Senast Viggan spelade mot Somalia United på Knutby BP var för tre år sedan då Viggan hade en ettårssejour i division 5. Den matchen påminde mycket om dagens match, med den skillnaden att Viggan då vann med 5-2 efter 2-2 i halvlek, efter tre snabba kontringsmål som innebar tre stadiga poäng i resväskan hem. Viggan hade tidigare vunnit hemma med 3-2.

Det som också var likt från förra matchen, var väl att hemmalaget hade ett rejält publikstöd och att det regnade under hela matchen, om än inte lika häftigt denna gång. I övrigt spelade Somalia ungefär som de gjorde 2017, då de for fram som självlysande eldflugor i mörkret och hade svårt att lämna ifrån sig bollen.

Den gången kom det 69 personer, även om de då lät som vore de dubbelt så många. Denna dag kom 126 trots coronarestriktioner. Då var det 9 grader och regn, nu var det 21 grader och duggregn. Då stod det 2-2 i halvtid, nu 1-1 och lika intensivt. Den gången gjorde Zacco, Fille och Viking tre soloräder i kontringar och avslutade matchen.

Den här gången var det Somalia igen som tog tag i taktpinnen och anföll man, så gjorde man det i gasellfart med fyra fem man på språng samtidigt. Viggan, som är ovana vid dylika nattliga förrättningar, hade svårt att greppa att matchen var igång och redan efter tre minuter ringde det bakom Harald, förmodligen ett av de snabbaste baklängesmålen för Viggan någonsin.

Lätt chockade av detta intensiva intro tvingades Vigganspelarna att kravla sig upp ur orkesterdiket och gnugga sig i ögonen, och när man väl hade gjort det så var det ytterst nära att Big Ben ringt igen efter 12 minuters spel. Två minuter senare fixar dock Nizze ett inkast som André, nybliven katapultmästare, förpassar in till den spelare som var huvudet högre än alla andra i straffområdet.

Mannen i fråga var Anton Johnson, för dagen mittback, men med ett framgångsrikt förflutet som sylvass forward, och när denne höjde sig över mängden och nickade in bollen, så tändes den röda lampan bakom Somalias målvakt och lyste upp kvällsmörkret på mer än ett sätt. 1-1 och nu kunde man börja om från början efter Somalias rivstart.

Nu hade det gått precis en kvart och fyra minuter senare driver Lukas upp på vänsterkanten, ackompanjerad av flera rödklädda solister, vilket skapade hopp om att Viggan kunde få ordentligt tryck på motståndarna. Dessvärre hade Somalierna en fäbless att ta sig igenom Viggans mittfält genom att medelst diverse olika kroppsfinter lura bortalaget och närma sig Harald & Co. Dessbättre var försvaret numer mer vattentätt bakåt.

En Vigganhörna i den 20:e byts mot tvenne Somalihörnor minuten senare och så håller man på och bröstar upp sig mot varandra, där Somalia likt fullblodshingstar, om än tunna sådana, svarade för skönspelet medan Viggan mer anlade en viss ardennerliknande teknik, något som dessvärre ofta kom till uttryck i fler missade passningar och förlust av boll i stressituationer.

I den 32:a är de blåvita nära igen att förstöra aftonen men det reds ut. Higgs, som för övrigt gjorde en helgjuten insats denna kväll, såväl framåt som bakåt, slår en crossboll diagonalt över hela banan med helt rätt adress. Det är den flyfotade Lucky Lukas som, för dagen iförd ett nytt "warm-blush-red" hårband, får bollen på foten och kan strax efter irritera försvaret ordentligt på deras högerkant.

I den 39:e får Viggan en frispark på högerkanten, vilket fick Somaliernas tarmperistaltik att tillta rejält, varvid Nizze höjer sig över mängden och precisionsnickar mot mål, men målvakten får ut ett finger och tippar till hörna. På denna hörna uppstår stor kalabalik (Benderklass) och där Anton Johnson får tillfälle att bli tvåmålsskytt men skottet blockas av ett idag förmodat blåmärkt ben.

Rahmen, som vid det här laget börjar få slut på krut i dojorna efter hörnor och frisparkar, får en chans till i den 41:a i ett ganska bra läge men inga nätvibrationer denna gång. Minuten efter fixar den offensive Higgs en hörna, men även här sker ingen resultatförändring. Nizze, som fortfarande går och grämer sig över att inte ha blivit målskytt tidigare, avlossar i den 44:e aftonens i särklass mest flatulensiska rökare, men får samtidigt se att elevationsvinkeln var en halv grad för stor, varför skottet viner just ovanför ribban (se bild).

I den 45:e fixar André en hörna och i efterspelet får Higgs kvällens fetaste chans. Han står till sist, snett till vänster framför målet, öga mot öga med målvakten och överväger huruvida en tåfis eller ett kraftfullt skott kommer att göra sig bäst på bild. Han väljer det senare alternativet och blundar och tar i för kung och fosterland. När han öppnar ögonen igen får han se att han träffat målvakten precis i solarplexus. Vilket läge!!!

På övertid får så LillJocke, alias Yoggi, ett fint läge att sträcka på ryggen efter ett inlägg från Rahmen, men det bidde intet av detta dessvärre och sedan var det dags att dra sig tillbaka till basen och fundera kring vad som sig tilldragit på planen, och nog fanns det underlag för en hel del diskussioner.

