Viggan åkte åter på en rauk höger i Visby
Öland brukar kallas solen och vindarnas ö, men efter två års matchande på Gotland, så är väl frågan om det inte är Gotland som är vindarnas ö. Med röda ögon upplevde man det i vilket fall som att Viggan inte hade någon medvind i år heller när man kom ner till Visby. Avdelningen för bortförklaringar (ABF) har jobbat hela helgen för att försöka analysera vad som sker med Viggan när man kommer till denna ö.
FC Gute var i stort behov av poäng för att inte känna sig akterseglade, sedan man inte inlett helt övertygande poängmässigt med två förluster och en oavgjord. Viggan hade hämtat sig efter premiärsmällen mot Österåker och hunnit med att skåpa ut Farsta och imponerat mot Arlanda senast, varför bröstkorgarna var fyllda med tillförsikt och förmodligen även en icke oansenlig nypa hybris.
Efter förra årets vistelse på Gutevallen var matchen i år på grund av årstiden flyttad till Säve konstgräsplan. Trots ett visst snöande under dagen kunde faktiskt solen titta fram lite lagom till att spelet skulle börja kl 17.00. En plusgrad och en nordlig bris, som gick genom ben och märg, bidrog också kraftigt till att detta inte blev den tillställning som Viggan hade hoppats på.
Trots att Viggan blixtöppnade med två giftiga anfall under de inledande två minuterna, vilket också ingav förhoppningar för framtiden, så var det ändå gutarna som kände till planen bättre och visste hur man skulle spela sina fioler. Viggan kan efter en frispark i bra läge och en olycklig bakåtnick i den 28:e minuten, tyvärr servera motståndarna ett ypperligt kontringsläge på silverfat, vilket de inte var sena att utnyttja och vips var det 1-0 till hemmalaget.
Åtta minuter senare kan Samuel Östlund förse Erik Wallin med en smörpassning, som denne utnyttjar på bästa sätt och så var det kvitterat ett tag, innan gutarna två minuter senare åter kan ta ledningen, vilket gav 2-1 efter en hörna. Coach Björklund hade innan kl 17.00 återkommande predikat ur Katekesen om gutarnas fallenhet för fasta situationer. ”Se nu upp på deras fasta situationer!”, men dessvärre kom nu detta ej att efterlevas till fullo.
En av matchens fetare chanser kom när Otto Levin efter 41 minuter missar möjligheten att få en egen rauk uppkallad efter sig, men han missar öppet mål. Där kunde matchen ha fått en helt annan utveckling. I ärlighetens namn skall öppet erkännas att detta helt var Gutes halvlek, medan Viggan fortfarande var ombord på m/s Visby, åtminstone mentalt. Gute skapade egentligen inga direkta chanser, förutom målen, men man hade stort bollinnehav, mycket stort och tyvärr ofta på Viggans planhalva.
Att Viggan sedan inte utnyttjar sina chanser är något man dyrt fick betala när det var dags att räkna ihop dagskassan på poäng. Under den andra halvlekens första kvart, hade man åtminstone fem jättelägen att kvittera. En stor orsak till att man inte gjorde så, var bl a Theo Graasvoll i Gutemålet. Förmodligen hade Theo lärt sig en hel del när han var i Viggan under en kort period för några år sedan.
När Gute sedan gör 3-1 efter 75 minuter fick Viggan en mental slagsida, men avslutar ändå matchen med att skapa några riktigt vassa målchanser. Den nyssnämnde målvakten såg dock till att spika igen buren. Viggan kan knappast vara nöjda med sin kollektiva insats, särskilt inte vad gäller effektiviteten framför mål, men bortsett från detta, kom egentligen ingen riktigt upp till de höga förväntningar som hade ställts innan och under korsandet av Östersjön. Visbyfrossan är ett känt fenomen, men den måste bearbetas mentalt redan på fastlandet.
En tung hemresa, där det kunde konstateras att gutarna är svåra att slå på egen mark och där kanske ett förmodat ”högmod gick före fall” kom att spela in. Nu kommer detta säkert att leda till krav på en hel del träning i tagelskjorta under veckan, särskilt som storfavoriterna Enköpings SK kommer på hembesök till Vikingavallen på söndag kl 13.00. Om någon vill veta lite mer om matchen så kommer det här på hemsidan under Referat.
