna.

Två minuter senare nytt skott som tas, men efter det verkar Frankerna ha fått nog och startar en press åt andra hållet, dvs mot Papis och hans kollegor i Viggans försvarszon. De grönklädda gröngölingarna från Västerås var ettrigare än vad som var hälsosamt, men det röda Gardet gav sig inte utan höll tätt bakåt. Milos Marinkovic skjuter i den 19:e ett skott som renderade en hörna, vilken effektuerades av unge Charlie Antonelius, dock utan att de mottagande kollegorna kunde uträtta något som gav resultat.

Frankerna är dock inte alls ofarliga och skapar själva en hörna i den 22:a minuten, som dock Calle Ringström nickar bort effektfullt, utan att ett hår kröktes på hans huvud. Ibland när de gröna tränger på, tvingas Papis till diverse oortodoxa knep, som exempelvis i den 25:e då han rensar med ett skott ut i skogen som kan ha nått till grannsamhället. Viggan fixar en ny hörna i den 28:e men åter utan att resultattavlan reagerade. Men så äntligen händer det!

Vi har kommit till den 33:e minuten och det är BP-Charlie (Charlie Antonelius), som för en vecka sedan gav Viggan segern med 1-0 genom ett avancerat prickskytte, nu är på språng. Han berättar här själv hur han upplevde situationen: ”Jag fick bollen av Agge på kanten och tog bollen ner mot förlängda mållinjen och sökte Samuel i straffområdet. När inlägget kom så vart mittbacken pressad av Samuel, så backen lyckades inte få till någon vidare rensning, utan den skarvades bara vidare mot bortre stolpen, dit den var på väg från början, och målvakten blev ställd på hälarna och bollen rullade in i mål. Kul att få bidra ytterligare igen på målprotokollet".

Efter 36 minuter får Franke på ett skott som dock Papis lätt tar, men Franke inser att klockan går mot halvtidsvila och sätter därför segel för att komma framåt. Det är inga ogiftiga anfall, eller snarare kontringar, som man iscensätter, men Konrad, Agge, Charlie och Calle ser till att hålla tätt där bak så inga läckor uppstår. Calle kan dessutom i den 42:a göra en egen solokarriär in mot Frankernas kortlinje och tilltvingar sig en hörna, men även denna hörna blir resultatlös. Hur är det egentligen med övningarna på fasta under fredagskvällarna undrar man.

Arvid som stått som åsyna vittne bredvid planen sammanfattade sina tankar så här: ”Vi e de bättre laget o har mycke boll, men kanske inte direkt fått till avsluten. Franke kör mycke kontringar. Stoppa kontringarna, så ska vi nog kunna ta hem detta. Kämpa Viggan Kämpa". Det är nog en ganska bra sammanfattning av det hela, men när klockan står på 45 minuter får Frankerna en giftig kontring där en man sicksackar sig igenom Vigganleden, innan han av nöden fälls av en reslig Vigganförsvarare.

En frispark och sedan får man gå in och värma sig. Papis ställer upp en tremannamur, där man emellertid inte är tillräckligt bredaxlade, varvid det uppstår två feta luckor på vardera sidan av muren. Undertecknad tänker att här krävs en riktig fullträff för att kunna pricka någon av dessa luckor. 90 procent av alla skott brukar ju ta i muren eller gå över. Nå hur gick det nu då? Jorå, Sier Sultan lyckas pricka Papis vänstra kryss och efter det sprang han ut och köpte tre trisslotter. Riktigt snyggt lagd frispark.

Bättre samtalsämnen kan man ju få i omklädningsrummet tycker man ju. Men Viggans självförtroende är gott och med vetskapen om att man har ett antal fler växlar att lägga i, så känns ändå allt under kontroll. Viktor Widlund kan exempelvis i den 52:a minuten ta sig nästan igenom hela Frankeförsvaret innan det tog stopp, men det var ett riktigt friskt initiativ. Två minuter senare testar Milos ett skott som tar i ribban och ut. Även om Viggans spel känns tryggt så står det ändå och väger ända till den 65:e minuten, då Pansar-Calle vill komma med i målprotokollet. Calle själv beskriver ödmjukt det hela så här: ”Vi får en frispark på våran högersida som Charlie slår, den tar på någons huvud lite lätt. Jag fortsätter springa mot målet och bollen träffar mig på överkroppen o går in i mål. En skön känsla med ett 2-1 mål. Jag tyckte att vi hade mycket mer energi än Franke. Vi skapade mycket och jag tycker att resultatet är rättvist”!

Fem minuter senare får Charlie på en riktig rackarrökare som han får se ta i stolproten och ut. Man kan riktigt ana hur han redan hade räknat in ett tredje mål när bollen susade iväg mot målet. I samma sekvens, fast åt det andra hållet, skapar Franke en kopia av Charlies skott i stolpen, men även detta rikoschetterades ut. Hampus kan i den 73:e dra på en riktigt imponerande halvvolley mot målet som till sist renderar en hörna. Synd på den ärtan.