Den här matchen hade i princip sett ut likadant som de tidigare tre matcherna, där motståndarna tar initiativet direkt från början och där det tar åtskilligt med tid innan Viggan hittar någon växelspak som kan medföra förflyttning framåt. Tidigare har man dock hittat växellådan när den andra halvleken kommit igång. Skulle det bli så även denna dag?

Jorå, redan efter fem minuters spel fungerar Andrés automatiska växellåda, då denne från högerkanten spelar in till Rahmen precis framför mål, men dennes skott blockas av ett ludet försvarsben. Ett fett läge var det allt. Minuten efter skapar André själv ett bra läge som avslutas med hörna som följd.

Viggan har nu betydligt bättre koll på vad man håller på med, även om Somalia tillåts skapa en hörna efter 10 minuter. Minuten efter rinner de lite snopet igenom hela den röda befästningslinjen och rullar in 2-1, vilket just då kändes lite överrumplande och kymigt. Nu gällde det att få fram nya ritningar för att komma till rätta med den nyuppkomna situationen.

Två minuter senare släpps Freby ut i manegen då Yoggi går in och vilar vaderna. 10 minuter senare (58:e) kommer Fille Carlsson in medan KanonNizze går in för att kyla av foten. En generalorder går nu också ut på att anfalla med allt som rör sig för att justera resultattavlan. Många rockader görs för att genomföra operation Dynamo.

Efter 25 minuter slungar André iväg bollen efter ett inkast så att den hamnar mitt i smeten framför mål, och Somalierna är märkbart skakade av den nya kastmaskinens effektivitet. Kaos uppstår i målgården men inga nätvibrationer kan uppmätas. Två minuter senare lägger André ett perfekt inlägg framför mål där Higgs gör en s.k. arselkana med sträckt stortå. Hade tån varit oklippt är undertecknad övertygad om att han hade kunnat styra bollen i mål, men nu var så inte fallet utan bollen styrdes utanför målets vänstra stolpe.

Efter 29 minuter är det dags för KatapultAndré igen, och även denna gång uppstår kaotiska scener framför de blåvitas mål. Minuten efter får Viggan ett riktigt bra frisparksläge, snett till höger om straffområdet, men bollen tar i försvarsmuren. Viggan har nu initierat en kompakt press mot Somaliamålet och det är bara en tidsfråga innan lampan skall tändas bakom målet. Efter 32 minuter skapar Vigagn en dubbelhörna, och även om motståndarna är livrädda för alla Viggans fasta situationer, händer inget denna gång heller som påverkar resultatet.

Minuten efter får Petter på en riktig rökare men även det skottet blockas av det kompakta försvaret. Klockan går men inget händer målmässigt trots det stora osmotiska trycket. Efter 35 minuter får så Viggan en frispark just utanför straffområdeslinjen. Ett antal distingerade herrar samlas vid bollen för att bestämma vem som skall få äran.

Skottet avfyras, men i rökmolnet var det svårt att se vem som höll i avtryckaren, men när röken väl lagt sig kunde man urskilja att det var millimeter från att bollen hade nått vägs ände ända in i målmaskorna. Tre minuter senare nytt bra Viggananfall men det tas om hand av målvakten och sanden rinner nu allt snabbare i timglaset.

Ny hörna i den 44:e men inget mål. På övertid rinner en motståndare igenom och fälls enligt domaren av Agge, men här råder motstridiga uppgifter då Agge enligt egen och andras uppgifter lär ha brutit reglementsenligt och varit först på bollen. Hursomhelst, straff blev det och även mål.

Men för en gångs skull får man tacka domaren som hittat en ny regel bland det finstilta, som säger att om motståndarna rör sig in i straffområdet för tidigt, så godkännes inte målet utan istället blåses för frispark numer och det för det strafforsakande laget. Med tanke på hur många rödklädda som fälldes denna afton utan åtgärd får domaren ändå inga högre betygspoäng.

Efter fyra omgångar så kan man väl sammanfatta det hela som att matcherna hittills varit ganska likartade, där Viggan tidigt hamnat i parterr under en stor del av första halvlek, innan man kommit på benen, och det först under slutet av halvleken. Under den andra halvleken har det oftast sett betydligt bättre ut.

Nu väntar två hemmamatcher på raken och med fyra matchers facit kan det nog vara på sin plats med en internutredning om vad som skall till för att kunna förändra scenbilden redan från start i matcherna, för att kunna få till längre anfall som också kan hålla motståndarna i schack, och därmed slippa behöva jaga boll under inledningsfaserna av matcherna.

/Gula Örnen

Laguppställning
Harald Hemström
David Higgs
Anton Johnson
Joakim Viklund (58)
Fredrik Rahm (K)
Lukas Nilsson (74)
Nils Pasthy (68)
Petter Andersson
André Eliasson
Marcus Aggebo
Johan Peet
Filip Carlsson, avb (68)
Lucas Hollingworth, avb
Christian Freby, avb (58)
Gustav Hasselgren, avb
Anton Lindborg, avb (74)

Målgörare
Anton Johnson (15)

Gula kort
Anton Johnson (56) Petter Andersson (90+1)

Röda kort
-

Domare
Andreas Manea, HD
Serdar Öz, AD1
Peter Hampus, AD2

Matchens VIKing
Anton Johnson

Publik
128 personer

Väder
+21, regn