/Gula Örnen
FC Gute var i stort behov av poäng för att inte känna sig akterseglade, sedan man inte inlett helt övertygande poängmässigt med två förluster och en oavgjord. Viggan hade hämtat sig efter premiärsmällen mot Österåker och hunnit med att skåpa ut Farsta och imponerat mot Arlanda senast, varför bröstkorgarna var fyllda med tillförsikt och förmodligen även en icke oansenlig nypa hybris.
Efter förra årets vistelse på Gutevallen var matchen i år på grund av årstiden flyttad till Säve konstgräsplan. Trots ett visst snöande under dagen kunde faktiskt solen titta fram lite lagom till att spelet skulle börja kl 17.00. En plusgrad och en nordlig bris, som gick genom ben och märg, bidrog också kraftigt till att detta inte blev den tillställning som Viggan hade hoppats på.
Trots att Viggan blixtöppnade med två giftiga anfall under de inledande två minuterna, vilket också ingav förhoppningar för framtiden, så var det ändå gutarna som kände till planen bättre och visste hur man skulle spela sina fioler. Viggan kan efter en frispark i bra läge och en olycklig bakåtnick i den 28:e minuten, tyvärr servera motståndarna ett ypperligt kontringsläge på silverfat, vilket de inte var sena att utnyttja och vips var det 1-0 till hemmalaget.
Åtta minuter senare kan Samuel Östlund förse Erik Wallin med en smörpassning, som denne utnyttjar på bästa sätt och så var det kvitterat ett tag, innan gutarna två minuter senare åter kan ta ledningen, vilket gav 2-1 efter en hörna. Coach Björklund hade innan kl 17.00 återkommande predikat ur Katekesen om gutarnas fallenhet för fasta situationer. ”Se nu upp på deras fasta situationer!”, men dessvärre kom nu detta ej att efterlevas till fullo.
En av matchens fetare chanser kom när Otto Levin efter 41 minuter missar möjligheten att få en egen rauk uppkallad efter sig, men han missar öppet mål. Där kunde matchen ha fått en helt annan utveckling. I ärlighetens namn skall öppet erkännas att detta helt var Gutes halvlek, medan Viggan fortfarande var ombord på m/s Visby, åtminstone mentalt. Gute skapade egentligen inga direkta chanser, förutom målen, men man hade stort bollinnehav, mycket stort och tyvärr ofta på Viggans planhalva.
Att Viggan sedan inte utnyttjar sina chanser är något man dyrt fick betala när det var dags att räkna ihop dagskassan på poäng. Under den andra halvlekens första kvart, hade man åtminstone fem jättelägen att kvittera. En stor orsak till att man inte gjorde så, var bl a Theo Graasvoll i Gutemålet. Förmodligen hade Theo lärt sig en hel del när han var i Viggan under en kort period för några år sedan.
När Gute sedan gör 3-1 efter 75 minuter fick Viggan en mental slagsida, men avslutar ändå matchen med att skapa några riktigt vassa målchanser. Den nyssnämnde målvakten såg dock till att spika igen buren. Viggan kan knappast vara nöjda med sin kollektiva insats, särskilt inte vad gäller effektiviteten framför mål, men bortsett från detta, kom egentligen ingen riktigt upp till de höga förväntningar som hade ställts innan och under korsandet av Östersjön. Visbyfrossan är ett känt fenomen, men den måste bearbetas mentalt redan på fastlandet.
En tung hemresa, där det kunde konstateras att gutarna är svåra att slå på egen mark och där kanske ett förmodat ”högmod gick före fall” kom att spela in. Nu kommer detta säkert att leda till krav på en hel del träning i tagelskjorta under veckan, särskilt som storfavoriterna Enköpings SK kommer på hembesök till Vikingavallen på söndag kl 13.00. Om någon vill veta lite mer om matchen så kommer det här på hemsidan under Referat.
/Gula Örnen