Just nu är man riktigt imponerad av Viggans spel. Det är inte var dag man har fått berömma passningsspelet och det var även imponerande att se hur innermittfältarna, Hjalle (Hjalmar Thorgerzon) och Walle (Erik Wallin) jobbade i det tysta i mittcirkeln. De får ju ofta utföra ett anonymt hundgöra i mitten, liksom fungera som WiFi-förstärkare, genom att förpassa bollarna vidare till de hungriga personerna längre fram i fältet. Ny Vigganhörna i den 76:e men även den blev resultatlös.

BP-Charlie har tydligen intagit något peristaltikfrämjande bönpreparat, då han likt en kulspruta levererar den ena kraftfulla salvan efter den andra, som exempelvis i den 79:e då han nästan skjuter ihjäl Tim Månsson i Frankemålet. Denne lyckas ånyo presentera en TV-räddning av serie A-klass och styr ut bollen till hörna. Ensom lyckas något bättre minuten efter är Milos som kan ge Viggan ledningen med 3-1.

Milos kan från ganska långt håll få på en riktig Krupprökare, där bollen beskriver en helt rak bana ca 43 cm över marken, en resa som fortgår ända in i nätmaskorna, helt otagbart också. Milos beskriver det hela så här med en lätt göteborgsaccent: ”Nej men det var la nån hörna där bollen turligt studsat ut perfekt till mig. Jag lyckas dämpa ner den och sen får ja till en bra träff”. Ännu ett ödmjukt uttalande från en av våra många målskyttar denna dag.

Det här är Viggans halvlek, även om Franke sticker upp med en hörna i den 80:e minuten. Flera rapporter från fältet ger vid handen att luften börjar ta slut innanför de gröna tröjorna. Det kan ju också vara ett lätt utslag av hybris från de röda, men kan också vara ett inslag av stor sanningshalt. Hursomhelst, det är Viggans afton och med en 3-1 ledning med bara några minuter kvar så känns de tre poängen hänga lågt, väldigt lågt.

Med två minuter kvar av ordinarie tid håller sig Benjamin Sohl framme med hammare och spik för att slå in den sista spiken i kistan innan det var dags att åka hem. Benji berättar själv hur han upplevde det hela: ”Efter lite strul att hitta matchtröjan på bänken fick jag instruktioner av Roger att ”löpa sönder” motståndarna. Såg att Charlie kom rättvänd så då var det bara att springa på djupet mellan deras backar. Målvakten kom ut och jag såg att det fanns en yta att lobba”.

Redan nu kan vi nominera Benjis lobb till ”Årets Parabel” och det var en andäktig publik som följde bollens bana i luften för att se var den till sist skulle hamna. MålvaktsTim var alltför långt ute och hade inte en chans att springa tillbaka, utan fick genom att vrida nacken ur led se hur bollen hamnade inne i nätmaskorna. 4-1 till Viggan.

Benji, som bara varit inne fyra minuter på planen och dessutom i avsaknad av sin matchtröja, fortsätter stolt sin redogörelse från slaget på Råby IP: ”Tycker att vi var det bättre laget genom hela matchen, även fast det stod 1-1 efter första halvlek och vi under vissa perioder var lite stressade. Likt mot Korsnäs visar vi i andra halvlek på tålamod och förmågan att lägga in en högre växel när det väl ska avgöras”. Kan det sammanfattas bättre? Nej!

Viggan har fått en smakstart på denna säsong något som vi inte varit bortskämda med de senaste åren. Nu väntar Nacka FC som är nya i norrserien efter att ha tillbringat sin tid söderut tidigare. Enligt Aftonbladet, som i och för sig inte brukar ha rätt, skall Nacka kunna tillhöra den absoluta toppen när säsongen är över. Den som lever får se.

Efter två bortamatcher på raken är det sedan äntligen dags för en ”hemmamatch” på Vikingavallen, långfredagen den 18 april kl 15.00, mot FC Järfälla som Viggan normalt har haft svårt mot. Men kom gärna och kolla om Viggan är så bra som det står här ovanför.

/Gula Örnen

Laguppställning
Pap Diouf
Conrad Johansson
Calle Ringström (67)
Erik Wallin (89)
Oscar Helmersson (67)
Samuel Östlund
Hjalmar Thorgerzon
Charlie Antonelius
Marcus Aggebo, K
Milos Marinkovic (84)
Viktor Widlund (89)
Benjamin Sohl, ers (84)
Jonathan Vestman, ers
Hampus Svensson, ers (67)
Lucas Hollingtworth, ers (89)
Max Sjölander, ers (67)
Filipe Santos, ers (89)
Sebastian Fjäll (MV), ers

Målgörare
Charlie Antonelius (34)
Calle Ringström (65)
Milos Marinkovic (81)
Benjamin Sohl (89)

Gula kort
Viktor Widlund (45)
Max Sjölander (87)

Röda kort
-

Domare
Raswmus Ekberg, HD
Faisal Anmar Shanshal, AD1
Mohammed Jawa Natagi, AD2

Matchens VIKing
Milos Marinkovic

Publik
163 personer

Väder
+6, vxl molnighet

Kalendern